Ungas perspektiv - avgörande för demokrati, engagemang och framtidstro

Vid Sparbanken Nords event i samband med Society Summit Youth i Skellefteå fick deltagarna genomgå Youth up Norths utbildning Depowerment. Vid utbildningen föreläste även Marwa Chebil, doktorand vid Umeå universitet.

Marwa Chebils forskningsområde är inkluderande mötesplatser för barn och unga och deras påverkan på hälsa och välbefinnande, där målet är kunskap för implementering.

Under föreläsningen pratade Marwa Chebil om att vi ofta pratar om att barn och unga är framtiden – vilket i sig är en fin tanke – men att det är viktigt att vi alla förstår att barn och unga inte är på väg in i samhället – de är redan där. Med det synsätt samhället ofta har är risken att deras erfarenhet av nuet hamnar just i framtiden. Vi behöver ställa oss dessa frågor: Vika områden och frågor påverkar barns liv redan nu? Finns barnens perspektiv med i besluten?

Unga värderar demokrati och har ett intresse för samhällsfrågor

9 av 10 unga tycker att det är viktigt att leva i ett demokratiskt land enligt MUCF:s senaste undersökning. 7/10 är nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige medan endast 1 av 5 tycker att de själva har stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som besämmer.

Undersökningen visar också att engagemanget för samhällsfrågor finns – det är vägarna till inkludering som behöver fungera. 6 av 10 uppger att de är intresserade av politik eller samhällsfrågor i Sverige. Att framtidstro hos unga också hänger ihop med erfarenheter av att kunna påverka visar undersökningen också tydligt, där 68% ser ljust på sin egen framtid men endast 36% ser ljust på Sveriges framtid.

– För beslutsfattare blir uppgiften att skapa arbetssätt där ungas engagemang kan tas emot, förstås och få betydelse i tid, menar Marwa Chebil.

När unga får påverka tidigt stärks mer än besluten

Att inkludera unga i besluten handlar om demokrati men också om främjande arbete, menar Marwa Chebil. Tidiga erfarenheter av inflytande kan stärka känslan av tillhörighet; att känna sig behövd och ha en plats i samhället. Det ökar också de ungas tillit eftersom de får erfarenheter av vuxna som lyssnar, återkopplar och tar ansvar. Det ser också ut som att inkludering ökar de ungas handlingskraft, hjälper dem att förstå sin vardag, sätta ord på erfarenheter och ge kraft att kunna påverka det som berör ens liv. Slutligen ger det en ökad känsla av sammanhang och skapa vägar in i fritid, föreningsliv och gemenskaper där unga kan bli kvar.

Teorier och modeller för att lyckas med sitt inkluderingsarbete

Marwa Chebil berättar om olika modeller för att inkludera unga i beslutsprocessen, som bland annat handlar om syftet med inbjudan, perspektiv, maktrelationer och plats. Att tydliggöra själva processen är avgörande; vad händer före, under och efter? Här kommer kanske det viktigaste av allt – återkopplingen.

– Många unga som blivit tillfrågade i olika frågor upplever samma sak – "Vi sa vad vi tyckte men vad hände sen?" säger Marwa Chebil.

– Skulle jag säga en sak som är viktigast så är det precis det här med återkopplingen. Även om ”önskningar inte infriats” eller man upplever att beskeden inte är positiva så är det viktigt att berätta för de unga hur deras engagemang och åsikter beaktats i besluten, menar Marwa Chebil.

– Återkopplingen bygger förtroende och tillit, medan brist på återkoppling gör att de unga tappar både intresse och förtroende.