Den årliga öppna utlysningen genererar 14 nya forskningsprojekt – tack Sveriges lantbrukare!

Knappt 40 miljoner i forskningsmedel förmedlas till 14 färska forskningsprojekt som ska stärka ny kunskap för svenskt lantbruk. Pengarna är fördelade inom områdena Livsmedel animalier, Livsmedel vegetabilier samt Klimat och miljö.

Till Stiftelsen Lantbruksforsknings stora årliga öppna utlysning inkom i år totalt 80 ansökningar om forskningsmedel. 39% av dem valdes ut i den första bedömningen för att ha tillräckligt hög relevans att gå vidare till en andra beredningsomgång. Den slutliga så kallade beviljandegraden – hur många projekt som till slut beviljades medel, blev 17,5%.

– Det är en helt normal beviljandegrad, som vi känner oss nöjda med. Kvalitén på ansökningarna var, med få undantag, jämn och hög. Nu ser vi fram emot att följa de nya forskningsprojektens utveckling, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning.

I den årliga öppna utlysningen söker forskarna medel inom tre olika fokusområden; Livsmedel animalier, Livsmedel vegetabilier samt Klimat och miljö. Projekten ska stärka lantbruksnäringens konkurrenskraft – företagande och hållbarhet ska genomsyra alla projekt som beviljas medel. I år beviljades medel om 39,6 miljoner kronor till 14 forskningsprojekt med en stor bredd.

12,5 miljoner för ny lantbruksforskning om klimat och miljö

Fem projekt som sökt medel inom området Klimat och miljö beviljas forskningsmedel. Minskad fosforgödsling lyfts ofta fram som en åtgärd för minskat fosforläckage, men hur går det med effekten på lång sikt, blir produktionen sämre? Ett forskarteam ska titta på det och ta fram fakta om den optimala användningen. Ett annat projekt vill göra bekämpningsmedelstillverkare, myndigheter och odlare medvetna om potentiella problem och risker med PFAS-ämnen i bekämpningsmedel.

Daggmaskar saknas ofta i de jordar där de skulle kunna göra mest nytta, därför ska ett forskningsprojekt pröva metoder med olika organiska material för att få maskarna att bli fler. Målet är att hitta praktiska åtgärder som stärker markens biologiska mångfald och hälsa.

Finns det en risk för ökning av besvärliga ogräs genom att vi sprider rötrester på åkermark? Den frågan kommer man försöka besvara i ytterligare ett beviljat forskningsprojekt som förväntar sig att bidra till att öka kunskapen hos rådgivare och lantbrukare.

Ett projekt har fått medel för att undersöka hur skyddsavstånd respektive brunnsskydd påverkar läckaget av växtskyddsmedel via dräneringsbrunnar i fält. Kanske kan deras resultat visa att brunnsskydd kan vara ett gångbart alternativ för att skydda ytvatten från växtskyddsmedelsrester.

– Årets projekt känns mycket gårdsnära med stort miljöfokus som är av vikt för den enskilda gården och samhället i stort. Med projekt som att säkra att vi inte sprider ogräs via rötrester, brunnsskydd istället skyddsavstånd, och PFAS är viktiga inom växtskyddsområdet. Kalkning och fosfor är återkommande projekt då det krävs lång tid för att se långsiktiga effekter, samt ett projekt om daggmasksåteretablering i våra marker känns som en bra projektportfölj, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning.

Knappt 18 miljoner till sex nya forskningsprojekt om animalier

Hela sex nya forskningsprojekt inom animalieområdet kommer få medel till sin forskning. I ett av projekten är målsättningen att förbättra metoder för att diagnosticera lungmask hos nötboskap, vilket kommer att stärka djurhälsan och förbättra djurvälfärden. Ett forskarteam ska titta närmare på om probiotika kan vara ett alternativt sätt att förebygga infektion av inälvsparasiter hos idisslare och ytterligare ett team fördjupar sig i lunginflammation hos får och ska sammanställa sina resultat i ett rådgivningsunderlag.

Antibiotikaresistens är ett hot mot djur- och humansjukvård som vi känner den idag, två av de beviljade projekten kommer fokusera på åtgärder som förebygger en ökning av resistenser, i mjölk respektive grisproduktion. I första projektet väntas resultaten bidra till att optimera behandlingar för en robustare mjölkproduktion, och i andra projektet vill man optimera behandlingarna hos gris. Ytterligare ett projekt fokuserar på grisar och då specifikt på kontaktpunkter mellan vildsvin och tamgrisar för att identifiera biosäkerhetsbrister.

– Årets beviljade animalieprojekt täcker viktiga områden för förbättrad djurhälsa, smittskydd och förebyggande av antibiotikaresistens genom bland annat förbättrad diagnostik och riktade behandlingar, i förlängningen kan detta leda till en mer robust och motståndskraftig produktion, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare Livsmedel animalier.

Knappt 9 miljoner till ny forskning om vegetabilier

Inom Livsmedel Vegetabilier har beredningsarbetet genererat forskningsmedel till tre projekt. Ett berör den utmanande frågan kring alternativa strategier för växtskydd i och med strängare regler kring växtskyddsmedel. Det andra handlar om metoder för att snabbare hitta högavkastande och klimattåliga ärtsorter och i det tredje projektet kommer forskning och industri samarbeta för att hitta sätt att minska Aphanomyces skadeverkan på sockerbetor.

– Årets tre projekt som beviljas medel i vegetabiliegruppen tar växtskyddsfrågan och robusta sorter från olika perspektiv. Effektiv förädling, nya metoder för sjukdomsanalys och en kartläggning av sårbarheten i en framtid med kraftigt minskad tillgång på växtskyddsmedel. Ett intressant år där nya tekniker får ta plats tillsammans med framåtsyftande analys, säger Anna Pers, forskningssekreterare Livsmedel vegetabilier.

Beviljade projekt i fokusområde Klimat och miljö

O-25-23-070, Långsiktiga effekter av strukturkalk, respektive utebliven fosforgödsling på skörd och fosforutlakning, 2 069 000 kr, Lisbet Norberg, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

O-25-23-071, PFAS i potatisodlingen, 1 999 000 kr, Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne

Projektets huvudsyfte är att undersöka i vilken utsträckning PFAS-fungicider som används av potatisodlare mot potatismögel förekommer i miljön. I var och en av 12 parceller med separat utlakning av vatten testas två fungicidprogram, ett med och ett utan PFAS/TFA-fungicider samt obehandlat i fyra replikationer med en matpotatissort. PFAS och deras nedbrytningsprodukt TFA analyseras i vatten, jord och växter. Målet är att göra bekämpningsmedelstillverkare, myndigheter och odlare medvetna om potentiella problem och risker med PFAS-ämnen i bekämpningsmedel genom att öka kunskapen om PFAS/TFA och bidra till en mer hållbar och säker användning av bekämpningsmedel inom jordbruket. Med tanke på den utbredda förekomsten av PFAS är det viktigt att också veta hur jordbruket påverkas och vad ett förbud mot PFAS i bekämpningsmedel kan innebära, såsom livsmedelssäkerhet. Projektet finansierades av Jordbruksverket år 2025 med tillfälliga medel. Nu ansöks om ytterligare två års finansiering.

O-25-23-077, Rumsliga och tidsmässiga effekter på markhälsa av daggmaskåteretablering i åkermark, 2 990 000 kr, Wiebke Mareile Heinze, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Daggmaskar är viktiga ekosystemingenjörer som påverkar markprocesser och ekosystemtjänster men påverkas själva av lokala markförhållanden. Detta leder ofta till den paradoxala situationen att de saknas i de jordar där deras positiva effekter skulle vara störst. Projektet undersöker hur åtgärder på jordbruksfält kan främja daggmaskars (åter)kolonisering och bidra till växtproduktion och hälsosammare jordar. Laboratorieförsök kommer att undersöka hur tillsatser av olika typer av organiskt material påverkar daggmaskarnas grävningsaktivitet och därigenom markstrukturen Vi testar även om daggmaskar föredrar vissa material och ändrar sin rumsliga fördelning och grävningsmönster. En kompletterande fältstudie följer hur daggmaskpopulationer, markstruktur och grödornas tillväxt utvecklas under tre säsonger efter tillförsel av organiskt material eller mellangrödor. Målet är att rekommendera praktiska åtgärder som stärker markens biologiska mångfald och hälsa.

O-25-23-085, Överlever ogräs och parkslide rötning i biogasanläggningar?, 2 996 000 kr, Anneli Lundkvist, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Produktion av biogas genom rötning av organiskt material är CO2 neutral och rötresterna kan användas som gödselmedel i jordbruket. Dock kan rötresterna innehålla besvärliga ogräsarter som sprids ut på åkern. Projektet går därför ut på att undersöka om det finns en risk för uppförökning av besvärliga ogräs genom att vi sprider rötrester på åkermark. Vi vill testa effekten av olika exponeringstemperaturer och exponeringstider på frön från besvärliga ogräsarter och vegetativa delar från parkslide samt förenkla testmetodiken genom att jämföra rötning i konventionella substrat med exponering i vattenbad. Förväntat resultat från projektet utgörs av en stark utökad kunskap hos rådgivare och lantbrukare som driver rötningsanläggningar om riskerna med att ogräsfrön och parkslide överlever och kan spridas på åkermarken. Vi förväntar oss även att kunna förenkla proceduren för att uppskatta denna risk. Kunskapsluckor kommer att identifieras och vidare behovsdriven forskning kommer att föreslås.

O-25-23-094, Läckage av växtskyddsmedel via dräneringsbrunnar: Kan brunnsskydd ersätta skyddsavstånd?, 2 621 000 kr, Mats Larsbo, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

För att skydda ytvatten från växtskyddsmedelsrester är det inte tillåtet att bespruta marken inom ett skyddsavstånd på 2 m från dräneringsbrunnar. Därför bildas ofta ogräshärdar runt brunnar varifrån fröer kan spridas. Ett intressant alternativ till skyddsavstånd är att använda brunnsskydd vilket skulle kunna leda till effektivare bekämpning av ogräs. Sprutning av växtskyddsmedel inom skyddsavståndet kan leda till ökat läckage till brunn och dräneringsrör även med brunnsskydd. Vi vill ta reda på hur stor den risken är. Kanske kan risken anses vara acceptabel med tanke på de fördelar brunnsskydd skulle kunna leda till. Projektet kommer att resultera i kvantitativa data över hur skyddsavstånd och brunnsskydd påverkar läckaget av växtskyddsmedel via dräneringsbrunnar i fält under både kontrollerade bevattningsförsök och naturliga förhållanden. På längre sikt skulle resultaten kunna ligga till grund för förändringar i Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av växtskyddsmedel.

Beviljade projekt i fokusområde Livsmedel animalier

O-25-20-003 Förbättrad diagnostik av lungmask hos nötboskap och får, 2 995 000 kr, Peter Halvarsson, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Lungmask (Dictyocaulus spp.) orsakar hosta, nedsatt tillväxt och lägre produktion hos nöt och får och symptom märks särskilt hos ungdjur. Dagens diagnostik har begränsad känslighet och tillförlitlighet. Projektets syfte är att förbättra diagnostiken genom att dels optimera den klassiska Baermanns metod, dels utveckla en snabb molekylär analys (LAMP). Målet är att ta fram känsliga och praktiska metoder som kan användas i rutindiagnostik. Arbetet sker i tre delar: (1) identifiera faktorer som påverkar larvdetektion i Baermanns metod, (2) utveckla och testa LAMP-metoden för lungmask, och (3) jämföra metoderna med fältprover. Resultaten kommer att ge tydliga riktlinjer för diagnostik och bidra till bättre beslut om behandling. Detta stärker djurhälsa, förbättrar djurvälfärd vilket ökar produktion och lönsamhet. Det bidrar också till korrekt användning av avmaskningsmedel. Projektet har därför direkt nytta för djurägare, veterinärer och diagnostiska laboratorier.

O-25-20-075 Probiotika för biologisk kontroll av inälvsparasiter hos idisslare – en hållbar strategi, 2 949 000 kr, Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Inälvsparasiter hos betande idisslare orsakar hälsoproblem och ekonomiska förluster, samtidigt som ökad resistens mot anthelmintika försvårar behandlingen. Projektet syftar till att undersöka probiotikas potential som hållbart alternativ i parasitkontroll hos nötkreatur och får. Genom att använda organoider från löpmagen (in vitro-modeller) kombinerat med fältförsök i naturligt infekterade djur, studeras probiotikas effekter på epitelbarriär, immunförsvar och parasitetablering. Projektet omfattar biobanksetablering av organoider, screening av EFSA-godkända Lactobacillus-stammar samt fältvalidering av probiotisk behandling. Förväntat resultat är vetenskapligt underbyggd evidens för probiotika som komplement till läkemedel, vilket kan bromsa resistensutveckling och minska miljöpåverkan i betesmarker.

O-25-20-080 Stoppa hostan hos får – kvantitativa och genomiska insikter om Mesomycoplasma ovipneumoniae, 2 999 000 kr, Sara Frosth, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Lunginflammation är ett stort hälsoproblem hos svenska får och leder till försämrad djurvälfärd, nedsatt tillväxt och ekonomiska förluster. En återkommande form är kronisk bronkopneumoni (“pälsfårshosta”), som främst förknippas med Mesomycoplasma ovipneumoniae. Kunskapsluckor finns dock kring sjukdomens kliniska betydelse, samsjuklighet och genetiska variation. Projektet kombinerar kvantitativ PCR med kliniska och patologiska data för att klargöra sambandet mellan bakteriemängd och sjukdomsgrad. Samsjuklighet med Mannheimia haemolytica och Bibersteinia trehalosi analyseras, och svenska isolat helgenomsekvenseras för att kartlägga diversitet och spridningsmönster. Resultaten sammanställs i ett rådgivningsunderlag som ger veterinärer bättre verktyg för diagnostik, behandling och förebyggande åtgärder. På sikt bidrar projektet till förbättrad djurvälfärd, minskad antibiotikaanvändning och en mer hållbar fårproduktion.

O-25-20-083 OBS – Optimerad Behandling vid Sinläggning, för robust mjölkproduktion, 2 998 000 kr, Josef Dahlberg, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

O-25-20-084 Optimal dosering av antibiotika för god effekt och låg resistensutveckling, 2 983 000 kr, Carl Ekstrand, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektet syftar till att optimera antibiotikabehandling hos grisar för att förbättra djurvälfärd, minska sjukdomslidande och öka lönsamheten i grisproduktionen. Genom att studera hur antibiotika tas upp och verkar i grisars kropp (farmakokinetik och farmakodynamik) kan projektet fastställa de mest effektiva doserna. Detta minskar risken för antibiotikaresistens och behovet av längre behandlingar. Projektet sträcker sig från laboratorieexperiment till praktiska fältstudier, med målet att implementera optimerade dosrekommendationer i klinisk användning. Resultaten riktar sig främst till veterinärer, lantbrukare och myndigheter, och kommer att spridas via vetenskapliga publikationer, branschtidningar och sociala medier för att nå både fackfolk och allmänheten.

O-25-20-092, SAFE Pig - Smittsäker och lönsam produktion av gris i vildsvinstäta områden, 2 999 000 kr, Maja Malmberg, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

SAFE Pig-projektet ska säkerställa en hållbar grisproduktion i Sverige, i en tid av ökande smittrisker, särskilt från vildsvin. Projektet syftar till att: 1) Kartlägga prioriterade patogener hos vildsvin, tamgrisar och i miljön, 2) Identifiera kontaktområden där direkt och indirekt överföring kan ske, och 3) Förfina det nationella smittskyddsprogrammet med riskbaserade, gårdsspecifika rekommendationer baserat på identifierade kontaktzoner, för att minska smittspridning mellan vildsvin och tamgrisar. Avancerade molekylära metoder kommer användas för att spåra patogeners ursprung, bedöma spillover-risker och analysera miljöbaserad kontaminering. Kontaktpunkter mellan vildsvin och tamgrisar undersöks för att identifiera biosäkerhetsbrister. Resultaten ska ligga till grund för skräddarsydda åtgärder som förhindrar sjukdomsspridning och stärker en motståndskraftig och hållbar grisproduktion.

Beviljade projekt i fokusområde Livsmedel vegetabilier

O-25-20-074, Att förbereda svenskt jordbruk för en allt mindre tillgång till kemiska insekticider - sårbarhetsanalys och möjliga alternativ, 2 990 000 kr, Ola Lundin, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Skadegörare orsakar betydande ekonomiska förluster i växtproduktionen. Växtskyddsmedel har framgångsrikt kunnat begränsa sådana förluster, men granskas och regleras alltmer på grund av möjliga risker för miljö och hälsa. Dessutom begränsar bristen på upptäckter av nya verkningssätt, ökande kostnader för registreringar och resistensutveckling också utsikterna för att förlita sig på kemiska bekämpningsmedel för växtskydd. Det finns därför ett akut behov av alternativa strategier för växtskydd. I Sveriges har speciellt en snabbt minskande tillgång till kemiska insekticider identifierats som ett hot. Det här projektet är ett branschsamarbete som kommer att arbeta för att förbereda svenskt jordbruk för en snar framtid med mycket begränsad tillgång till kemiska insekticider. Vi kommer genomföra en sårbarhetsanalys för svenskt jordbruk med avseende på användning av kemiska insekticider samt identifiera och praktiskt testa alternativa metoder för kontroll av skadeinsekter.

O-25-20-086, Effektiv precisionsförädling av svensk ärta, 2 999 000 kr, Cecilia Hammenhag, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektet ska införa genomisk selektion (GS), en DNA-baserad metod som möjliggör tidigare och mer träffsäkra urval i förädlingsprocessen, i svensk ärtförädling för att snabbare utveckla högavkastande, klimattåliga sorter med kvalitetsegenskaper som efterfrågas av lantbruket och livsmedelsindustrin. Lantmännens förädlingslinjer genotypas och jämförs med en diversitetspanel av ärt, vilket ger träningspopulationer som fångar relevant genetisk variation. Fältförsök på flera platser ger robusta fenotypdata för avkastning, liggsäd, proteininnehåll och kokkvalitet, inklusive vattenupptagningsförmåga som är viktig vid proteinisolering. Dessa data används för att utveckla och validera prediktiva GS-modeller, som jämförs med konventionell förädling. Utöver direkta resultat för svensk ärtproduktion bidrar projektet till ny vetenskaplig kunskap genom att utvärdera strategier för träningspopulationer och multiegenskapsmodeller, vilket stärker utvecklingen av GS-metodik i baljväxter.

O-25-20-089, Säkerställa kontrollen av Aphanomyces för minskad skadeverkan i sockerbetsodling, 3 005 000 kr, Louise Holmquist, Nordic Beet Research Fundation

Projektet syftar till att utveckla nya metoder för att minska skador från Aphanomyces i sockerbetsodling. Genom fyra delmål – ett tillförlitligt växthustest för sorttolerans, AI-baserad bildanalys av fabriksprover, lagringsförsök med infekterade betor samt utvärdering av biologiska bekämpningsmedel – ska projektet ge odlare konkreta verktyg för bättre sortval, lagringsstrategier och sjukdomskontroll. Resultaten förväntas minska skördeförluster, förbättra råvarukvalitet och stärka hela värdekedjan. Projektet genomförs i samarbete mellan forskning och industri, med bred spridning till odlare i Sverige och internationellt. Genom att kombinera etablerade metoder med innovativa tekniker som AI och biologisk bekämpning bidrar projektet till ett mer hållbart och integrerat växtskydd för sockerbetor.

Mer information

Vill du veta mer om de beviljade forskningsprojekten eller om Stiftelsen Lantbruksforskning? Kontakta oss gärna!

• Jenny Elsmark, kommunikationsansvarig, 070–247 71 78, jenny.elsmark@lantbruksforskning.se
• Mattias Norrby, forskningschef, 076–770 82 10, mattias.norrby@lantbruksforskning.se