Ny forskning: Så kan smågrisars tarmflora boostas för att undvika avvänjningsdiarré

Tack vare ny modern diagnostik har forskare kunnat analysera smågrisars hela tarmflora i detalj och därmed ge nya rekommendationer för att undvika diarré vid avvänjning utan zinkoxid.

Forskare har sedan tidigare visat att mångfalden i grisens tarmflora sjunker vid avvänjning. Det ökar risken för att sjukdomsframkallande bakterier – framför allt E. coli – får fäste och ger diarré hos smågrisarna – en av de vanligaste hälsoutmaningarna i svensk grisproduktion.

När smågrisar skiljs från suggan, vid fyra till fem veckors ålder innebär det inte bara en social stress – det sker också en dramatisk förändring i fodret.

– Avvänjningen är en besvärlig tid för kultingar eftersom de då byter från ett mjölkbaserat till ett spannmålsbaserat foder. Detta påverkar tarmfloran med en ökad risk för att diarré uppstår, så kallad avvänjningsdiarré, som vanligen orsakas av kolibakterier som redan finns i tarmfloran men som växer till efter avvänjningen, säger Per Wallgren på SVA, som har lett forskningsprojektet “Inför ändrad lagstiftning - avvänjning av grisar utan zinkoxid kräver nya strategier”.

Projektet startade 2020, för att hitta nya lösningar inför det nya förbudet mot zinkoxid i avvänjningsfodret, som av miljöskäl trädde i kraft 2022. Tidigare var zinkoxid för att stabilisera grisarnas tarmflora tillåtet.

– Förbudet mot zinkoxid var en av anledningarna till att projektet startades, säger Per Wallgren.

Forskningstudien visar att kullsyskon utvecklar olika sammansättningar av bakterier i tarmen efter avvänjningen. Om en gris drabbas av diarré kan den därför sprida en aggressiv E. coli-klon till sina syskon, som i sin tur har sämre skydd än före avvänjningen. Den totala tarmfloran är mycket komplex och består av olika grupper, så kallade fyla. Hos friska grisar dominerar Firmicutes (som bland annat innefattar nyttiga lactobaciller) och Bacteroidota, som hjälper värddjuret att spjälka proteiner. Hos grisar som utvecklar avvänjningsdiarré tar däremot Proteobacteria över – fylumet där E. coli ingår.

Per Wallgren och hans forskarkollegor ser nu nya möjligheter tack vare modern molekylär diagnostik, som gör det möjligt att analysera hela tarmfloran i detalj.

– Projektet är viktigt eftersom det nu går att definiera tarmfloran ännu bättre med de nya metoderna, vilket ger möjligheter att hitta tillfällen med ökad risk för att utveckla avvänjningsdiarre, säger Per Wallgren.

Studien visar redan på flera lovande metoder som kan minska problemen. Tillsammans kan dessa strategier stärka smågrisarnas motståndskraft och minska risken för avvänjningsdiarré:

• Prebiotika i form av högkvalitativ torv

• Surgörning av dricksvattnet

• Antiinflammatoriska växt- och bärextrakt

• Foderrecept med lägre proteinnivåer och tillskott av laktos

Genom att jämföra effekten av olika kostnadseffektiva och tillåtna substanser i avvänjningsfodret respektive olika foderrecept kommer olika förebyggande åtgärder att hjälpa lantbrukarna att minska problemen med avvänjningsdiarre.

Mer information

Läs mer om forskningsprojektet här: O-20-20-445 – Inför ändrad lagstiftning - avvänjning av grisar utan zinkoxid kräver nya strategier

Per Wallgren SVA, ansvarig för forskningsprojektet