Från uråldrig hud till modeaccessoar - läs om strumpans historia

I BEGYNNELSEN

Från att ha lunkat runt på alla fyra, började våra förfäder att ta sig framåt upprätt på två ben, någon gång mellan svindlande 5 och 7 miljoner år sedan.

Exakt varför och hur det gick till tvistar de lärde, men forskarna tror att det helt enkelt handlade om överlevnad. Någon gång under människans utveckling har det visat sig att fördelarna med att gå på två ben var ett vinnande koncept och troligen handlade det helt enkelt om föda. Tillgången på mat gjorde att våra förfäder var tvungna att röra sig över större områden. Man kunde roffa åt sig mer mat och bära iväg det om man hade händerna fria och istället förflyttade sig på två ben. Att gå upprätt måste alltså ha varit en stor konkurrensfördel och en framgångsrik strategi under en lång tid, eftersom det även innebar en stor förändring i kroppsfysiken.

Den moderna människan uppstod i Afrika för omkring 300 000 år sedan. Men våra förfäder som befann sig i kalla klimat, började förmodligen att använda någon sorts skydd på fötterna mot kylan så tidigt som för en halv miljon år sedan. Man kan gissa sig till att det bestod av djurskinn som knöts fast runt fötterna. Skor som liknar dagens är en mycket senare uppfinning. De äldsta bevarade skorna hittades i Kalifornien och är ungefär 9000 år gamla.

MEN NÄR DÖK STRUMPAN UPP I DEN FORNTIDA GARDEROBEN?
Innan strumpan blev en modedetalj hjälpte strumpan, tillsammans med skon, att skydda foten mot kyla. Förutom att stoppa gräs, mossa eller halm i skorna, var den första typen av strumpor gjorda av djurhudar som knöts runt vristerna. Och strumpans historia går långt tillbaka i tiden, till antikens Grekland och Rom. Strumporna var då gjorda av läder eller ull. De första ullstrumporna hittar man i det gamla Egypten. Bland annat har arkeologerna hittat rester av en vänsterstrumpa i barnstorlek från ca 300 e.kr i Egypten. Strumpan är gjort av ull i 6 – 7 olika färger och stortån är separerad för att passa sandaler. Strumpan var gjord i en teknik som kallas för nålbindning som är en äldre teknik än stickning.

FRÅN BENLINDA TILL MODEACCESSOAR

På 900-talet blev benlindorna hos noblessen ett sätt att symbolisera välstånd. En fotlapp kombinerades med en benlinda. Benlindan var en lång, bred vävd tygremsa som lindades upp runt benet och fästes med ett litet spänne. Man kan ju gissa sig till att ju rikare man var, desto dyrbarare spänne fäste man på benlindorna.

De första strumporna som påminner om dagens, tillverkades av vävda tyger som syddes ihop. Men eftersom tyget inte var töjbart, gav det fula veck mellan smalben och fot och var förmodligen också ganska obekväma. Stickat material gav ett bättre resultat och var mjukare och lättare att få en bra passform. Från början stickades strumporna med två stickor och syddes ihop med en söm. De första stickade strumporna hittades även de i Egypten. Strumporna är från 1100-talet och är fint mönsterstickade bomullsstrumpor i vitt och blått.

Under medeltiden blev strumpor mer vanliga och bars främst av överklassen. Strumporna kallades då i Sverige för ”hosa” eller ”hosor”. De stickades för hand och i tunna material som silke och bomull och syddes ihop med en söm. Gärna rikt dekorerade med broderi och prydnader.

Först under renässansen blev strumpor en modeaccessoar. De tillverkades av mycket tunnare material än tidigare. Adeln föredrog strumpor av silke eller linne, medan vanligt folk använde grövre och rejälare strumpor av ull. De långa strumporna skulle gärna vara mycket åtsittande så de kunde framhäva benens form och ge en attraktiv och elegant siluett. Modet förespråkade välformade vader hos adelsmännen , men om man av naturen inte var begåvad med snygga ben fanns det lösvader som man kunde stoppa ner i strumpan för att få den åtråvärda siluetten!

STICKMASKINENS ANKOMST

1589 uppfann William Lee stickmaskinen för strumpor, som gjorde processen att sticka mycket fortare än att sticka för hand. Och 1767 utvecklade Samuel Wise en rundstickningsmaskin, som gjorde att man nu kunde industriellt tillverka strumpor utan den irriterande sömmen. Strumporna producerades snabbare och billigare än tidigare och den breda massan kunde därför också ha råd att köpa färdigstickade strumpor, inte bara de välbärgade. Det gjorde att strumpor på allvar blev en nödvändighet i var mans (och kvinnas) garderob och de tillverkades i olika färger och fina mönster för att matcha kläderna. Även på 1700-talet exponerades männens vader och för att framhäva dessa bar man knäbyxor. Lösvader var relativt vanliga och modet förespråkade 3 par strumpor ovanpå varandra för att dölja skarven mellan lösvaden och benet. Förmodligen var det både obekvämt och varmt, men vad gör man inte för att vara moderiktig?

På 1800-talet stickades strumporna gärna i kraftfulla mönster. Ränder, rutor och figurer blev populära. Strumporna visade upp bärarens status och personliga stil. Det var också mycket vanligt att visa upp lyx och elegans genom att bära strumpor med broderier eller andra fina detaljer.

KONSTFIBERN GÖR ENTRÉ

Naturfiber, speciellt silke, var dyrbart och det fanns ett behov av ett billigare alternativ. Den första konstfibern började utvecklas under 1850-talet, men användes inte i större kommersiell skala inom textilindustrin förrän under 1910-talet. Under hela 1900-talet uppfanns en mängd olika konstfibermaterial och efterhand riktade branschen uppmärksamheten i stället mot att förfina de tekniker och syntetfibrer som redan utvecklats.

Konstfibern är oftast uppblandad med naturmaterial som t e x bomull, och har gjort att dagens strumpor är elastiska, hållbara och billigare i tillverkning.

Detta lilla klädesplagg har påverkat vår kultur och språkbruk. Ordet ”strumpa” kommer från det tyska order ”strumpf” som betyder ”lång socka”. På engelska används ordet ”sock” för både strumpor och sockor, men på svenska brukar vi skilja på de två orden; strumpan är tunnare och smidigare än sockan (tänk ”raggsocka”). Historiskt finns två begrepp, ”blåstrumpa” och ”rödstrumpa”, som användes som öknamn för två olika kvinnogrupper. Och idag känner säkert alla till uttrycket och begreppet ”Rocka Sockorna”.

Strumpans historia visar också hur en skenbart enkel accessoar kan ha en stor betydelse i vårt dagliga liv. Förutom att strumpor ger oss komfort och värme, så kan den också ge självförtroendet en extra knuff framåt och ge bäraren stil och individualitet. Strumporna har förändrats mycket genom historien, men de har fortfarande en given plats i våra garderober.

Så nästa gång du väljer strumpor, skänk en tanke på den fascinerande historian som ligger bakom denna enkla, men viktiga accessoar!