Upp till fyra av fem nya jobb för personer med funktionsnedsättning kan förklaras av ökningen av distansarbete efter pandemin, visar en ny rapport i serien SNS Analys. Forskningen tyder på att flexibilitet i var och hur man arbetar är lösningen till att bryta ett flera decennier långt sysselsättningsgap för människor med funktionsnedsättning.
Up to four out of five new jobs for people with disabilities can be explained by the rise in remote work after the pandemic, according to a new report in the SNS Analysis series. The research indicates that flexibility in where and how work is performed is key to closing an employment gap that has persisted for decades.
Den svenska aktiemarknaden är en av de mest likvida i Europa. Men när det gäller omsättningen hamnar Sverige på efterkälken jämfört med USA. Detta kan göra det dyrare för exempelvis pensionsfonder att handla svenska aktier. Det visar en ny rapport. För att locka "nästa Klarna" att notera sig i Sverige presenterar forskaren bakom rapporten flera reformförslag för den svenska aktiemarknaden.
Hur fördelas ansvaret för inkomsttryggheten mellan staten och arbetsmarknadens parter – och vad blir konsekvenserna?
De offentliga trygghetssystemen ska ge ekonomisk trygghet vid inkomstbortfall, samtidigt som de ska verka för att ingen står utanför arbetsmarknaden längre än nödvändigt. I takt med att dessa system har förändrats har kollektivavtalade och fackliga ersättningar fått en a
Det svenska ekonomiska trygghetssystemet har förlorat sin internationella särställning. Det menar forskarna Kenneth Nelson och Sebastian Sirén i den nya SNS-rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? I rapporten jämförs utvecklingen av bland annat arbetslöshetsförsäkringen gentemot andra länder. Sverige ligger idag i linje med, eller strax under, jämförbara länder i ersättningssystemens generositet.
Föräldraförsäkringen fyllde 50 år i fjol. En ny rapport från SNS belyser både framgångar och kvarstående utmaningar. Medan jämställdheten har ökat, med fler pappor som tar ut ledighet och fler mammor i arbetslivet, visar analysen att jämlikheten släpar efter. Ekonomiskt sårbara grupper har fortfarande svårt att fullt ut ta del av försäkringen, och rapporten pekar på behovet av reformer.
Fler än fyra av tio av de som har dömts för ett brott återfaller i brottslighet inom några år. För att minska återfallsrisken och kostnaderna för samhället är det viktigt att identifiera vad som orsakar återfall. Detta skapar i sin tur förutsättningar för en mer evidensbaserad kriminalpolitik, något som nationalekonomen Randi Hjalmarson framför i en ny SNS-rapport.
Fyra nationalekonomer undersöker vad som avgör hur produktiviteten utvecklas i näringslivet. I januari presenteras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2024.
Hur effektivt ett lands resurser används är avgörande för dess välstånd. Men efter finanskrisen 2009 har Sveriges produktivitet utvecklats betydligt långsammare än tidigare. Så hur kan företag bli mer produktiva? Hur påverkar infra
Antalet kommunala bolag har ökat kraftigt sedan 1970-talet. I fjol var de 1724 stycken och omsatte nästan 5 procent av BNP. Nationalekonomen Andreas Bergh och statsvetaren Gissur Ó Erlingsson anser att det finns en rad problem med bolagisering av kommunal verksamhet. I en ny SNS-rapport ”Kommunala bolag: fler nackdelar än fördelar?” lyfter de fram bristande insyn, intressekonflikter, effektivi
Sänk skatten på arbete, inför enhetlig moms och rak kapitalbeskattning. Det föreslår nationalekonomen Åsa Hansson i en ny SNS-rapport. Mycket har förändrats sedan den stora skattereformen 1990–91. Om skattesystemet görs om utifrån dagens förutsättningar kan Sverige få högre tillväxt och sysselsättning, menar hon.
Som litet land i utkanten av Europa måste Sverige slå vakt om konkurrenskraften. D
Frågan om 3:12-reglerna är helt central för beskattningen av arbets- och kapitalinkomster. En klyfta mellan marginalskatterna på arbete och utdelningar behöver inte nödvändigtvis vara problematisk om 3:12-reglerna är utformade på ett bra sätt. Det menar nationalekonomen Håkan Selin, författare till SNS-rapporten 3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden.
I det nuvarande s
Högre skatt på konsumtion kombinerat med lägre skatt på arbete vore fördelaktigt för samhällsekonomin på flera sätt. Det menar skatteforskaren Spencer Bastani i en ny SNS-rapport, där han bland annat föreslår en breddad och enhetlig moms.
Konsumtionsskatter, i huvudsak moms och olika punktskatter, utgör i dag cirka 30 procent av skatteintäkterna. Momsen är i särklass viktigast. I normalfallet i
Louise Lorentzon är ny forskningsledare på SNS. Hon disputerade i våras i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Louise har i sin forskning studerat effekterna av flera politiska reformer, bland annat inom sjukförsäkringen.
På SNS kommer Louise att arbeta med frågor som rör arbetsmarknad, beskattning och infrastruktur. Hon kommer att starta upp nya forskningsprojekt och odla kontakter med
Jämfört med andra liknande länder har Sverige höga skatter på arbete, både om man tittar på skattenivån på de lägre inkomsterna och på de högsta marginalskatterna. Det som särskilt avviker är den allmänna löneavgiften, det vill säga den skatt på arbete som arbetsgivare betalar in men som inte motsvarar någon socialförsäkringsförmån. Det konstaterar Konjunkturinstitutet i en rapport som skrivits på
Varannan pensionssparare tycker att det är svårt att förstå hur tjänstepensionen fungerar, och uppemot var fjärde vet inte om de omfattas av något tjänstepensionsavtal. Det viktigaste skälet som anges till okunskapen är att pensionssystemet är för komplicerat. Det visar två forskare i en ny rapport från SNS.
I rapporten ”Den komplexa tjänstepensionen” presenterar nationalekonomerna Johannes Hag
SNS rekryterar nationalekonomerna Gabriella Chirico Willstedt och Evelina Björkegren som forskningsledare. Det är en del av satsningen på att utöka SNS unika verksamhet inom policynära forskning.
Forskningsledarna driver och samordnar SNS forskningsprojekt. Projekten bygger på aktiv medverkan av referensgrupper, vilket säkerställer utbyte av fakta och kunskap mellan forskare och prakti
Sedan 30 år tillbaka ökar de regionala klyftorna i Sverige, både när det gäller BNP per capita och befolkningstäthet. Framför allt är det Stockholmsregionen som drar ifrån resten av landet. Det beror på att Sverige gått in i en mer kunskapsbaserad ekonomi.
I Regional ojämlikhet i Sverige. En historisk analys presenterar ekonomhistorikern Kerstin Enflo ny forskning om hur den regionala ojämlikhe