Ny avhandling med fokus på atopiskt eksem från barndom till vuxen ålder

En ny avhandling visar att ungdomar och unga vuxna med atopiskt eksem (atopisk dermatit) är underbehandlade och har begränsade kunskaper om sin sjukdom och hur den skall behandlas. Avhandlingen visar även att atopiskt eksem har en negativ påverkan på hälsorelaterad livskvalitet från tonåren upp till vuxen ålder.

Atopiskt eksem, eller atopisk dermatit (AD), visar sig oftast i form av torr hud och kliande utslag, och är en vanlig folksjukdom hos både barn och vuxna. I sin avhandling visar Susanne Lundin, doktorand vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid Karolinska Institutet, att både ungdomar och unga vuxna med AD är underbehandlade, oavsett sjukdomens svårighetsgrad. Avhandlingen bygger på information från frågeformulär, intervjuer och kliniska undersökningar från den populationsbaserade födelsekohorten BAMSE*, samt regionala sjukvårdsregister.

Att ungdomar med AD är underbehandlade visar data från läkemedelsregistret. Av de som hade AD vid 16-års ålder, hade endast en av fyra hämtat ut kortison för utvärtes bruk det senaste året.

Intervjuer med unga vuxna med AD vid 24 års ålder visar att många har en begränsad kunskap om sin sjukdom och dess behandling trots att de levt med den sedan barndomen, och många upplever att de aldrig är helt besvärsfria. Det kan vara en av förklaringarna till att AD har en negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten hos ungdomar och unga vuxna.

De intervjuade upplever även att vårdpersonal har begränsad kunskap om sjukdomen och dess behandling, vilket enligt dem medför att behandlingen som ordineras inte hjälper. Många tycker också att det är svårt att få kontakt med sjukvården. Registerdata visar att vid 24 års ålder hade endast en av fem med atopisk dermatit haft kontakt med sjukvården på grund av sin sjukdom under de senaste åtta åren. De med svårare AD hade haft kontakt med vården i något större utsträckning.

– Det verkar som att ungdomar och unga vuxna med atopisk dermatit är en bortglömd grupp i vården. Genom att öka tillgängligheten, ge optimal behandling med uppföljning och utvärdering som startar redan under tonåren, kan dessa patienter öka sin egenvårdsförmåga. Och på så vis kunna uppnå besvärsfria perioder som är så långa som möjligt för den enskilde individen.

Preliminära data visar även att det hos män med AD vid 24 års ålder finns ett samband mellan AD och en ökad risk för kardiovaskulära riskfaktorer såsom övervikt, högt blodtryck och blodfetter. Utöver det verkar tidig debut med persisterande AD hos både män och kvinnor vara av betydelse för övervikt.

– Sammantaget visar avhandlingen på att både ungdomar och unga vuxna med atopisk dermatit behöver tillgång till ökat stöd, samt samstämmig och evidensbaserad information från sjukvården för att öka sina kunskaper och sin egenvårdsförmåga, menar Susanne Lundin.

*) BAMSE-projektet: BAMSE står för Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi, och är en stor populationsbaserad födelsekohort som sedan 1994 har följt drygt 4000 barn födda 1994–1996. Läs mer här.