Alla elever blir hjälpta av förbättrad akustik och personliga tekniska hjälpmedel

Förbättrad ljudmiljö i klassrummen leder till att alla elever ökar inlärningsförmågan. Men för elever med hörselnedsättning krävs det också personliga tekniska hjälpmedel för att de inte ska komma efter i sin kunskapsinhämtning. Det visar en studie som genomförts med danska mellanstadieelever.

Det är ingen överdrift att påstå att svenska elevers studieresultat varit i fokus under det senaste året. Resultaten från den internationella Pisa-undersökningen har använts som ett slagträ i den politiska debatten.

Att inte höra vad läraren säger kan vara en starkt bidragande orsak till vikande resultat. Enligt en undersökning som genomfördes av Hörselskadades Riksförbund* upplevde fyra av tio studenter problem med dålig ljudmiljö i högskolan. Det är en utveckling som rimmar illa med nya lagkrav. Speciellt om skolan vill leva upp till den skärpta diskrimineringslag som började gälla från den 1 januari 2015. Den innebär att alla elever ska få möjlighet att ta del av undervisning och gemenskap på lika villkor. Barn och elever med funktionsnedsättning som upplever bristande tillgänglighet kan via Diskrimineringsombudsmannen få sitt ärende prövat i domstol.

För Comfort Audio, som utrustat skolor i Norden och runt om i världen med digitala hörselprodukter, har målsättningen varit att underlätta undervisningen för elever med hörselnedsättning. I den nyligen avslutade danska undersökningen vidgades uppdraget till att omfatta alla elever i en skolklass samt att förbättra akustiken i klassrummet.

 –  Den viktigaste slutsatsen vi kan dra av studien är att kombinationen förbättrad akustik och digitala hörselhjälpmedel ökar förståelsen och inlärningsförmågan för alla elever, säger
Anna K Lejon, audionom på Comfort Audio.

–  Det var också tydligt att elever med hörselnedsättning förbättrar sina resultat avsevärt i såväl bullrig som tyst miljö då de använder hörselhjälpmedel. I just detta fall visade eleven med hörselnedsättning bättre resultat än sina hörande klasskamrater oavsett om ljudmiljön var tyst eller bullrig.

Studien innehöll tre delmoment varav de första testade elevernas arbetsminne och vad de kom ihåg för ord som kommunicerades av läraren. Hur arbetsminnet aktiveras och utvecklas är avgörande, inte minst för elevernas läsförmåga.

Mellanstadieklassen bestod av 20-talet elever varav en elev hade hörselnedsättning och använde sedan tidigare hörapparat. I samarbete med företaget Ecophon installerades ljudabsorberande material på tak och väggar.

–  Det var slående hur en ganska enkel installation skapade ett helt annat lugn i klassen. Slutsatsen, som jag vet att vi delar med många audionomer, är att allra bäst resultat skapas om vi angriper problemet från flera håll. En viktig pusselbit är självklart personliga hjälpmedel. Men lika viktigt är det med en god akustik och naturligtvis engagerade lärare.

–  Finns dessa förutsättningar på plats är det heller inte så svårt att ha väl fungerande klasser med både hörande elever och elever med hörselnedsättning, konstaterar Anna K Lejon.

Fakta om undersökningen:

Mellanstadieklassen med 20 elever, varav en elev hade en ”måttlig” hörselnedsättning och använde hörapparat, fick genomgå tre deltester som testade arbetsminne och hörförståelse. Testerna genomfördes vid fyra olika tillfällen, ett baseline test utan varken tekniska hjälpmedel eller akustiksanering, nästa tillfälle med tekniska hjälpmedel, tredje testet med akustiksanering utan tekniska hjälpmedel och vid det fjärde och sista tillfället användes tekniska hjälpmedel i det akustiksanerade klassrummet. Vid varje testtillfälle gjordes de tre testen i både tyst miljö och med ett inspelat buller. Hörtekniksystemet var ett Comfort Digisystem med lärarmikrofon, högtalare, elevmikrofoner och en mottagare med halsslinga för den hörselskadade eleven.

Studien är ett samarbete mellan Comfort Audio och Ecophon.

* Enligt en undersökning som genomfördes av Hörselskadades Riksförbund (HRF) i september 2011 har fyra av tio studenter problem med dålig ljudmiljö i högskolan. 42 procent uppger att de ofta/ibland har svårt att höra vad föreläsaren säger. Trots att de har normal hörsel.