Emil forskar för ökad livskvalitet efter ändtarmscancer

Varje år drabbas cirka 2000 personer i Sverige av ändtarmscancer. Nu kan forskaren Emil Pieniowski på Södersjukhuset bland annat visa att mer än 50 % av patienterna drabbas av svåra tarmfunktionsstörningar efter operation. Besvär som verkar kvarstå över tid och försämra personernas livskvalitet. Resultaten från Emils avhandling är viktiga för vården, och för att ge patienterna så bra information som möjligt.

Vad handlar din forskning om i stora drag?
– I min avhandling har jag undersökt hur vanligt det är med funktionella tarmbesvär efter operation för ändtarmscancer. Hur patienterna skattar sin livskvalitet. Och hur tarmbesvären och livskvalitén förändras över tid.

– Jag har också undersökt om en avlastande stomi under läkningsfasen kan ge försämrad tarmfunktion på lång sikt. Många av de patienter som opereras får en avlastande stomi när kroppen ska läka ihop tarmkopplingen.

– Och i min sista delstudie har jag jämfört resultaten av två olika behandlingar. En grupp patienter fick den konservativa behandlingen, vilket i huvudsak består av mediciner mot tarmbesvären. Och den andra gruppen patienter fick utöver den konservativa behandlingen lära sig tarmsköljning, så kallad transanal irrigation, TAI. Studien var randomiserad, så deltagarna fick slumpmässigt tillhöra den ena eller andra gruppen.

Hur bedöms patienternas tarmbesvär och hur många opereras på Sös?
– På Sös opereras 50–60 patienter varje år för ändtarmscancer.

– Utifrån en internationellt säkerställd enkät delar vi in patienterna i tre grupper beroende på hur stora tarmbesvär de har: no, minor och major LARS, där LARS står för Low Anterior Resection Syndrome. No-gruppen har minst besvär medan patienterna i major LARS har störst besvär.

Vilka är dina viktigaste resultat?
– Vi såg att över 50 % av de opererade patienterna drabbas av svårare funktionella tarmbesvär (major LARS) efter operation, och att de tyvärr har kvar besvären även när lång tid har gått.

– Vi såg också ett samband mellan svåra funktionella tarmbesvär och en försämrad livskvalitet.

– Och det verkar som om användandet av en avlastande stomi är kopplad till en försämrad tarmfunktion i ett långtidsperspektiv. Men vi kunde inte finna någon koppling till hur lång tid patienten hade haft sin stomi.

– Ett positivt resultat var ändå att de patienter som fått kombinationsbehandlingen med mediciner och tarmsköljning, efter 12 månader upplevde mindre symtom och en bättre livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.

Vad har resultaten för betydelse för patienterna och vården?
–  Resultaten från avhandlingen har ökat kunskapen om funktionella tarmbesvär ur flera perspektiv. Att vi i vården vet hur vanliga besvären är efter operation för ändtarmscancer, och hur besvären utvecklas över tid, är viktigt för att vi ska kunna ge adekvat information till de patienter vi möter i den kliniska vardagen.

– Det är också viktig information att en avlastande stomi verkar kunna öka risken för tarmbesvär. Så att vi, när vi ska ta beslut om en avlastande stomi ska anläggas eller inte, kan ta med den risken i beslutsprocessen. I alla fall för de patienter där det inte är självklart att använda en avlastande stomi.

– Och så känns det bra att kombinationsbehandlingen med mediciner och tarmsköljning har fått mer evidens. Den behandlingen bör alla kolorektala enheter kunna erbjuda patienter med svårare tarmfunktionsstörningar (major LARS) efter operation för ändtarmscancer.

Vad driver dig i din forskning?
–  Forskning kring cancerpatienter har länge fokuserat på överlevnad, motverka återfall, olika behandlingsstrategier osv. Men när allt fler överlever cancer blir det också viktigare att kartlägga de funktionella besvär som behandlingar kan lämna patienten med. Jag vill gärna bidra till stöd och hjälp kring sådana besvär.

– Jag har också sett doktorandperioden som den forskarutbildning som det är. Och tycker det är väldigt värdefullt att jag har fått större kunskap om forskning generellt.

När är det en bra dag på jobbet?
– En bra dag på jobbet tillbringas i operationssalen där jag genomför en lyckad operation.

Hur ska du gå vidare nu?
– I första hand vill jag fortsätta utvecklas som kolorektal kirurg. Men jag hoppas också kunna delta i fler forskningsprojekt inom avhandlingens område. Eller i projekt som rör andra aspekter av kolorektal cancer och kirurg.

Emil Pieniowski är biträdande överläkare på NGI-sektionen vid Södersjukhusets kirurgklinik. Han disputerar vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.

Hela avhandlingen hittar du på Karolinska Institutets webb.