Fyra nationalekonomer undersöker hur välfärdens framtida personalförsörjning kan säkras. Hur påverkar utbildnings- och kvalifikationskrav tillgången på arbetskraft? Vilken roll spelar invandrad arbetskraft för att fylla personalbehoven? Kan AI och annan teknik minska personalbehovet? Detta är centrala frågeställningar som forskarna kommer att belysa i SNS Konjunkturrådsrapport 2026.
Rapporten Inkomsttrygghetens nya mosaik ger en överblick över hur ersättningarna har utvecklats och vilka skillnader som finns mellan branscher och avtalsområden. Rapporten är den mest långtgående kartläggningen av kompletterande ersättningar hittills.
According to the new SNS report Sweden’s Regional Dynamics, regional economic disparities in Sweden are now greater than at any point in nearly 100 years. At the same time, the previous dominance of major cities has weakened, while regions rich in natural resources have grown rapidly. The green transition, digitalization, remote work, and changing migration patterns are driving this development.
Det svenska ekonomiska trygghetssystemet har förlorat sin internationella särställning. Det menar forskarna Kenneth Nelson och Sebastian Sirén i den nya SNS-rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? I rapporten jämförs utvecklingen av bland annat arbetslöshetsförsäkringen gentemot andra länder. Sverige ligger idag i linje med, eller strax under, jämförbara länder i ersättningssystemens generositet.
En betydande del av Sveriges transport-, energi- och vatteninfrastruktur börjar närma sig slutet av sin livslängd, vilket skapar ett växande behov av investeringar. Vilka för- och nackdelar finns med offentlig-privat samverkan? Hur kan infrastrukturens drift, underhåll och organisering effektiviseras? Detta är några av de frågor som står i centrum för SNS nya forskningsprojekt SNS Infra.
E
Idag presenterar SNS Konjunkturråd 2025 sin rapport Investeringar i elproduktion för en hållbar energiomställning. Rapportförfattarna kommer fram till att marknaden kan åstadkomma en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Statens huvudsakliga roll bör vara att skapa rätt förutsättningar för att vidareutveckla elmarknaden och genomföra en fortsatt kraftfull utbyggnad av elnätet.
Sverige står inför en omfattande elektrifiering. Mitt i detta står elnäten som en möjliggörare, eller i värsta fall bromskloss. I en ny SNS-rapport belyses hur elnätet kan utnyttjas mer effektivt och därmed påskynda anslutningen av nya producenter och konsumenter av el.
Sänk skatten på arbete, inför enhetlig moms och rak kapitalbeskattning. Det föreslår nationalekonomen Åsa Hansson i en ny SNS-rapport. Mycket har förändrats sedan den stora skattereformen 1990–91. Om skattesystemet görs om utifrån dagens förutsättningar kan Sverige få högre tillväxt och sysselsättning, menar hon.
Som litet land i utkanten av Europa måste Sverige slå vakt om konkurrenskraften. D
Ett stort problem med offentlig upphandling är att upphandlarna inte får ta hänsyn till tidigare erfarenheter av leverantörerna när de bedömer anbud. För att avhjälpa detta föreslår SNS Konjunkturråd att det införs ratingsystem för leverantörer till offentlig sektor, liknande de nättjänster som finns för till exempel taxi och hotell.
År 2019 uppgick den offentliga upphandlingen till drygt 800 m
Kommuner och regioner har incitament att höja skatterna mer än vad som är optimalt ur samhällets synvinkel, enligt nationalekonomerna Thomas Aronsson och Magnus Wikström. Tendensen verkar förstärkas av det kommunala utjämningssystemet. Samtidigt finns mekanismer som verkar åt andra hållet, och i dagsläget är det oklart vilka incitament som dominerar, skriver de i en ny SNS-rapport.
Kommunerna,
Intuition, omedvetna tumregler och medvetna misstolkningar påverkar våra val när vi fattar beslut – både för egen del och när det gäller användning av offentliga medel, enligt nationalekonomen Gustav Tinghög. I SNS-rapporten ”Alternativkostnadens psykologi – känslor och kostnadseffektivitet vid beslut i offentlig sektor” sammanställer han resultaten från beteendeexperiment om prioriteringsbeslut i
Frågan om 3:12-reglerna är helt central för beskattningen av arbets- och kapitalinkomster. En klyfta mellan marginalskatterna på arbete och utdelningar behöver inte nödvändigtvis vara problematisk om 3:12-reglerna är utformade på ett bra sätt. Det menar nationalekonomen Håkan Selin, författare till SNS-rapporten 3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden.
I det nuvarande s
Tre nationalekonomer och en jurist undersöker de utmaningar som är förknippade med offentlig upphandling. I januari nästa år publiceras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2022.
Den offentliga sektorn gör årligen inköp för drygt 700 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 17 procent av BNP. Leveranserna är helt centrala för samhällsviktiga funktioner inom exempelvis vård och
Högre skatt på konsumtion kombinerat med lägre skatt på arbete vore fördelaktigt för samhällsekonomin på flera sätt. Det menar skatteforskaren Spencer Bastani i en ny SNS-rapport, där han bland annat föreslår en breddad och enhetlig moms.
Konsumtionsskatter, i huvudsak moms och olika punktskatter, utgör i dag cirka 30 procent av skatteintäkterna. Momsen är i särklass viktigast. I normalfallet i
Förslagen från EU och OECD att införa ny beskattning av den digitala ekonomin riskerar att leda till dubbelbeskattning och nya möjligheter för skatteplanering. Det skriver juridikprofessor Pernilla Rendahl i en ny SNS-rapport.
Inom både EU och OECD finns sedan lång tid tillbaka en oro för att staters skattebaser håller på att urholkas av bland annat aggressiv skatteplanering. Arbetet med att åt
Det är möjligt att spara upp till två procent av BNP samt förbättra kvaliteten på offentliga tjänster genom att öka upphandlings-kompetensen, öka statusen för yrken inom offentlig upphandling samt förbättra utvärderingen av upphandlingar med hjälp av bättre data. Detta är slutsatserna i en ny SNS-rapport skriven av Giancarlo Spagnolo, professor i nationalekonomi.
Förra året uppskattades offentl
Europeisk företagsbeskattning genomgår just nu stora förändringar, främst på grund av ett allt större behov av att skydda bolagsskattebaserna. År 2016 antog EU skatteflyktsdirektivet, och lagstiftning genomförs nu i medlemsstaterna. Kommissionen har dessutom lämnat förslag på direktiv om en gemensam bolagsskattebas samtidigt som nya beskattningsprinciper för digital verksamhet diskuteras. I en ny
Den svenska arvsskatten avskaffades 2004. Det fanns en rad problem med skatten och den inbringade förhållandevis små intäkter. Det konstaterar forskaren Sebastian Escobar-Jansson som, i en studie för SNS, undersöker vilka lärdomar vi kan dra från den svenska arvsskatten så som den såg ut före avskaffandet.
Den svenska arvsskatten var progressiv och hade låga grundavdrag. I likhet med andra länd
Jämfört med andra liknande länder har Sverige höga skatter på arbete, både om man tittar på skattenivån på de lägre inkomsterna och på de högsta marginalskatterna. Det som särskilt avviker är den allmänna löneavgiften, det vill säga den skatt på arbete som arbetsgivare betalar in men som inte motsvarar någon socialförsäkringsförmån. Det konstaterar Konjunkturinstitutet i en rapport som skrivits på
Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten sänkta arbetsgivaravgifter för unga. I en SNS-rapport presenteras nu nya rön om effekterna av den mer omfattande sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga som Alliansregeringen genomförde 2007 och 2009. Resultaten tyder på att reformen inte enbart ledde till ökad sysselsättning bland unga, vilket den gjorde – särskilt i områden med hög ungdomsarbetslöshet