Med utgångspunkt i den feministiska arkitektgruppen Matrix belyser vårens utställning på Tensta konsthall frågor kring tillgänglighet och vem staden och det offentliga rummet är till för. Vilka kroppsnormer och vilken tidsuppfattning har format det samhälle som vi lever i? Och vad kan vi lära av den funktionsrättskamp som länge krävt tillgång till staden och den byggda miljön?
25 - 30.1 2022 förvandlas Tensta konsthall till ett vibrerande dansgolv i regi av gruppen Ful. Föreställningen, baserad på den persiska dansstilen baba karam, blandar persisk, kurdisk och arabisk musik till en dans med inslag av disco och dansklass. I showen får du som besökare i skydd av mörkret dansa loss i enkel och rolig koreografi som varvas med minnen och intervjuer.
Medborgarskap och frågan om rätten till bostad slås ihop i konstverket och startup-företaget New Eelam av Christopher Kulendran Thomas. Samtidigt blickar vi bakåt på välfärdsstatens uppbyggnad deras prefabricerade betongpanelsystem. Vi får dessutom en inblick i konstnären Måns Wranges banbrytande och korsbefruktande praktik.
Varför glömdes en av arabvärldens största konstutställningar bort? Utställningen The International Art Exhibition for Palestine som invigdes i Beirut 1978 är en blind fläck i konsthistorien.
Konsthallen fortsätter att vara en given plats för samtidskonsten och samtalet runt den - Tensta är på många sätt ett händelsernas centrum och ett fönster mot världen. En plats där samtidens stora frågor, kriser och utmaningar sammanstrålar, internationellt och hyperlokalt.
För Tensta konsthalls onlineplattform Space presenterar konstnären Agnieszka Polska (Lublin/Berlin) The Wrong Side of Me, ett bildspel med ett urval av hennes ikoniska bilder. Bildspelet inleds med en kristallklar bild på den övre delen av ett perfekt format champagneglas fyllt med en vätska som skimrar i blått, lila, ljusgult, och rosa. Det är bensin.
Normens gränser, stora kroppars handlingsutrymme och nationell identitet är alla brännande teman som konstnären Ingela Ihrman närmar sig i den humoristiska utställningen Det frodas i framtiden (10.6–25.9 2016).
Vinnarna i Tensta konsthalls textpris 2016 är nu utsedda. Rekordmånga bidrag har skickats in och det är påtagligt hur det politiska läget i världen har påverkat de unga skribenterna; krig, flykt och sociala orättvisor är teman som dominerar.
Transmission from the Liberated Zones (Sändningar från befriade områden), av den prisbelönta konstnären och filmskaparen Filipa César, på Tensta konsthall. I filmen möter konstnären fyra svenskar som på olika sätt deltog i befrielsekriget i Guinea-Bissau: den socialdemokratiska politikern Birgitta Dahl, FN-utsände Folke Löfgren samt dokumentärfilmarna Lennart Malmer och Ingela Romare.
I ett nytt flerårigt projekt återvänder Tensta konsthall till begreppet solidaritet för att pröva dess giltighet idag. I en tid då fascistiska partier vinner mark i Europa och samhällsklimatet blir allt hårdare är det dags att fråga sig om solidaritetsbegreppet har en framtid. Eller måste vi hitta nya sätt för att beskriva samtidens politiska organisering och kamper?
Rebelliska väderleksrapporter, börskrascher, internationella solidaritetsrörelser och en ny film om Katarina Taikon är några av höstens höjdpunkter på Tensta konsthall.
I SR Urbania är framtiden redan här. Året är 2030 och Tensta befinner sig inte längre i ytterkanten av tunnelbanelinjen. Fler hållplatser har tillkommit och fler miljonprogramsområden har byggts. Radioprogrammet SR Urbania är gjord av artisten och musikproducenten Adam Taal, mer känd som Adam Tensta
Nyhetsbyrån är en långsiktig satsning och ett samarbete mellan Tensta konsthall, JMK, Konstfack och nätverket StreetGäris som möjliggörs med stöd från Allmänna Arvsfonden. Nyhetsbyrån vill på sikt fungera som en nationell nyhetsbyrå för en mer kvalitativ journalistik, där representation är en viktig del.
LTTR är namnet på ett queerfeministiskt konstnärskollektiv med hjärtat i New York. I början på 2000-talet bedrev gruppen ett ambitiöst redaktörsarbete och kunskapsinsamlande som bl a resulterade i en serie performancer, uppläsningar och en årlig tidskrift. Tidskriften, som kan beskrivas som å ena sidan ett konstverk och å andra sidan en politisk händelse, antog för varje nummer en ny skepnad.
Tensta konsthalls uppmärksammade utställning Frederick Kiesler: Visioner i arbete. Med tillägg av Céline Condorelli och sex studentgrupper har lockat en stor lokal såväl som internationell publik. Kieslers breda och gränsöverskridande produktion rymmer allt från mobila bibliotek och minimalistisk skyltdesign till monumentet och skulpturen The Shrine of the Book i Jerusalem.
Qaisar Mahmood ny styrelseordförande i Tensta konsthalls stiftelse. Qaisar Mahmood har en gedigen erfarenhet av förtroendeuppdrag, bland annat som ledamot i styrelserna på Färgfabriken, myndigheten Ungdomsstyrelsen och insynsrådet för Svenska Institutet. Han är för närvarande avdelningschef för Kulturmiljöavdelningen vid Riksantikvarieämbetet.
Låna hem konst med ett vanligt lånekort, en texttävling för unga i Tensta och ett bibliotek med böcker om framtidens utopiska hushåll (The Grand Domestic Revolution) är något av det som händer på Tensta konsthall i vår. Det är dags för den andra delen av den sju månader långa utställningen om Tensta som bostadsområde, kulturarv och historia.
Amin Amirs serier känns igen av miljontals somalier över hela världen, som dagligen går in på hans hemsida för att få de senaste nyheterna från Somalia. Serierna är en av försvinnande få nyhetskällor i landet och de har gjort Amin Amir världsberömd – men också hotad till livet. Nu premiärvisar Tensta konsthall filmen om hans liv och konstnärskap.
Konstnären Katarina Lundgren berättar med sin installation historien om vad som hände med alla de miljontals kubikmeter schaktmassor som blev över när det nya Stockholm skulle omformas åren mellan 1950 och 1980. Resultatet ser vi idag i form av de tippar och toppar runt om i staden. Utställningen ingår i Tensta museum och visas i dess filial, Stadsmuseet.
Nu inleds det sju månader långa programmet som belyser många aspekter av Tensta och miljonprogrammet. Först ut bland föreläsarna är kulturgeografen Irene Molina. Rasifiering, militarisering och rumslig stigmatisering är begrepp som hon använder för att beskriva segregationens processer.