Välfärden utgör en femtedel av arbetsmarknaden i Sverige, men har samtidigt de lägsta lönerna i EU i relation till övriga ekonomin. Välfärden kan inte både bemannas och byggas ut som det ser ut i dag. I SNS Konjunkturrådsrapport visas att obekväma val krävs: höjda löner för att öka attraktiviteten, sänkta formella kvalifikationskrav, sänkta ambitioner för välfärden, eller en kombination.
Trots att Sverige satsar mer resurser än någonsin på sjukvård växer vårdköerna. Forskaren Minna Johansson menar i en ny rapport att en viktig orsak till utvecklingen är att vårdens uppdrag har breddats från behandling av sjukdom till prevention bland friska med låg risk för sjukdom. Resultatet är ökade kostnader, minskad tillgänglighet för sjuka och en växande risk för ojämlik vård.
Fyra nationalekonomer undersöker hur välfärdens framtida personalförsörjning kan säkras. Hur påverkar utbildnings- och kvalifikationskrav tillgången på arbetskraft? Vilken roll spelar invandrad arbetskraft för att fylla personalbehoven? Kan AI och annan teknik minska personalbehovet? Detta är centrala frågeställningar som forskarna kommer att belysa i SNS Konjunkturrådsrapport 2026.
Vårdansvarskommittén har i uppdrag av regeringen att utreda för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Den 10 juni presenterar och diskuterar kommittén sina slutsatser på SNS.
Sverige har ett decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem som involverar aktörer på nationell, regional och kommunal nivå. Den nuvarande ansvarsfördelningen r
Barn som tvångsomhändertas löper betydligt högre risk att dö i ung ålder. Trots att ingripandet syftar till att skydda barnen har tvångsplaceringen i vissa fall motsatt effekt, visar en ny rapport från SNS.
Trots att patienter erbjuds billigare och likvärdiga alternativ vid köp av receptbelagda läkemedel, genom ett så kallat generiskt utbyte, väljer en del att avstå. Motståndet till att byta beror ofta på okunskap och leder till ökade kostnader, menar David Granlund i en ny SNS-rapport.
Reformen om generiskt utbyte, som infördes 2002, har minskat de årliga läkemedelskostnaderna med cirka
Enskilda läkares kompetens kan utnyttjas bättre om de tydligare matchas mot patienters behov. Det kan leda till påtagliga förbättringar inom vården, skriver Amanda Dahlstrand i en ny SNS-rapport.
Vården står inför utmaningar med budgetunderskott och personalbrist. Det riktar fokus mot frågan hur personalens unika kompetenser bäst kommer till sin rätt. Tidigare var det svårt att ta reda på vilka
Livsstilsrelaterade sjukdomar kostar samhället miljardbelopp varje år. Men det finns goda möjligheter att förbättra folkhälsan genom förebyggande åtgärder, skriver forskaren Kristian Bolin i en ny SNS-rapport.
Rökning, övervikt, fetma, stillasittande och alkoholkonsumtion leder inte bara till sjukdom och död. De samhällsekonomiska kostnaderna är också stora. Under perioden 2011–2021 var den årl
De som både jobbar och hjälper äldre anhöriga riskerar försämrad hälsa såväl som ekonomi. Villkoren för dem som utför obetalt omsorgsarbete måste förbättras, skriver Maria Stanfors i en ny SNS-rapport.
Anhöriga till äldre i Sverige utför obetalt omsorgsarbete för motsvarande 194 miljarder kronor per år. För samhället kan det framstå som en ren besparing, men de dolda kostnaderna bör diskuteras
Ny teknik ger lovande möjligheter att öka produktiviteten inom vård och omsorg. Men förhoppningarna om besparingar kan komma på skam, skriver Björn Ekman och Lina Maria Ellegård i en ny SNS-rapport.
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på e-hälsa och digitalisering inom vård och omsorg. Det anger en vision som regeringen har antagit tillsammans med landets kommuner och regioner. Många hoppas
I länder med god barnomsorg finns inga belägg för att barns utveckling gynnas av mer än ungefär sex månaders föräldraledighet. Det kan tvärtom vara bra med barnomsorg tidigt, särskilt för barn från utsatta miljöer skriver Nabanita Datta Gupta och Jonas Jessen i en ny SNS-rapport.
I Sverige har barn rätt till förskoleplats från ett års ålder, men de flesta skrivs in i barnomsorg senare än så. De
Personalen vittnar om stora utmaningar på äldreboenden under pandemin. Deras erfarenheter ger viktiga lärdomar för framtiden, skriver Sara Erlandsson, Petra Ulmanen och Sara Wittzell.
Förutom risken att bli smittad och sjuk i covid-19 utsattes personal och äldre på äldreboenden även för andra risker under pandemin. För personalen gällde det hälsorisker i form av hög arbetsbörda och känslomässig
Tillitsbaserad styrning har fått spridning inom många kommuner och regioner. Men tillit är inte någonting som kan styras fram, skriver sex forskare i arbetsvetenskap och företagsekonomi i en ny SNS-rapport.
På senare år har tillitsbaserad styrning väckt stort intresse inom det offentliga. Modellen härstammar från Tillitsdelegationen, som tillsattes av regeringen 2016 och handlar i korthet om mi
Svensk äldreomsorg har förändrats på senare år och utvecklas nu med ny välfärdsteknik. Men ligger detta i linje med vad äldre vill ha? Utan ordentliga undersökningar av de äldres önskemål riskerar utvecklingen att försämra deras livskvalitet, skriver forskarna Sara Olofsson och Ulf Persson i en ny SNS-rapport.
Under de senaste 15–20 åren har äldreomsorgen gjorts om rejält. Hemtjänst i eget boen
Med en åldrande befolkning och medicintekniska framsteg ökar såväl vårdbehoven som behandlingsalternativen. Därför krävs större fokus på vad som har tydligt bevisad effekt. Annars riskerar nya vårdsatsningar i förlängningen att göra mer skada än nytta, skriver forskaren Mikael Svensson i en ny SNS-rapport.
Kostnaderna för Sveriges hälso- och sjukvård ökade 2011–2019 med 134 miljarder kronor i f
Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i Europa. I en ny SNS-rapport visar forskaren Björn af Ugglas att vårdplatsbrist och överbelastade akutmottagningar kan kopplas till ökad dödlighet. För att vända utvecklingen måste ansvaret för kapacitetsbristen på svenska sjukhus tydliggöras.
Rapporten bygger på unika studier av ett stort datamaterial som tillsammans omfattar över fyra miljoner
Behovet av vård förklarar bara en procent av skillnaderna i hur mycket invånarna i Sveriges olika regioner nyttjar primärvården. En stor del av variationen förblir dessutom oförklarad även efter att hänsyn tas till en rad olika faktorer. Det här är problematiskt eftersom målet är att vård ska ges på lika villkor och efter behov i hela landet. För att förstå omfattningen och orsakerna till omotiver
Förbättrad arbetsmiljö är en förutsättning för att komma till rätta med problemen i svensk äldreomsorg. Det behövs en tydligare koppling mellan högsta ledningen och de som jobbar i verksamheterna och färre medarbetare per chef. Det konstaterar forskarna Kristina Westerberg och Maria Nordin i en ny SNS-rapport.
Äldreomsorgen i Sverige står i dag för nästan en femtedel av kommunernas kostnader oc
SNS har samlat en namnkunnig referensgrupp som kommer att följa ett nytt treårigt projekt om vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering. I gruppen sitter bland andra Getinges Nordenchef Magnus Back, Hemfrids grundare och styrelseordförande Monica Lindstedt och Kommunals samhällspolitiska chef Lisa Bondesson.
»Frågor om hur sjukvård och äldreomsorg bör organiseras och finansieras i
Staten måste ta ett större ansvar för vårdens nödvändiga omställning mot mer personcentrering, ökad digitalisering och en förstärkt primärvård. Det konstaterar Anders Anell, professor vid Ekonomihögskolan i Lund, i en ny SNS-rapport. Han föreslår ökad statlig finansiering och ett nationellt reglerat vårdval med två nivåer, en med i första hand digitala mottagningar och en med fysiska mottagningar