Gå direkt till innehåll
Cecilia Skingsley, vice Riksbankschef
Cecilia Skingsley, vice Riksbankschef

Blogginlägg -

Behöver vi en e-krona?

Användandet av kontanter minskar och i samma takt utvecklas nya betalsätt. Men vilken roll tar staten i den här utvecklingen - och hur förändras den rollen på en bankmarknad i förändring? I ett knökfullt sparbankstält i Almedalen satte Cecilia Skingsley, vice riksbankschef Riksbanken, ord på statens tankar om framtidens pengar:

– Vi kommer tills vidare fortsätta tillhandahålla sedlar och mynt för det står i vårt lagstadgade uppdrag, men det kommer förmodligen inte vara särskilt användbart i ett läge där banker successivt inte längre ser det här som en del av sitt tjänsteutbud och inte heller butiker är beredda att ta emot dem. Dessutom är hela distributionen av kontanter skött av privata företag så inte heller där är staten primärt inblandad.

Skingsley fortsätter: – Man ska känna till att det finns ett väldigt svagt lagskydd i Sverige, i princip inget skydd alls, för individer som vill hävda sin rätt att betala med kontanter, för varken banker eller butiker har någon som helst skyldighet att hantera dem.

I ljuset av detta, berättar Cecilia vidare om framtidens pengar och betalningsmetoder:

– E-krona är namnet på det forskningsprojekt som vi har på Riksbanken; att fundera igenom om - och det är ett stort Om än så länge - staten även i framtiden vill tillhandahålla ett betalningsmedel som fungerar ungefär som kontanter, fast som är i digitalt format istället. Så att de som inte kan, vill eller får vara beroende av de kommersiella bankernas tjänster även i framtiden ska kunna välja mellan att ha sina pengar i olika format. För ska man närma sig kärnfrågan här - om vi behöver en e-krona som alternativ - kan vi konstatera att vi här och nu kan välja att ha våra pengar i formatet sedlar, som i praktiken är en fordran på Sveriges Riksbank. Men de flesta av oss har ju idag pengarna i formatet kort kopplat till konto i meningen ett vanligt bankkort. 

Om vi tänker oss en värld där sedlar inte längre fungerar i så många butiker så har vi bara den sortens tjänster som den privata sektorn erbjuder. Riksbanken har gett ut pengar i form av kontanter i 350 år till svenska folket, och e-kronaprojektet bygger på att fundera kring om ett digitalt komplement behövs i framtiden och i vilket format vi ska ha det. Vi ser det som en skyldighet och ansvarsfullt beteende från Riksbanken gentemot svenska folket i den digitala världen.

Ämnen

Kontakter

Björn Elfstrand

Björn Elfstrand

Presskontakt VD Sparbankernas Riksförbund 070-840 06 45
Hanne Konradsson

Hanne Konradsson

Presskontakt Kommunikations- och marknadschef 076-541 12 01

Ett branschförbund för landets Sparbanker

Sparbankernas Riksförbund är ett branschförbund för Sveriges Sparbanker och Sparbanksstiftelser. De 58 medlemsbankerna har tillsammans cirka 185 bankkontor runt om i landet och drygt 2 miljoner privat- och företagskunder.

Sparbankernas Riksförbund representerar medlemsbankerna gentemot myndigheter och organisationer och är också remissinstans och förhandlingspart i ärenden av betydelse för medlemmarna. Förbundet har som Sparbankernas intresseorganisation även uppdrag att utveckla och förvalta Sparbankernas samarbete med Swedbank. Samarbetet som är etablerat sedan lång tid tillbaka innefattar gemensamma IT-lösningar, utveckling av nya banktjänster och regelverkshantering etc.

Om Sparbankerna
Sparbanken är din lokala bank. Den ger tillväxt till både dig och din ort. Sparbankernas Riksförbund är ett branschförbund för 58 Sparbanker och 25 Sparbanksstiftelser i Sverige. Tillsammans utgör landets Sparbanker en betydande del av den finansiella infrastrukturen utanför storstäderna.

Alla Sparbanker har samma grundläggande värderingar och arbetar med sin unika affärsmodell utifrån tre grundläggande principer:

Den lokala geografiska marknaden och kunderna i fokus
Värnandet om långsiktighet och måttligt risktagande i alla finansiella beslut
En ägarform utan enskild vinstmaximerande huvudman, där överskottet återförs till bygden

En Sparbank har en möjlighet att avsätta delar av vinsten till näringslivsutveckling, idrott, kultur, skola och annat som skapar livskvalitet och trivsel i bankens verksamhetsområde.

Allt sedan den första sparbanken grundades i Sverige 1820 har lokal förankring, långsiktighet och samhällsengagemang varit en del i Sparbankernas verksamhetsidé. God lönsamhet och hög kundnöjdhet är viktiga förutsättningar för Sparbankernas verksamhet och deras möjligheter att stödja tillväxt på orten.

Sparbankernas Riksförbund
Box 16249
103 24 Stockholm
Sweden