Gå direkt till innehåll
Norrbotten i topp och Gotland i botten när småföretagare bedömer konjunkturen

Pressmeddelande -

Norrbotten i topp och Gotland i botten när småföretagare bedömer konjunkturen

Det är en tydlig inbromsning av konjunkturen för landets småföretagare. Skillnaderna mellan länen är dock stora, det visar de länsvisa rapporterna av Småföretagsbarometern, en undersökning av Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund.

Stora skillnader mellan länen

Sammantaget för riket föll konjunkturindikatorn till den lägsta nivån sedan pandemiåren och skiljer sig markant från småföretagens optimistiska förväntningar från i fjol. Samtliga delar i indikatorn blev klart svagare med de största avvikelserna för småföretagens uppfattning om sysselsättning och orderingång.

Norrbotten toppar listan över Sveriges län med den starkaste småföretagskonjunkturen. Även Uppsala och Västerbotten står sig starkt. De län där småföretagarna är mest pessimistiska om det aktuella konjunkturläget är Gotland och Västernorrland, Kronoberg och Södermanland.

– Orsakerna till de stora skillnaderna kan bero på vilka branscher som är tongivande i länet. Men även hur internationella företagen är. Län med få exportföretag pressas av höga kostnader, stigande räntor och en svagare krona, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.

Försämringar att vänta innan det blir bättre

När småföretagen blickar framåt och bedömer de kommande 12 månaderna tror många att det blir sämre innan det blir bättre. Gotland och Södermanland är mest pessimistiska. Även här sticker Norrbotten ut i positiv riktning med en mer optimistisk syn på framtiden än övriga län.

– I en majoritet av Sveriges län tror småföretagen att konjunkturnedgången fortsätter under det kommande året. Det är en bekymrande utveckling, och om hushållen inte handlar hos de småföretag de uppskattar kommer fler att gå omkull, vilket förvärrar den ekonomiska nedgången, säger Johan Grip, chefsekonom på Företagarna.

    Tillgången till arbetskraft – största hindret för expansion

    Bristen på arbetskraft är fortfarande en stor utmaning för många småföretag. I landet som helhet ser sex av tio småföretag goda möjligheter att expandera, men i samtliga län uppges bristen på lämplig arbetskraft som det största hindret för tillväxt. Störst arbetskraftsbrist upplevs i Norrbottens län följt av Värmland och Uppsala län. Här uppgav mer än hälften av småföretagen att de har svårt att hitta lämplig arbetskraft.

    Att bristen på arbetskraft fortsätter att vara det största tillväxthindret tyder på en fortsatt stark arbetsmarknad men sannolikt också brister i arbetsmarknadens funktionssätt där tillgången på bostäder kan vara en viktig del för att attrahera arbetskraft.

    Lönsamheten nere på 90-talets krisnivåer

    För många småföretagare är den rådande konjunkturen sämre än något man tidigare upplevt. Synen på lönsamheten i företagen är nere på nivåer som inte setts sedan 1990-talet. På plussidan anger tre av fyra småföretagare att de skulle klara tre månader med hälften av de budgeterade intäkterna genom att använda pengar som finns sparade i företaget. Drygt en av fem företagare uppger att de skulle behöva minska den egna lönen för att klara hälften av de budgeterade intäkterna under tre månader.

    – Det är oroväckande att företagens lönsamhet fortsätter att gå ned. Möjligheten för företag att generera rimliga vinster är av stor betydelse för framtida utvecklingsmöjligheter och för att kunna fortsätta expandera och nyanställa. Områden som är av största vikt för samhället i den situation Sverige befinner sig just nu, säger Björn Elfstrand, VD, Sparbankernas Riksförbund.

    Länk till länsrapporterna: www.swedbank.se/smaforetagsbarometern

    Fakta om Småföretagsbarometern

    Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturundersökning inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Undersökningen omfattar 4 000 företag inom det privata näringslivet med 1–49 anställda. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Företagarna, Sparbankernas Riksförbund och Swedbank.

    Relaterade länkar

    Ämnen

    Kategorier


    Sparbankernas Riksförbund är ett branschförbund för 58 Sparbanker och 25 Sparbanksstiftelser. Allt sedan den första Sparbanken startades 1820 har lokal förankring, långsiktighet och samhällsengagemang varit en del i Sparbankernas verksamhetsidé. God lönsamhet och hög kundnöjdhet är viktiga förutsättningar för Sparbankernas verksamhet och deras möjligheter att stödja tillväxt på orten.

    Kontakter

    Björn Elfstrand

    Björn Elfstrand

    Presskontakt VD Sparbankernas Riksförbund 070-840 06 45
    Hanne Konradsson

    Hanne Konradsson

    Presskontakt Kommunikations- och marknadschef 076-541 12 01

    Ett branschförbund för landets Sparbanker

    Sparbankernas Riksförbund är ett branschförbund för Sveriges Sparbanker och Sparbanksstiftelser. De 58 medlemsbankerna har tillsammans cirka 185 bankkontor runt om i landet och drygt 2 miljoner privat- och företagskunder.

    Sparbankernas Riksförbund representerar medlemsbankerna gentemot myndigheter och organisationer och är också remissinstans och förhandlingspart i ärenden av betydelse för medlemmarna. Förbundet har som Sparbankernas intresseorganisation även uppdrag att utveckla och förvalta Sparbankernas samarbete med Swedbank. Samarbetet som är etablerat sedan lång tid tillbaka innefattar gemensamma IT-lösningar, utveckling av nya banktjänster och regelverkshantering etc.

    Om Sparbankerna
    Sparbanken är din lokala bank. Den ger tillväxt till både dig och din ort. Sparbankernas Riksförbund är ett branschförbund för 58 Sparbanker och 25 Sparbanksstiftelser i Sverige. Tillsammans utgör landets Sparbanker en betydande del av den finansiella infrastrukturen utanför storstäderna.

    Alla Sparbanker har samma grundläggande värderingar och arbetar med sin unika affärsmodell utifrån tre grundläggande principer:

    Den lokala geografiska marknaden och kunderna i fokus
    Värnandet om långsiktighet och måttligt risktagande i alla finansiella beslut
    En ägarform utan enskild vinstmaximerande huvudman, där överskottet återförs till bygden

    En Sparbank har en möjlighet att avsätta delar av vinsten till näringslivsutveckling, idrott, kultur, skola och annat som skapar livskvalitet och trivsel i bankens verksamhetsområde.

    Allt sedan den första sparbanken grundades i Sverige 1820 har lokal förankring, långsiktighet och samhällsengagemang varit en del i Sparbankernas verksamhetsidé. God lönsamhet och hög kundnöjdhet är viktiga förutsättningar för Sparbankernas verksamhet och deras möjligheter att stödja tillväxt på orten.

    Sparbankernas Riksförbund
    Box 16249
    103 24 Stockholm
    Sweden