Glyfosat godkänt till 2033 – men forskarna växlar upp

– Ju senare jordbruket förbereder sig på ett eventuellt förbud, desto större är risken att alternativen inte hinner bli färdiga, säger Göran Bergkvist.

År 2023 beslutade EU-kommissionen att fortsatt godkänna glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel fram till 2033. Ämnet har redan förbjudits i enskilda länder, då det misstänks kunna orsaka cancer, men i Sverige är det fortfarande tillåtet.

Viktigt att bli mindre beroende av herbicider

Trots den förlängda fristen planerar forskarna på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, för en framtid bortom glyfosat. Dels för att det finns en risk att grödor blir resistenta, dels för att slippa vara beroende av ett enda alternativ.

– Jag tycker fortfarande att läget är akut. Oavsett vad myndigheterna beslutar måste herbicider fungera i framtiden och då är det viktigt att vi blir mindre beroende av dem. Och ju mer vi använder dem, desto mer beroende blir vi. Bara för att glyfosat blev godkänt innebär det inte att forskningen på alternativa metoder är död, säger Göran Bergkvist, professor i ogräsekologi och ogräsreglering vid SLU.

Glyfosat är idag Europas mest använda herbicid, men också ett av de mest omdiskuterade. Eftersom det är centralt i stora delar av det konventionella jordbruket dyker det upp i både livsmedel och miljö. Problemen är möjliga hälso- och miljöeffekter, samt att det används i sådan omfattning att vissa ogräs har blivit resistenta i stora delar av världen.

– När glyfosat inte biter längre börjar man använda betydligt värre växtskyddsmedel, till exempel parakvat, som är förbjudet sedan länge inom EU, och då blir miljö- och hälsokonsekvenserna ännu värre, säger Göran Bergkvist.

Han menar att beroendet av glyfosat i dag är så stort att det i sig är ett argument för att utveckla nya lösningar. Ju mer vi använder det, desto mer problem blir det om det slutar att fungera eller blir förbjudet. Den stora betydelsen är också en av anledningarna till att det godkändes i ytterligare tio år, tror han.

– Det hade blivit för stora kostnader att förbjuda glyfosat nu, speciellt för att klara spillsäd, fleråriga ogräs och att bryta vallar. Det hade också ökat miljöpåverkan orsakade av näringsförluster och förbrukning av fossila bränslen.

Långliggande fältförsök undersöker glyfosatfritt jordbruk

För att undersöka hur ett glyfosatfritt jordbruk fungerar i praktiken startade 2019 ett långliggande fältförsök vid SLU. Där studeras bland annat betydelsen av växtföljd, jordbearbetsningssystem, användningen av mellangrödor för skördar och jordhälsa. Målet är att utveckla system med minimal jordbearbetning som klarar ogräs och samtidigt gynnar ekonomi och markens långsiktiga produktionsförmåga.

Systemet med minimerad jordbearbetning har än så länge inte inneburit någon tydlig skördeminskning jämfört med plöjda system där man lättare kan hantera ogräset utan glyfosat. Den totala mängden ogräs förändrades inte heller nämnvärt. Däremot förändrades sammansättningen.

– Vi ser fler fleråriga ogräs som åkertistel och kvickrot och nu anpassar vi våra strategier för att klara dem. Anpassningen är en del av syftet med experimentet, säger Göran Bergkvist.

I de system där mellangrödor har använts har engelskt rajgräs orsakat problem för nästkommande gröda. Således måste val av mellangrödor anpassas och följas upp noggrant. Likaså behövs mer kunskap om hur olika mellangrödor påverkar huvudgrödorna över tid.

Vill hitta tredje väg

– Det är inte hållbart att ersätta glyfosat med ökad användning av andra bekämpningsmedel. Men det är heller inte hållbart att jordbearbeta mer och orsaka miljöpåverkan och minskad bördighet. Vi behöver hitta en tredje väg, säger Göran Bergkvist.

Han menar att minskningen av glyfosatanvändningen, oavsett förbud, är ett viktigt steg mot EU:s mål att halvera användningen av kemiska bekämpningsmedel till 2030. Men för att nå dit krävs mer än politiska mål – det krävs praktisk kunskap. Forskarna måste dra sitt strå till stacken och ta reda på vilka kombinationer av grödor, bearbetning och insatser som ger bäst helhetseffekt.

– Vi forskar inte för att ersätta ett preparat med ett annat, utan för att bygga robusta odlingssystem som tål förändring. Det är där framtidens hållbara jordbruk börjar, säger Göran Bergkvist.

Kommentar: "Ett verktyg bland flera i ett hållbart jordbruk"

Markväxtagronomen Anders Lindgren har lång erfarenhet av rådgivning och är numera verksam inom forskning och utveckling på Lantmännen. Han ser en viktig roll för glyfosat i framtidens jordbruk – men med eftertanke.

Anders Lindgren välkomnade EU:s tio år långa förnyande av glyfosat med motiveringen att långsiktighet är avgörande för branschen.

Bland annat, menar han, kan jordbrukare reducera jordbearbetningen, vilket sparar energi och ökar möjligheterna till kolinlagring.

– Om vi vill ha ett jordbruk där vi rör runt mindre i våra jordar och använder mellangrödor då kan det vara ypperligt att använda glyfosat. Men det betyder såklart inte att vi ska ösa ut glyfosat årligen.

Strategier för glyfosatfritt inte prioriterade just nu

Samtidigt efterlyser Anders Lindgren mer förberedelser inför en framtid där glyfosat kanske inte längre är tillgängligt. Under sin tid på Jordbruksverket såg han flera projekt som utforskade odlingssystem utan glyfosat – ett intresse han upplever har avtagit.

– Det är kanske bara mänskligt, man tycker att sju år är långt fram i tiden. Det känns som att branschen för tillfället utgår från att vi har glyfosat ett antal år till och planerar efter det. Strategier för glyfosatfri odling finns, men de är inte prioriterade just nu, säger han.

Enligt honom kom oron för vad som skulle hända vid ett eventuellt förbud av glyfosat förhållandevis sent innan beslutet togs inför 2023.

– Men då kände många också att förutsättningarna talade för en förlängning – vilket det blev. Men ett förbud kan verkligen skaka om hela systemet.

Denna text är tidigare publicerad i tidningen Lantmannen nr 5 2025.