Krisläge för växtodlarna samtidigt som lantbruket upplever den högsta lönsamheten på 10 år

Lantbrukarnas upplevda lönsamhet har stigit ytterligare efter den redan höga nivån under våren 2025. Lägre räntor och högre avräkningspriser påverkar positivt. Däremot ökar skillnaderna drastiskt mellan animalieproduktion och växtodling, där mjölkproducenterna ligger i toppen och spannmålsodlare i botten. Samtidigt som den upplevda lönsamheten ökat, har lantbrukarnas skuldsättning gått ner för andra året i rad. Det visar höstens Lantbruksbarometer som ges ut av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna. 

Av de tillfrågade lantbrukarna upplever 53 procent att lönsamheten är ganska god eller mycket god, vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med i våras och 9 procentenheter jämfört med hösten 2024. Denna positiva utveckling drivs främst av starka resultat inom mjölkproduktion, där lönsamhetsindex stigit till +88 vilket är den högsta nivån som uppmäts under de senaste 25 åren. Även gris och nötköttsproducenterna är mer nöjda med lönsamheten jämfört med i våras och indexet steg till +77 respektive +40.

Bland spannmålsproducenterna upplever 8 av 10 idag en dålig eller en mycket dålig lönsamhet trots en god skörd. Växtodlarnas missnöje med lönsamheten når därmed bottennivåer och index föll från -23 i våras till -61 nu under hösten 2025. Nivåerna är samma som de historiskt låga utfallen hösten 2018 och 2023.

– Höga avräkningspriser på kött och mjölk, i kombination med sjunkande spannmålspriser har förstärkt skillnaderna mellan produktionsgrenarna. Det är glädjande att lönsamheten ökat inom animalieproduktion samtidigt är det ett oroande läge för växtodlarna. För dig som animalieproducent är det ett bra tillfälle att förverkliga långsiktiga mål för verksamheten. För växtodlare är mitt råd att se över vilka delar och kostnader som du kan påverka här och nu likväl som att riskminimera, säger Filip Olsson, Segmentschef Skog & Lantbruk på Ludvig & Co.

Minskad skuldsättning trots lägre räntor

Trots förbättrad lönsamhet och lägre räntor ökar inte lantbrukets skuldsättning i takt med inflationen. Det innebär att skuldsättningen i reala termer minskade för andra året i rad, vilket är historiskt. Den totala skuldsättningen inom svenskt lantbruk uppgår nu till cirka 392 miljarder kronor. Att Riksbanken sänkt styrräntan ytterligare till den lägsta nivån sedan 2022 innebär däremot att lantbruksföretagens räntekostnader för befintlig skuldsättning minskat kraftigt.

– Att skuldsättningen minskar visar att lantbruket avvaktar med sina investeringar men också att det dröjer innan räntesänkningarna får effekter på företagens investeringsvilja. Förhoppningsvis ser vi en vändning under närmaste året nu när räntorna har kommit ned ytterligare samtidigt som lönsamheten förbättras i lantbruket, säger Jörgen Kennemar, Företagarekonom på Swedbank.

Ökat förtroende hos svenska konsumenter

62 procent av lantbrukarna upplever att konsumenterna har förtroende för dem, vilket är fem procentenheter högre än förra året. Den ökade lönsamheten, framtidstron och att de flesta driftinriktningar upplever ett ökat förtroende hos konsumenterna spelar därför en viktig roll för att lantbruken ska kunna fortsätta sin verksamhet och utveckla produktionen. Det är endast växtodlarna som upplever ett lägre konsumentförtroende där 53 procent anser att de har kundernas förtroende jämfört med 54 procent förra året.

– Trots stigande livsmedelspriser upplever lantbrukarna att de har konsumenternas förtroende. Det är viktigt för att vi ska kunna säkra svensk livsmedelsförsörjning. Samtidigt är det viktigt att lönsamheten ligger på en nivå som gör det möjligt för lantbrukare att kunna investera för att säkra livsmedelsförsörjningen men också att kunna ställa om till ett mer hållbart lantbruk, säger Björn Elfstrand, VD på Sparbankernas Riksförbund.

Relaterad information

Ladda ner Lantbruksbarometern här nedan eller via Sparbankernas Riksförbund