Vad krävs för att nästa Klarna ska börsnoteras i Sverige?

Den svenska aktiemarknaden är en av de mest likvida i Europa. Men när det gäller omsättningen hamnar Sverige på efterkälken jämfört med USA. Detta kan göra det dyrare för exempelvis pensionsfonder att handla svenska aktier. Det konstaterar forskaren Björn Hagströmer i den nya SNS-rapporten Den svenska aktiemarknadens likviditet – en internationell jämförelse.

Ett tecken på väl fungerande aktiemarknader är hög likviditet. Sådana marknader präglas av hög handelsaktivitet och liten spread (små skillnader mellan köp- och säljkurser). En likvid marknad förknippas med låga kapitalkostnader för företagen, effektiv prissättning på börsen och låga förvaltningskostnader för pensionsfonder. I rapporten jämför Björn Hagströmer den svenska aktiemarknadens likviditet med europeiska och amerikanska börser under åren 2010–2024.

Han finner att den svenska aktiemarknadens likviditet är bättre än det europeiska genomsnittet för alla företagssegment, utom för storbolagen där likviditeten är i nivå med vad man ser i övriga Europa. Hagströmer menar att det förklaras av att en hög andel svenskt hushålls-, pensions- och försäkringskapital är placerat i aktier.

– Sverige är ett positivt undantag i Europa med sin breda aktieägarkultur. Att svenskar har så mycket kapital placerat i aktier och aktiefonder har bidragit till en börs med hög likviditet. Det här skapar ett självförstärkande ekosystem, där det blir attraktivt att notera sitt bolag i Sverige vilket ytterligare ökar likviditeten, säger Björn Hagströmer.

Trots Stockholmsbörsens styrka är omsättningen av aktier klart lägre än i USA, vilket indikerar en sämre förmåga att hantera större affärer – något som är särskilt viktigt för stora förvaltare och pensionsfonder. Snabbväxande svenska företag likt Spotify och Klarna har också valt en USA-notering framför en svensk. Hagströmer menar dock att detta drivs av andra faktorer än likviditeten.

– Klarnas val bygger nog på en kombination av signalvärdet av att noteras i New York och att de där kunde få en högre värdering, bland annat på grund av de passiva indexfonderna. När aktien tas upp i stora index skapas en mekanisk efterfrågan från indexfonderna, vilket driver upp priset. Den faktorn är betydligt svagare för aktier noterade på de europeiska börserna, kommenterar Björn Hagströmer.

För att stärka Sveriges och Europas attraktivitet för "nästa Klarna" föreslår Björn Hagströmer flera åtgärder:

• Värna hushållens aktiesparande: Det finns starkt stöd i forskningen för att privatpersoners deltagande på aktiemarknaden är bra för likviditeten.
  
  
• Stärk konkurrensen mellan börser: Att svenska aktier numera handlas aktivt på en rad olika börser har gynnat likviditeten, men konkurrensen mellan europeiska börser är fortfarande betydligt lägre än konkurrensen mellan börserna i USA.
  
  
• Verka för en paneuropeisk aktiemarknad: Den europeiska börsmarknaden har i viss mån konsoliderats men börsnoteringarna följer fortfarande i hög grad nationsgränserna. En paneuropeisk aktiemarknad, med harmoniserade listnings- och handelsregler, skulle öka likviditeten och investerarbasen, vilket i sin tur kan leda till högre aktievärderingar.
  

• Eftersträva att en större del av bolagens aktier kan handlas fritt: Att ha en låg andel av ett bolags aktier tillgängliga för handel (på engelska kallat free float) är en hämsko för likviditeten. Svenska och europeiska bolag har en betydligt lägre free float än vad man ser i USA.

Centrala slutsatser från rapporten:

• God likviditet för svenska storbolag. Likviditeten i svenska storbolags aktier är i paritet med övriga Europa och USA. För mindre bolag är den svenska aktiemarknaden en av de mest likvida i Europa, men den ligger klart efter den amerikanska.
  
  
• Lägre omsättning av aktier i Sverige än i USA. Omsättningen på den svenska marknaden är relativt låg i jämförelse med den amerikanska, vilket kan göra det dyrare för exempelvis pensionsfonder att handla i svenska aktier.
  
  
• Stockholmsbörsen är delvis mer väl fungerande än den amerikanska. Noterade storbolag i Sverige har 25 procents lägre effektiv spread än motsvarande amerikanska bolag noterade på New York Stock Exchange eller Nasdaq Stock Market.
  
  
• Försämrad svensk likviditet efter pandemin. Under åren 2010–2018 förbättrades likviditeten på den svenska aktiemarknaden kraftigt, särskilt i storbolagen där spreadarna minskade med drygt 40 procent. Efter det försämrades likviditeten något, vilket kan bero på den ökade osäkerhet som kom med pandemin 2020–2021 och den ryska invasionen av Ukraina 2022 samt de högre räntor som följde.
  
  
• Hög svensk motståndskraft under pandemin. Sveriges aktiemarknad visade större resiliens än både USA:s och övriga Europas under pandemin. Under pandemins första månader tredubblades spreadarna i svenska storbolag, men de ökade ännu mer i övriga EU och i USA.

Om rapporten

Den svenska aktiemarknadens likviditet – en internationell jämförelse är en del av SNS forskningsprojekt Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt, som fokuserar på de långsiktiga förutsättningarna för högre produktivitet, stärkt konkurrenskraft och hållbar ekonomisk tillväxt. Forskningsprojektet pågår 2024–2027.

Om författaren

Björn Hagströmer är professor i finansiell ekonomi vid Stockholms universitet

Kontakt: bjh@sbs.su.se / 08-16 30 30