Spelfrihetens öppenvårdsbehandling för spelberoende är nu i full gång!

Nu när första veckan av Spelfrihetens öppenvårdsbehandling börjat lida mot sitt slut, berättar behandlingsansvarig Finn Stenwall om första intrycken och vad som är speciellt med behandlingen i sig.

Hur känns det nu?

I måndags drog vi igång vår första behandlingsgrupp, det bestående intrycket är att ”det här är helt rätt”. De första dagarna har vi ägnat oss åt att på ett lättsamt sätt, prata ihop oss och bygga en allians. Vi har lagt mycket fokus på att identifiera problem, det genom igenkänning. Det är samtalet kring spelberoende som förenar oss. Även när vi är helt olika som individer gör beroendet oss mer lika än olika.

Vad är det som gör den här behandlingen speciell?

Vi problematiserar alltid beroendet, tillsammans med klienten, redan innan behandlingen tar vid. Det är viktigt att vara någorlunda överens om problemets art och omfattning, där ambivalens är en viktig del inom sjukdomsbilden. Vi lutar oss mot den allians som vår behandling har som grundfundament, inför resten av behandlingen.

Det är viktigt att nå igenkänningseffekten och att identifiera sig som beroende, något som nås bäst genom gruppterapi. Detta kombinerar vi med regelbundna individualterapeutiska samtal. Då är det lättare att djupna i de personliga resonemangen. Vilket i sin tur sedan boostar grupprocessen.

Vad gäller metodval, använder vi oss av ett antal olika, komponerade för att svara mot beroendets olika uttrycksformer. Vi slussar våra klienter genom en terapeutisk process, där vi återkommande berör valda teman. Skalar löken, så att säga. Det kan innefatta meditation, beroendelära, sughantering, impulskontroll, utvecklingspsykologi, anknytningsmönster och olika typiska spelar-tankemönster. Vi lär oss tillsammans med våra klienter att erfara och hantera starka känslor, för att kunna hantera ett spelfritt liv.

Det slutgiltiga målet med vår behandling är att våra klienter ska äga sin problematik, både i praktiken och på ett känslomässigt plan. De ska veta hur de kan ta ansvar för det, på daglig basis. Det går att hitta glädjen i att tillfredsställa sina känslomässiga behov på ett ansvarsfullt sätt. Att vilja livet på livets villkor. Och dessutom förmå att se livets motgångar och svårigheter som lektioner och möjligheter.