Ren tur när svenska bolag lyckas med hållbarhetsarbetet?

De svenska företag som leder hållbarhetsfältet idag kan snarare haft tur än en genomarbetad strategi. Det menar den ideella stiftelsen Inter Business Initiative som djupdykt i de 50 största bolagens arbete med hållbarhet. Inter Business Initiative har utvecklad en metodik, publicerad i internationella akademiska journaler, för att analysera hur väl företag lyckas med sitt hållbarhetsarbete. Stiftelsens grundare Johanna Hallin delar här med sig av insikterna.

Företagens roll och ansvar har förändrats drastiskt och det är inte längre självklart att aktieägarnas intressen ska komma i första rummet i alla lägen. Men vad blir egentligen hållbart och hur gör man för att lyckas? Inter Business forskning som publicerats i internationella journaler visar att fyra organisatoriska förmågor är betydande:

• Förankra affärens syfte
• Förmåga till empati med intressenter
• Förmåga till systemperspektiv
• Förmåga att hantera och driva transformation

Under tre år har vi utifrån offentligt tillgänglig information och samtal med företagsledningar analyserat hur väl företagen använder dessa förmågor. Resultaten är slående: de lyckas fantastiskt väl – med vissa delar – men saknar ett sammanhållet arbete som spänner över de förmågor som krävs.

Analysen visar att bolag kan ha kommit långt på en eller ett par av parametrarna och helt ignorerat de andra. Hur de olika dimensionerna behandlats varierar också kraftigt från år till år. Det saknas stabilitet och det saknas ett holistiskt perspektiv, vilket öppnar för frågan: är framgångarna resultatet av ett lyckokast?

Att börja bygga sitt hållbarhetsarbete utifrån sina egna styrkor och låta någon parameter komma först är inget problem i sig. För att de enorma investeringar som företagen gör i hållbarhet ska löna sig och ge någonting tillbaka till aktieägarna som fortfarande bär risken för de här investeringarna måste det dock systematiseras. Ett sporadiskt men passionerat arbete för att exempelvis uttrycka empati med kunder och medarbetare är lovvärt men riskerar att kosta betydligt mycket mer än vad det smakar. Varken kunder eller medarbetare är hjälpta av kosmetiska insatser som inte bibehålls över tid och i värsta fall tvingas företag skära ner på den typen av insatser om de misslyckas med att integrera perspektivet i sitt värdeskapande.

Att jobba strategiskt och sammanhållet med hållbarhet som helhet ger däremot helt andra resultat och det finns en medvetenhet om detta bland hållbarhetschefer och många ledningsgrupper. Det är i implementeringssteget som det fallerar.

För att förstå hur det här fungerar har vi gjort en historisk tillbakablick och tittat på vad det är som tagit oss till den här punkten.

Första vågen: Hållbarhet som teori föddes redan runt 1970. Nationalekonomen Milton Friedman menade att företagens uppgift var att göra vinst och anställa arbetare.

Andra vågen: Manifesterade sig först som kommunikation. Hållbarhet i form av CSR och miljöansvar förstods från början av 2000-talet som en möjlighet till bättre affär genom varumärkesbyggande och reklam.

Tredje vågen:FN:s utvecklingsagenda 2030 satte ambitiösa mål för att vi ska klara våra gemensamma utmaningar och näringslivet är en central del av lösningen. Dessa är viktiga internationella ramverk och initiativ, men på en nivå som har svårt att landa praktiskt i företagen.

Fjärde vågen: Vi står nu inför ett skifte mot hållbarhet som holistiskt värdeskapande. Det handlar om att förstå värde som skapas i företagets alla relationer.

Svenska bolag är ofta föregångare inom hållbart företagande. Men för att försäkra sig om att framgångarna ska vara hållbara, och inte bara lyckosamma, så krävs att bolagen agerar för att placera sig i fjärde vågen. För det krävs tre saker:

Intressenters perspektiv och förtroende för företaget och hela dess affär är vad hållbarhet handlar om. Företagens förmåga att ta ansvar i den egna affären är avgörande. Många hållbarhetschefer har i forskning som Inter Business gjort berättat att de söker möjlighet till förändring och påverkan.

Utveckla en hållbar affärsmodell. För att utveckla en hållbar affärsmodell behövs ett nytt sätt att förstå och värdera affärsverksamhet – nyckeln är ett skifte i perspektiv. Ett holistiskt värdeskapande perspektiv, vilket innebär att skapa värde i flera dimensioner; att säkerställa värde för företagets affär, för människor och världen.

Strategiskt långsiktigt arbete med alla dimensioner. Det är endast när inget lämnas åt slumpen och vi arbetar för ett starkt och sammanhållet bidrag till både samhälle och aktieägare som vi kan nå målen. Det här vet hållbarhetscheferna och många chefer – det gäller bara att ta steget och göra det i praktiken.