Pressmeddelande -

Fiskar påverkas av antidepressiv medicin i vattnet

Hundratusentals svenskar tar läkemedel mot depression – men preparaten går ofta rakt genom kroppen och via avloppsystem och reningsverk ut i sjöar och andra vattendrag. I sin doktorsavhandling ”Selective Serotonin Re-uptake Inhibitors in the Environment – Effects of Citalopram on Fish Behaviour” ser Martin Kellner tydliga beteendeförändringar hos fisk som lever i vatten med spår av antidepressiv medicin.

Stora mängder av antidepressiva preparat hamnar, via avloppsystem och reningsverk, i olika vattendrag. Martin Kellner, forskare på institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik på Södertörns högskola, har i sin doktorsavhandling studerat hur detta påverkar fiskar.

– Avhandlingen undersöker beteendeeffekter av antidepressiva läkemedel på fisk – jag har riktat in mig på att titta på en grupp av antidepressiva som heter selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, berättar Martin Kellner.


Tillsammans med andra forskare på Södertörns högskola har Martin Kellner gjort olika försök på framförallt storspigg, en fiskart som är vanlig på norra halvklotet och som lever i såväl sötvatten som salt- och bräckt vatten, inte minst i Östersjön. Försöken gjordes också på zebrafisk. I flera studier fick infångad storspigg och zebrafisk vara i akvarier med låga halter av det antidepressiva läkemedlet citalopram under ett antal veckor.

Storspigg och zebrafisk som levt i akvarium där det fanns låga halter av citalopram blev mindre stresskänsliga – ute i naturen kan det leda till ett mer riskfyllt beteende och ökad fara för att bli uppäten av rovfiskar. Fiskarna fick också kraftigt minskad matlust, något som kan leda till sämre förmåga att klara av svältperioder och dalande fortplantningsförmåga.

– Generellt har vi använt sådana exponeringsnivåer av antidepressiv medicin som man skulle kunna hitta utanför ett reningsverk, och uppåt. Samtidigt har vi i just de här försöken bara tittat på ett preparat, i verkligheten finns det ofta en cocktail av många olika läkemedel och andra substanser som påverkar på olika sätt. Det är svårt att säga hur fisk i naturliga miljö påverkas av detta, det är specifikt från vattendrag till vattendrag, säger Martin Kellner.

Martin Kellner och hans kollegor exponerade också fiskembryon för citalopram.

– När de sedan var vuxna var de oroligare, aggressivare och gjorde fler utfall mot mat jämfört med fiskarna i den kontrollgrupp vi hade. Sådana här försök på embryon har inte gjorts på fisk förr, säger Martin Kellner.

Ämnen

  • Vatten/havsmiljö

_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling.

På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet.

På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap. 

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Rekospot – tjänsten som sätter hållbara lösningar på kartan

    Studenter från Medieteknikutbildningen vid Södertörns högskola har under en veckas tid samarbetat om att utveckla Rekospot. Det är en webbplats med en karta som visar hur man på ett enkelt sätt kan bidra till att minska sitt ekologiska fotavtryck.

  • Levande deltagande ger levande hav

    Den svenska regeringen satt ambitiösa mål för etablering av marina reservat. Beslutsfattare och forskare har höga förväntningar på att lokalt deltagande underlättar etableringen. Men utan verkliga möjligheter för lokalt deltagande att påverka besluten så verkar förväntningarna orealistiska, med allvarliga konsekvenser för legitimitet av miljöskydd, visar en ny avhandling.

  • Att minska köttkonsumtionen är lättare sagt än gjort

    Mer information är inte nödvändigtvis vägen att gå för att komma till bukt med den svenska kött-produktionens och -konsumtionens miljöpåverkan. Det visar Kajsa-Stina Benulic doktorsavhandling ” A Beef with Meat: Media and audience framings of environmentally unsustainable production and consumption”.

  • Arbetet med hållbar textilproduktion går långsamt

    Företag och inköpare av textilier har svårt att ta ansvar för hur riskfyllda kemikalier används längs med varukedjan, trots att många har goda intentioner. Det visar en ny avhandling från miljöforskaren Natasja Börjeson vid Södertörns högskola. I avhandlingen undersöks vilka möjligheter, hinder och utmaningar textilsektorn möter i sitt arbete mot ökad hållbarhet.

  • Globalt forskningssamarbete visar jordens enorma mångfald av mikroorganismer

    Mikroorganismer är nödvändiga för vår hälsa och allt liv på Jorden. I ett internationellt forskningssamarbete har hundratals forskare studerat mångfalden av mikrobiella samhällen på planeten. Informationen om mångfalden har satts samman i en enorm gemensam katalog över planetens mikroorganismer. Katalogen kommer vara till användning för tillämpningar inom forskning och en mer hållbar industri.

Relaterade event