För att stå rustade mot dessa nya hot måste både forskning och fältförsök växlas upp och staten behöver ta sitt ansvar. Debattartikel av Martin Moraeus, ordförande, och Mathilda Hollertz, vd Stiftelsen Lantbruksforskning publicerad i Land Lantbruk.
Mjölkproduktion har länge ansetts vara en klimatbov på grund av höga växthusgasutsläpp, men genom att mäta hur gårdarna bidrar till ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan den bilden komma att ändras. Ny forskning sätter fokus på att mjölkproducenter kan vara mer hållbara än först trott.
Det var i samband med diskussioner om jordbrukets klimatpåverkan som Pernilla Tidåker, universitets
Att lägga om dränerad torvmark från åker till gräsmark har länge setts som en möjlig lösning för att minska växthusgasutsläpp. Men ny svensk forskning ger inget stöd för att det verkligen minskar klimatpåverkan – snarare visar resultaten att gräsmark kan ge högre koldioxidutsläpp än fortsatt odling.
Achim Grelle, idag professor vid Linnéuniversitet, avslutade i höstas en fyraårig studie tillsam
Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning av medel till forskning, Årliga öppna utlysningen, med 40 miljoner i potten är nu öppen för ansökningar.
När yttre omständigheter och hot, som till exempel klimatförändringar får en större och mer oförutsägbar påverkan på det svenska lantbruket behöver forskningsanslagen hänga med. Stiftelsen Lantbruksforskning upprättar nu en akututlysning som finns tillgänglig under hela 2025.
14 forskningsprojekt som ansökt om medel i Stiftelsen Lantbruksforsknings öppna utlysning 2024 beviljas finansiering om totalt 40 miljoner kronor.
Vad händer inom forskningen med risken att hönshirsen är på väg att bli resistent mot bekämpning?
Läs svaret på läsarfrågan om hur man gör för att ”gå plus” med strukturkalkning, det vill säga hur kombinerar man fosforförluster och skördeökning.
Strax över 150 deltagare samlades fysiskt och digitalt på Lantbruksforskningsdagen, ett samarrangemang av Stiftelsen Lantbruksforskning och AgroVäst Gröna Möten i Skara i onsdags.
Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om anpassningar för att klara jordbruket under extrema väderförhållanden.
FRÅGA: Som växtodlande lantbrukare kan jag inte undgå att fundera över anpassning
Kolets kretslopp delas in i två cykler – en snabb och en långsam – och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Är flödena i balans sker inget nettoutsläpp.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kolets kretslopp.
FRÅGA: När jordbrukets klimatpåverkan diskuteras handlar det ofta bara om
För den som vill ha en klimatsmart och miljömedveten inriktning kan en ny svensk studie om nöt- och lammköttsproduktion ge vägledning. I studien utvärderades både klimatpåverkan och bidrag till biologisk mångfald.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kolets kretslopp.
FRÅGA: Jag är en ung lantbrukare som har möjlighet att välja inriktning för min
SVERIGEFÖRSÖKEN 2023 I tredje delen av vår serie om resultat i den nationella fältförsöken är temat Vatten. Bevattning kan ge betydande skördeökningar för vallodlingar under perioder med nederbördsunderskott.
Varje år publiceras en försöksrapport från de omfattande fältförsöken Sverigeförsöken, som basfinansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning.
2023 var ett utmanande år med en kombination
De långliggande försöken som SLU har kan hjälpa både forskarna och växtodlarna att förutspå hur växtodlingen kan förändras av ett förändrat framtida klimat.
Stiftelsen Lantbruksforskning höjer nu basfinansieringen till Sverigeförsöken från 10 miljoner till 12 miljoner kronor per år under sex år, vilket möjliggör större fokus på svenska växtodlingsförhållanden och utvecklingen av svenskt lantbruk i en orolig värld.
Krig i Europa och den pågående klimatförändringen med mer oberäkneligt väder gör att svensk växtodling behöver öka och bli mer robust. E