Sverige står inför utmaningarna att snabbt hantera klimatproblemen och samtidigt stärka konkurrenskraften. Många ropar därför på storslagna klimat- och industripolitiska satsningar. Men i många stora teknikskiften har entreprenörer varit drivande. Politiken bör därför fokusera på att undanröja hinder för dessa. Det skriver Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson i en ny SNS-rapport.
Investeringar i ny teknik och immateriella tillgångar lyfter företagens produktivitet. Men när exportmöjligheterna krymper minskar avkastningen på dessa satsningar. Handelshinder, som amerikanska tullar, hotar därmed både Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det visar en ny rapport av forskarna Florin Maican och Matilda Orth.
Vilka är de finansiella förutsättningarna och utmaningarna för svenska företag när de ska öka sina innovationer och stärka sin konkurrenskraft i den gröna och digitala omställningen?
SNS arrangerar tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB) ett seminarium för att diskutera hur offentliga och privata aktörer kan samarbeta för att stärka Europas industri och teknologiska konkurr
EU:s forsknings- och innovationsprogram, Horisont Europa, har en budget på cirka 95 miljarder euro och syftar till att stärka Europas innovationsförmåga inom samhällsviktiga områden. I en halvtidsutvärdering av programmet konstateras att flera åtgärder behövs för att stärka programmets relevans och Europas konkurrenskraft.
Hur kan innovation bidra till stärkt konkurrenskraft i Sverige
I Sverige är samarbeten mellan företag och universitet en viktig drivkraft för samhällsutveckling och kommersiellt lovande innovationer. Men bristande kommunikation kring juridiska frågor och otydlighet från ledningshåll riskerar att stoppa viktiga projekt och därmed bromsa Sveriges innovationskraft, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Var tredje region har specifika ersättningar för vårdgivare som satsar på e-hälsa. Missriktade incitament i ersättningssystemen kan vara ett av skälen till att utvecklingen av e-hälsolösningar går trögt, menar Peter Lindgren, som i en ny SNS-rapport har kartlagt samtliga ersättningssystem som används i den svenska vården.
Digitalisering lyfts ofta fram som en möjlighet att öka effektiviteten i
Sverige är ett av de ledande länderna inom robotanvändning. Men i jämförelse med Tyskland ligger svensk industri långt efter. Den tyska industrin har nästan dubbelt så hög användning av robotar som den svenska. Det visar en forskningsstudie om robotisering i industrin i 17 länder under perioden 1993-2007.
I dag presenteras SNS-studien ”Robotar som jobbar” av nationalekonomerna Georg Graetz och