Undersökning: Kommuner ser stora brister i det egna stödet till barn som placerats av socialtjänsten

94 procent av kommunerna upplever utmaningar i arbetet med barn och unga som är eller har varit placerade. Samtidigt uppger 74 procent att det saknas resurser inom den egna verksamheten och 69 procent att det finns kunskapsbrister. Det visar en Novusundersökning som genomförts på uppdrag av SOS Barnbyar.

När ett barn inte kan bo kvar hemma kan den kommunala socialtjänsten besluta att barnet ska placeras utanför hemmet, till exempel i familjehem, jourhem eller HVB. Socialtjänsten ansvarar då för barnets omsorg och för att barnet får det stöd som behövs. Samtidigt visar undersökningen att de som har insyn i arbetet själva pekar på brister i resurser, kunskap och stöd.

– När ett barn placeras utanför hemmet är det ett stort ingrepp i barnets liv och ofta en tragedi för en hel familj. En placering ska ge trygghet, inte nya uppbrott. När samhället tar ansvar för ett barn måste stödet hålla hela vägen. Annars riskerar placeringen att bli början på en ny otrygghet, säger Jeanette Sundin, generalsekreterare för SOS Barnbyar.


Ett urval av resultatet från undersökningen

• Nästan alla svarande, 94 procent, ser utmaningar i arbetet med barn och unga som är eller har varit placerade.

• Tre av fyra, 74 procent, uppger att det saknas resurser inom den egna verksamheten.

• Sju av tio, 69 procent, uppger att det finns kunskapsbrister inom den egna verksamheten.

• De vanligaste kunskapsbristerna gäller att bemöta barn med trauma, våld mellan barn och socialtjänstens förebyggande uppdrag.

• Fyra av tio ser särskilda utmaningar i stödet till unga som lämnar samhällsvården och går in i vuxenlivet.
  
  

De vanligaste utmaningarna enligt respondenterna handlar om att nå barn och familjer i tid, arbeta förebyggande och få samverkan mellan olika aktörer att fungera. Många barn och familjer får stöd först när problemen redan vuxit sig stora, vilket ökar risken för att en placering blir aktuell trots att tidigare stöd hade kunnat göra skillnad.

De öppna svaren förstärker bilden. Flera respondenter kopplar samman psykisk ohälsa, kriminalitet och skolresultat, och återkommer till behovet av tidigare insatser. Samtidigt pekar många på hinder som ligger bortom det enskilda barnet eller familjen: bristande resurser, svårigheter att rekrytera personal, brist på kompetens inom socialtjänst, BUP och skola, lagstiftningens utformning och hur socialtjänsten är organiserad.

– Det här är ett larm från kommunerna själva. Nästan alla ser brister i det egna stödet till barn och unga som är eller har varit placerade. Bristerna handlar om resurser, kunskap och förebyggande arbete – sådant som är helt avgörande för att stödet ska fungera. Det är mycket allvarligt, säger Jeanette Sundin, generalsekreterare för SOS Barnbyar.

SOS Barnbyar: Det räcker inte att placera ett barn

Mot bakgrund av undersökningen efterlyser SOS Barnbyar ett mer sammanhållet stöd till barn och unga i samhällsvård. Kommunerna behöver säkerställa att stödet fungerar före, under och efter placering.

Regeringen behöver i sin tur ge kommunerna bättre förutsättningar att lyckas genom riktade resurser och ökat kunskapsstöd. Samtidigt måste ansvarsfördelningen mellan kommuner, regioner och statliga aktörer förtydligas och följas upp, så att barn får ett sammanhållet stöd före, under och efter placering.

SOS Barnbyar kräver att:

• stöd till barn och familjer sätts in tidigare, innan problemen blivit akuta

• samverkan mellan skola, socialtjänst, vård och civilsamhälle stärks

• varje placerat barn får en individuell plan som innehåller konkret stöd för skola, fritid och framtid och som följs upp tillsammans med barnet

• unga som lämnar samhällsvården får en samordnande kontaktperson och stöd kring boende, ekonomi, studier och hälsa

Läs mer här: SOS Barnbyars krav på Sveriges kommuner, socialtjänster och beslutsfattare med ansvar för barn och unga i samhällsvård.

Om undersökningen:

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av SOS Barnbyar. Enkäten skickades till chefer inom socialtjänsten och ansvariga politiker i socialnämnder i Sveriges kommuner. Totalt deltog 176 respondenter från 136 kommuner. Respondenterna har insyn i socialtjänstfrågor och arbete med barn och unga, samt mandat att påverka beslut inom området.

Respondenterna fick bland annat ange inom vilka områden de ser särskilda utmaningar i arbetet med barn och unga som är eller har varit placerade, samt inom vilka områden de upplever att det saknas kunskap inom den egna verksamheten. Flera svar var möjliga.