Sparbanksmodellen fyller 200 år – klarar vi tvåhundra till?

Sparbankernas Riksförbund har 58 svenska medlemsbanker som i generationer byggt sin verksamhet kring sparbanksidén. Vad det handlar om är lokala och långsiktiga banker med en höggradig närvaro i den bygd man verkar för. Som en del av en omvärld som uppvisar alltfler dynamiska och flyktiga förtecken, utan traditionella gränsdragningar, är det självklart en krävande uppgift att vara en lokal aktör. Låt mig återkomma till varför jag ändå känner mig trygg med att sparbanksmodellen är en vinnare, i alla väder.

År 2020 har intill skrivandets stund varit ett stormigt år. Som så många gånger förr är det inte en ensam variabel som står bakom global turbulens, men det är klart att Covid-19 hamnat högt på mångas agendor att hantera. De finansiella och realekonomiska konsekvenserna är ännu svåröverskådliga, men kommer vara betydande för hela samhället. Om inte förr så är det i tider av samhällskris och instabilitet som affärsmodeller prövas, så också sparbanksmodellen.

Sparbanksmodellen bygger på bolagsformen Sparbank, som inte har något enskilt vinstintresse. En sparbank har inga aktieägare – istället kan överskottet från en sparbanksverksamhet, bredvid ett självklart måste att säkra och utveckla den egna verksamheten, användas för samhällsnyttiga ändamål. Denna möjlighet gör att sparbankerna sticker ut rejält; både i sin bransch men också mer överskridande.

I tider av Corona, eller vilka andra svårare tider som helst, kan sparbankerna använda del av sitt överskott till nödgade initiativ och hjälpinsatser. I sammanhanget kan det inte nog betonas att de medel som kommer från sparbankerna eller deras ägarstiftelser, går att spåra direkt till de affärer sparbankernas kunder har medgett.

Det är sparbankernas kunder som genom sitt lokala bankengagemang inte bara möjliggör sparbankerna som fenomen, utan också utgör den bakomliggande kraften till sparbankernas samhällsstöttande insatser. Mot bakgrund av detta är det lätt att förstå att när tillräckligt många medborgare gör ett aktivt sparbanksval, kan sparbankerna i nästa läge utföra en stor mängd samhällsnytta. Inför det valet tror jag det är viktigt att den lokala sparbanken håller kvar en tätposition i arbetet med att få bygderna att blomstra, inte minst i kristider.

Så har det varit i tvåhundra år – sedan sparbanksidén kom till oss, och den första sparbanken grundades i Sverige. I detta nu, under ett pågående krisår, är det därför med stor värme jag märker att våra sparbanker uppvisat en slående beslutsamhet och styrka, som resulterat i rekordstora samhällsnyttiga aktioner. Det här är insatser, både akuta och långsiktiga, som varit direkt avgörande för att hindra eller lindra skadorna på lokalsamhället.

Vad förklarar då att tillräckligt många kunder, de som möjliggjort dessa aktioner, gör sitt sparbanksval även i perioder av kraftiga svängningar och förändringar? Ställer vi frågan till de som vet mest om svaret, det vill säga sparbankernas befintliga kunder, får vi en tydlig bild av att det främst handlar om närhet, både fysiskt och digitalt. Kombinationen av de båda komponenterna är en framgångsfaktor. I praktiken har en sparbankskund så nära till sin lokala bankkontakt att de känner till varandra till både namn och person.

En annan viktig anledning till sparbanksvalet bottnar i att sparbankskunden värdesätter lokalkännedom. Dessbättre blir detta ofta en direkt konsekvens av att sparbankerna jobbar under kyrktornsprincipen – det vill säga det sparbankerna inte kan se eller förstå har de heller inte som ambition att nå.

En ytterligare egenskap, som mer beskriver kunden än banken, är att en sparbankskund oftast är uppmärksam på det lokala kretsloppet. Sparbanksidén träffar just den typen av ideologi där man värdesätter att delar av bankens överskott avsätts för att ge medborgarna ökad livskvalitet, där sparbanker finns.

För att återknyta till min känsla av att sparbanksmodellen är högaktuell, så verkar det som att nya, alltmer gränslösa beteendemönster gärna tar med sig ett fåtal väletablerade kärnvärden – som hänger i, vart än trenderna går, vilket vädret än blir.

Jag pratar förstås om saker som närproduktion, lokal förankring och kretsloppstänk. Så passande då att det är just dessa egenskaper sparbankskunderna efterfrågar mest och våra sparbanker sedan generationer vårdar som grundstenar i sin affärsidé.

När vi i skärningspunkten för lokal finansiell infrastruktur, samhällsnyttiga insatser och banksveriges nöjdaste kunder 2020 hittar just våra medlemsbanker, stärks jag ytterligare i min tro. I årets SKI-undersökning får nämligen Sparbankerna högst betyg bland samtliga banker i Sverige hos både privat- och företagskunder.

Tvåhundra år har gått, med sparbanksidén som stabil plattform och värdegrund för sunda och hållbara affärer. Jag tror på minst tvåhundra år till!

Ewa Andersen, vd Sparbankernas