Föräldraförsäkringen fyllde 50 år i fjol. En ny rapport från SNS belyser både framgångar och kvarstående utmaningar. Medan jämställdheten har ökat, med fler pappor som tar ut ledighet och fler mammor i arbetslivet, visar analysen att jämlikheten släpar efter. Ekonomiskt sårbara grupper har fortfarande svårt att fullt ut ta del av försäkringen, och rapporten pekar på behovet av reformer.
Att få barn medför betydande negativa konsekvenser för kvinnor inom den akademiska världen. Det står i stark kontrast till deras manliga kollegor, som inte påverkas nämnvärt av föräldraskap. Tvärtom fortsätter nyblivna pappor att publicera i allt högre takt, konstaterar forskaren Olof Ejermo i en ny SNS-rapport. Det här medför en risk för att kvinnor avslutar sin karriär i förtid och att forskarta
De som både jobbar och hjälper äldre anhöriga riskerar försämrad hälsa såväl som ekonomi. Villkoren för dem som utför obetalt omsorgsarbete måste förbättras, skriver Maria Stanfors i en ny SNS-rapport.
Anhöriga till äldre i Sverige utför obetalt omsorgsarbete för motsvarande 194 miljarder kronor per år. För samhället kan det framstå som en ren besparing, men de dolda kostnaderna bör diskuteras
Nationalekonomen Johanna Rickne tilldelas SNS-priset 2023. Hon får utmärkelsen för sin framstående forskning och förmåga att nå ut till beslutsfattare och allmänhet med sina resultat.
Forskningsutmärkelsen SNS-priset delas nu ut för första gången. Pristagare år 2023 är Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hon har nått brett erkännande för sin forskning om ekon
Studenterna mådde sämre psykiskt när lärosätena övergick till distansundervisning under pandemin. Samtidigt gynnades kvinnor från välbärgade familjer betygsmässigt av att delvis undervisas digitalt, skriver doktoranden Adrian Mehic i en ny SNS-rapport.
För att minska spridningen av covid-19 gick svenska högskolor och universitet under våren 2020 över till undervisning helt på distans. I början
Investeringar i infrastruktur som ökar kontaktytorna mellan arbetsplatser driver på den ekonomiska tillväxten. Infrastruktursatsningar som främjar långväga pendling har däremot inte samma positiva effekt. En planering som förutsätter långa pendlingsavstånd gynnar dessutom främst högutbildade män och missgynnar kvinnor som grupp. Det skriver professor Maria Börjesson i en ny SNS-rapport. Hon uppman