Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hållbarhetsfrågor/CSR

  • VD-KRÖNIKA JUNI: En sommar med framtidstro för lantbruket

    Sommaren står för dörren, och med den vill vi på Stiftelsen Lantbruksforskning passa på att önska alla våra samarbetspartners, forskare och lantbrukare en riktigt glad sommar.
    För vissa är det en tid för återhämtning och för vissa är det den mest arbetsintensiva tiden på året, men förhoppningsvis kan de ljusa kvällarna också vara en tid för reflektion över det viktiga arbete som pågår för att s

    Porträtt av Mathilda Hollertz, vd Stiftelsen Lantbruksforskning.
  • FRÅGA EXPERTEN: Hållbara alternativ till svampmedel tar hjälp av de goda generna

    En potatisodlare i syd undrar hur långt forskarna har kommit med att lösa oron för bladmögel och röta.
    Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kors klövhälsa.
    FRÅGA: Hej! Som potatisodlare är man ständigt oroad över problem med bladmögel och röta. Hur ser forskningen ut i Sverige kring nya metoder för att bekämpa bladmögel?
    SVAR: Tack för din fråg

    Nyskördad potatis i fältet.
  • Mångfunktionella mjölkgårdar bidrar till hållbarhet

    Mjölkproduktion har länge ansetts vara en klimatbov på grund av höga växthusgasutsläpp, men genom att mäta hur gårdarna bidrar till ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan den bilden komma att ändras. Ny forskning sätter fokus på att mjölkproducenter kan vara mer hållbara än först trott.

    Det var i samband med diskussioner om jordbrukets klimatpåverkan som Pernilla Tidåker, universitets

    Mjölkko i hage med skog i fonden.
  • Så fungerar finansieringen av lantbruksforskning

    Stiftelsen Lantbruksforskning finansieras till största del av lantbrukarna. Insamlingen sker via 48 anslutna företag och organisationer från branschen.
    Varje år fördelas mellan 65 och 75 miljoner kronor ut till ny forskning och utveckling från Stiftelsen Lantbruksforskning. Den största delen, drygt 70 procent kommer från Sveriges lantbrukare och samlas in av de organisationer inom varje bransch

    Händer som håller jord med grodd i.
  • Medel om 9 miljoner kronor till ny forskning om animalier 

    Tre nya forskningsprojekt beviljas medel för forskning om hur framtidens animalieproduktion kan bli mer konkurrenskraftig och ekonomiskt samt miljömässigt hållbar. De tre projekt som bedömdes göra mest nytta för näringen och samtidigt ha en hög vetenskaplig nivå inom området berör djurvälfärd, fodertillskott för att minska metanutsläpp samt flexibel utedrift för konkurrenskraftig lammproduktion.

  • 7,8 miljoner till ny forskning om ogräshantering och växtskydd i ett förändrat klimat

    I Stiftelsen Lantbruksforsknings riktade utlysning inom integrerat växtskydd har två forskningsprojekt beviljats medel om totalt 7,8 miljoner kronor. – Det är två intressanta projekt som vi har stora förhoppningar om att de leder till direkt nytta på gårdsnivå, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning.

  • FRÅGA EXPERTEN: Markstruktur viktig för att klara extremväder

    Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.
    Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om anpassningar för att klara jordbruket under extrema väderförhållanden.
    FRÅGA: Som växtodlande lantbrukare kan jag inte undgå att fundera över anpassning

    Fält med spannmål i regn.
  • FRÅGA EXPERTEN: Så fungerar flödet av kol i jordbruket

    Kolets kretslopp delas in i två cykler – en snabb och en långsam – och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Är flödena i balans sker inget nettoutsläpp.
    Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kolets kretslopp.
    FRÅGA: När jordbrukets klimatpåverkan diskuteras handlar det ofta bara om

    Händer som håller jord med grodd.
  • Boka in årets Mjölkvecka på SLU i Uppsala

    Mjölkveckan pågår den 25–29 november 2024 på SLU i Uppsala och Stiftelsen Lantbruksforskning är stolt partner till arrangemanget. Den 28:e november hålls en konferens med deltagande på plats eller digitalt och webbinarier kommer sändas under veckan. Här diskuteras vägen framåt för en hållbar svensk mjölkproduktion.
    Under mjölkveckan presenteras flera områden med fokus på mjölkproduktionens håll

    Mjölkko, närbild huvud med öga och öra.
  • FRÅGA EXPERTEN: Generellt lägre klimatpåverkan av slaktungnöt av mjölkras än köttras

    För den som vill ha en klimatsmart och miljömedveten inriktning kan en ny svensk studie om nöt- och lammköttsproduktion ge vägledning. I studien utvärderades både klimatpåverkan och bidrag till biologisk mångfald.
    Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kolets kretslopp.
    FRÅGA: Jag är en ung lantbrukare som har möjlighet att välja inriktning för min

    Mjölkko i bete.
  • 9 miljoner kronor att söka till forskning om animalieproduktion

    Nu har den riktade utlysningen "Animalieproduktion 2.0 – forskning för animalieproduktionens ökade konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens" öppnat. Varmt välkommen med din ansökan!
    Stiftelsen Lantbruksforskning utlyser 9 miljoner kronor, varav 2,4 miljoner från Sveriges djurbönder, till forskning för animalieproduktionens ökade konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens. Forskningens resultat

    Sugga med diande kultingar i box med halm.
  • Utlysning av 40 miljoner kronor till behovsdriven lantbruksforskning

    Stiftelsen Lantbruksforsknings öppna utlysning 2024 är här. Stiftelsen beviljar medel till projekt som stärker lantbruksnäringens konkurrenskraft och hållbarhet. Företagande och hållbarhet ska genomsyra alla projekt som får forskningsmedel. Logga in och sök medel för forsknings- och utvecklingsprojekt inom de två fokusområdena Livsmedel och Klimat & miljö!