Nu blommar Jättebjörnlokan på Järvafältet

Normens gränser, stora kroppars handlingsutrymme och nationell identitet är alla brännande teman som konstnären Ingela Ihrman närmar sig i den humoristiska utställningen Det frodas i framtiden (10.6–25.9 2016).

Vilken social betydelse har egentligen växter och djur i våra liv? I sommarens utställning Det frodas i framtiden av konstnären Ingela Ihrman antar växter mänskliga egenskaper och nya mytologier växer fram i snåren.

Med ett etnobiologiskt perspektiv, d v s hur människan använder och uppfattar naturen, skapar Ihrman sina installationer, skulpturer och performance. På Tensta konsthall kan publiken bl a ta del av Jättebjörnlokan (2015) som invaderar hela utställningsrummet. Som en storvuxen hårig kropp med rosa inre hänger
den från taket i svarta spännband och sträcker ut sig i alla riktningar.

Verket är en del av ett pågående arbete med utgångspunkt i samspelet mellan människan och en grupp växtarter
som klassas som invasiva. Invasiva arter är sådana som avsiktligt eller oavsiktligt förflyttats från en plats till en annan och som i sin nya miljö riskerar att “hota befintlig biologisk mångfald och orsaka socioekonomiska skador”.

I Ihrmans framställning ingår Jättebjörnlokan i en berättelse om begär, heta safter och lockelsen i det som kan vara farligt. Vilka berättelser skapas kring de besvärliga arterna, kring skadedjuren och ogräset?

Som en del av utställningen visas även Bjuvstegocefalen (2013), en skulptural kostym som föreställer det meterlånga groddjur som för 200 miljoner år sedan levde på den plats vi idag kallar för nordvästra Skåne, då ett grunt hav nära jordens soliga mitt. 1942 hittades en fossil version av djuret i en kolgruva i Bjuv i södra Sverige varpå den utdöda arten blev uppkallad efter sin fyndort. Men kan Bjuvstegocefalen verkligheten sägas härstamma från Bjuv? Vad händer med gränsdragningar och definitioner av härkomst när själva kontinentalplattan rör sig?

Lördagen den 24 september kl 15:00 presenteras Giant Otter Giving Birth (Jätteutter föder ungar). Performanceverket bjuder in publiken till ett födelseögonblick. Den jättelika kroppen är något som vanligtvis inte anses förenligt med femininitet, men genom att ikläda sig rollen av en gigantisk hona strävar Ihrman efter en slags normbrytande befrielseakt. Med inspiration från naturfilm, bjuds vi in
att bevittna en intim uppvisning, som liksom kameralinsen exponerar de mest utelämnande ögonblicken: sex, våld, död och födelse.

Verket Jättebjörnlokan reser i höst vidare till Gwangjubiennalen 2016 i Sydkorea, curerad av Maria Lind, chef på Tensta konsthall.

Presskontakt:
Asrin Haidari
asrin@tenstakonsthall.se
070-454 7898