Gå direkt till innehåll

Ämnen: Utbildningsvetenskap

  • Forskare: Regionala högskolor har fått fler från studieovana hem att läsa vidare

    Med 1977 års högskolereform fick Sverige regionala högskolor. Det bidrog till att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier, skriver fyra forskare i en ny SNS-rapport.
    1977 genomfördes en högskolereform i Sverige som förändrade den högre utbildningen i grunden. Tolv nya, regionala högskolor inträttades och de politiska ambitionerna var stora. Reformen skulle bland annat få fler fr

  • Forskare: Yngre högskolor och universitet behöver få större resurser

    Med nya universitet och högskolor har fler fått tillgång till högre utbildning. Men villkoren vid olika lärosäten kan skilja sig åt väsentligt för både lärare och studenter, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
    Den högre utbildningssektorn har förändrats i grunden sedan mitten av 1990-talet. Trenden har gått från elituniversitet för ett fåtal till massuniversitet för många fler. Men läros

  • Forskare: Högskolepolitiken får svenska lärosäten att underprestera

    Arbetet med att utveckla högkolepolitiken går trögt. Ökade resuser till lärosäten har inte kunnat omsättas i högre kvalitet på utbildning och forskning, skriver Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger i en ny SNS-rapport.
    Samhället går mot uthållighet – socialt, ekonomiskt och ekologiskt – men högskolepolitiken hänger inte med. Flera faktorer har hindrat förändring på senare år, skriver Mats Benn

  • Ekonom: Ge studenter och arbetsmarknad större inflytande över antalet utbildningsplatser

    Studenternas egna önskemål och arbetsmarknadens behov bör få större påverkan på utbudet av högre utbildning. Det skriver forskaren Mats Bergman i en ny SNS-rapport.
    Sedan början av 1990-talet styr universitet och högskolor huvudsakligen själva över antalet platser på utbildningarna. Politiker påverkar främst utbudet indirekt via lärosätenas anslag. Så bör det förbli, menar Mats Bergman i en SNS

  • Ekonomer: Förstelärarreformen har gjort läraryrket mer attraktivt

    Lärarlönerna har förbättrats sedan förstelärarreformen. Dessutom har skolor som infört förstelärartjänster fått minskad personalomsättning och en bättre lärarsammansättning, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
    Hösten 2013 genomfördes en reform med karriärssteg för lärare. Det gjordes för att öka lönespridningen, ge yrkesskickliga pedagoger möjlighet att avancera och göra läraryrket med at

  • Ekonomer: Mer än sex månaders föräldraledighet ger nästan ingen positiv effekt för barns utveckling

    I länder med god barnomsorg finns inga belägg för att barns utveckling gynnas av mer än ungefär sex månaders föräldraledighet. Det kan tvärtom vara bra med barnomsorg tidigt, särskilt för barn från utsatta miljöer skriver Nabanita Datta Gupta och Jonas Jessen i en ny SNS-rapport.
    I Sverige har barn rätt till förskoleplats från ett års ålder, men de flesta skrivs in i barnomsorg senare än så. De

  • Ekonom: Högskolestudier efter komvux höjer årslönen med nästan 75 000 kronor

    Att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux har varit lönsamt även för äldre personer med arbetslivserfarenhet. Än mer lönsamt kan det bli med nya omställningsstudiestödet, skriver forskaren Linn Karlsson i en ny SNS-rapport.
    I oktober infördes en ny form av studiestöd, omställningsstudiestödet. Det ska underlätta för yrkesverksamma att vidareutbilda sig mitt i livet. Tank

  • SNS instiftar pris på 200 000 kronor till forskare som når ut


    SNS tar ett nytt steg i arbetet med att se till att forskning kommer till användning och instiftar ett pris för yngre forskare som är bra på att nå fram till beslutsfattare med sina resultat. Möjligheten att nominera kandidater öppnar nu.

    SNS jobbar fortsatt med att på olika sätt sammanföra akademi, näringsliv, politik och offentlig förvaltning – och har gjort så sedan starten 1948. In

  • Ny forskningsledare på SNS fokuserar på Sverige som kunskapsnation


    Nationalekonomen Anna Norén är ny forskningsledare på SNS. Hon går rakt in i arbetet med utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor och kommer även att jobba med forskning som rör socialförsäkringssystemet.

    Anna Norén doktorerade i nationalekonomi vid Uppsala universitet år 2017. Hon kommer närmast från en tjänst som utredningssekreterare vid Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, E

  • Ekonomer: För att fler utlandsfödda ska få jobb krävs mer och bättre utbildning i svenska

    Utlandsföddas bristande kunskaper i svenska skapar problem med integrationen på arbetsmarknaden. Numera krävs goda svenskkunskaper även för lågkvalificerade yrken, skriver forskarna Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth i en ny SNS-rapport.
    Många av de långtidsarbetslösa i Sverige är personer födda utanför Europa. Kunskaper i svenska sägs ofta vara avgörande för deras utsikter att få jobb. I SNS-r

  • Ekonomer: Högre betyg på friskolor tyder på behov av att rätta nationella prov centralt

    Fristående gymnasieskolor ger högre betyg än kommunala. Det gynnar friskoleelever, men skapar orättvisor om betygen inte speglar en högre kunskapsnivå, skriver forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson i en ny SNS-rapport.
    I dag går nästan var tredje gymnasieelev i en fristående gymnasieskola. Nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson har undersökt vad det innebär för enskilda elever j

  • Ilinca Benson blir ny vd för SNS

    Ilinca Benson blir ny vd för SNS

    SNS styrelse har utsett Ilinca Benson till ny vd för SNS. Hon är disputerad vid Handelshögskolan i Stockholm och har varit vice vd för SNS sedan slutet av 2016. Dessförinnan var hon bland annat enhetschef på Riksrevisionen och ledare för Handelshögskolans Executive MBA-program.
    »Med Ilinca Benson som ny VD bygger vi vidare på SNS position som den ledande mötesplatsen för forskningsbaserad debat

  • SNS startar treårigt forskningsprojekt om högre utbildning och forskning

    I går samlades för första gången referensgruppen till SNS nystartade forskningsprojekt som belyser den högre utbildningens och forskningens organisering, finansiering och styrning. I den namnkunniga referensgruppen sitter personer på ledande befattningar inom forskningsintensiva företag, universitetsrektorer, generaldirektörer för forskningsstiftelser och företrädare från fack- och arbetsgivare.

  • Den sociala rörligheten överskattas i traditionella studier

    Den sociala rörligheten är lägre än vad man kommit fram till med tidigare beräkningar. Det hävdar tre nationalekonomer som använder en innovativ metod för att mäta social rörlighet. Studien presenteras i en ny SNS-rapport med titeln »Social rörlighet«, skriven av Adrian Adermon, Mikael Lindahl och Mårten Palme.
    Forskarna visar att traditionella mätmetoder, som endast använder information om för

  • SNS nya forskningsledare startar projekt om högre utbildning och forskning


    I dag samlas ledande företrädare för universitet, högskolor, forskningsråd och företag för samtal som kommer att bidra till att sätta inriktningen för SNS kommande projekt om högre utbildning, forskning och livslångt lärande. Projektet startar i januari år 2022 och leds av SNS nya forskningsledare Jonas Klarin.

    Dagen är indelad i två rundabordssamtal. Det första samtalet fokuserar på f

  • Ny rapport: svårt för nyanlända akademiker att få kvalificerade jobb

    Att få ett utlåtande om den utbildning man har läst innan man kom till Sverige leder till både högre sysselsättning och högre lön bland nyanlända akademiker. Däremot ger det inte jobb som motsvarar deras utbildningsnivå, och effekten är generellt sett lägre för nyanlända från Afrika, Asien och Latinamerika.
    Nyanlända akademiker som har fått sina utländska utbildningar formellt erkända genom utl

  • Ny ordförande för SNS vetenskapliga råd

    Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, är sedan 10 september ny ordförande för SNS vetenskapliga råd.
    Johannes Lindvall är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om politiska institutioner, offentlig politik, intresseorganisationernas roll i det politiska beslutsfattandet och, mer allmänt, samspelet mellan stater och marknader. Han

  • Tre överläkare: Öka kraven på läkarnas utbildning

    Artificiell intelligens och visualiserings- och simuleringstekniker skapar nya möjligheter för hälso- och sjukvården. Men den medicinska utbildningen släpar efter, vilket ökar riskerna i vården. Därför behövs formella krav på läkares fortbildning. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från SNS om hur den medicinska utbildningen bör anpassas till framtidens vård.
    Li Felländer-Tsai, Annika Ös

  • Förlängd period med tillfälligt uppehållstillstånd fick inte fler i arbete

    När Danmark ökade tiden med tillfälligt uppehållstillstånd för asylsökande valde fler att utbilda sig. Men detta ledde inte till att de fick en starkare ställning på arbetsmarknaden. Det visar två forskare i en ny SNS Analys.
    Nationalekonomerna Elisabet Olme och Matilda Kilström har undersökt hur tillfälliga uppehållstillstånd påverkar flyktingars etablering i Danmark. År 2002 genomfördes en re

  • Förskola förbättrar skolresultat för barn med utländsk bakgrund

    Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor.
    Nationalekonomen N

Visa mer