JULSTRUMPAN – en symbol för förväntan och glädje

Alla har säkert hört talas om julstrumpan, den stora strumpan som man hänger upp inför jul. Men alla vet kanske inte hur traditionen och historien bakom strumpan kom till.

VI TAR DET FRÅN BÖRJAN

År 270 föddes en pojke i Patara i Turkiet, som då var en del av romarriket. Han döptes till Nikolaus och blev med tiden biskop. Efter ett långt liv dog Nikolaus år 343, men snart började det gå rykten om hans godhet och mirakulösa gärningar. Bland annat ville han i hemlighet hjälpa några systrar med pengar till hemgiften, men för att undvika att bli avslöjad kastade han in pengarna genom skorstenen och de landade i en av flickornas strumpor, som hängde på tork. Berättelserna om alla mirakel och goda gärningar ledde till att Nikolaus helgonförklarades och så småningom, genom ett slingrande spår av myter, förvandlades han från helgon till internationell jultomte.

Historien om själva julstrumpan började redan på 300-talet, då den från början var en anglosaxisk gåvotradition som säkert var inspirerad av berättelsen om den givmilde Nikolaus. Anglosaxerna var ett germanskt folk som migrerade till Storbritannien och tog med sig seden att ge bort presenter under julen. Traditionen med tomten som kommer ner genom skorstenen med gåvor spred sig så småningom även till USA. Men hur denne ganska rundmagade man kan klämma sig ner genom skorstenen är en gåta.

JULSTRUMPAN GÖR ENTRÉ I SVERIGE

Traditionen utvecklades under lång tid och kom till Sverige under efterkrigstiden på tidigt 1900-tal. Vid den tiden spreds många olika traditioner från andra länder runt om i Europa. Det skedde ganska många förändringar av julfirandet, allt från advents- och julkalendern, till Luciafirande och julmat. I det gamla bondesamhället var julstrumpor helt okända och jultomten kom inte genom skorstenen, utan knackade på dörren. Den importerade seden med julstrumpan var dock mycket begränsad till att börja med och det var först under 1950–60 talet som det blev ett mer utbrett fenomen runt om i Sverige och i övriga Norden. Det hänger samman med globalisering och att vi fick många starka kulturella influenser från andra länder, framför allt från USA. Att bejaka allt som kom västerifrån var modernt och framåtskridande. Det var helt i linje med byggandet av Sverige som en rik och välmående stat och i vårt land var det den snabbt växande medelklassen som framför allt tog till sig av sådana moderniteter.

DAGS ATT HÄNGA UPP JULSTRUMPAN

En vanlig strumpa duger inte, den är för liten. Strumpan ska vara stor, med plats för ett eller flera små paket. Den kan vara stickad eller sydd i tyg och gärna dekorerad med juligt motiv i julens färger. I Norden används julstrumpan framför allt till de små barnen, men det finns säkert många vuxna som också gläds åt en liten klapp i julstrumpan.

På kvällen innan julafton hänger man upp strumpan på den plats där tomten ska komma in, nämligen vid den öppna spisen. För de som inte har en öppen spis, brukar man i stället hänga strumpan på dörren till barnens rum.

På natten kommer tomten på besök och lägger då ett paket i strumpan, som barnen får när de vaknar på julaftonsmorgonen. Det brukar vara en eller ett par små julklappar i lagom storlek för att få plats i strumpan. Tanken är att barnen ska sysselsätta sig med denna tidiga julklapp och utan tjat vänta på tomtens entré senare på julafton. Och då brukar han komma in genom dörren, precis som i gamla tider, bärandes på en säck fylld av julklappar.

I engelsktalande länder fyller tomten i stället strumporna tidigt på juldagens morgon. Det brukar vara små leksaker eller godis. Precis som i alla andra länder som firar jul, förutsätter det att barnen har varit snälla under året. Om de inte har varit snälla, kan de i engelsktalande länder i stället få en kolbit i julstrumpan – men det är nog ganska sällsynt!

Julstrumpan har inte bara blivit en symbol för förväntan, utan även en kärleksfull gest av att ge och sprida glädje.
Vem ger du en julstrumpa till i år?