Kolonilotterna i Järva fungerar inte bara som vardagsrum för att hela släkten ska få plats att fira, eller för att odla örter. Det är också en effektiv språkskola. Sedan fyra år har Tensta konsthall i Järva en kolonilott där språklektioner hålls från april till september. Tillsammans med Orten Odlar finns vi på Järvaveckan för att slå ett slag för kolonilotten.
Vilka föremål lämnar du efter dig till framtida arkeologer och vad berättar de för historier om ditt liv? Tensta konsthalls konstkurs för sommarlediga leds av konstnären och keramikern Fredda Berg som tillsammans med deltagarna kommer att skapa arkeologiska fynd för framtiden. Kursen görs i samarbete med Konstfack i Stockholm.
Hennes verk blev bland de mer omtalade under senaste Documenta i Kassel för två år sedan. Anna Daučíkovás konstnärskap glider sömlöst mellan aktivism, under-cover, glasblåsning och exil. Med ett liv som hela tiden gått motströms, har hon valt det osynliggjordas perspektiv och formulerat det som för historien tyckts omöjligt att uttala. Nu visas hennes film Om Allomorphing på Tensta konsthall.
En fröpopup och en konstnärsledd bäckvandring är två händelser kommande veckor som ska hjälpa våren på traven i Järva. Järvafältet som förr i tiden tjänade som militärområde mark för många gårdar, varav flera är bevarade, blev rekreationsområde för norrorts miljonprogramsområde och för exakt fyrtio år sedan, 1979, blev det klassat som naturreservat.
Hur har konstnärer under de senaste hundrafemtio åren förhållit sig till begreppet exil? Viktiga svar kan ges genom att söka spåren i en museisamling, i det här fallet Malmö Konstmuseums. I den här presentationen riktas ljuset på just migrationens olika erfarenheter. Bland konstnärerna finns bland andra Sven X:et Erixson, Peter Weiss, Lotte Laserstein och Meriç Algün.
Hur kan körsång stärka ens mod att tala inför en grupp? Hur fungerar rollspel när en ska öva sig i att argumentera med auktoriteter? Vilka var kvinnorna bakom Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och vad kan man lära sig av dem idag? Det uppmärksammas just nu på Tensta konsthall i ett ettårigt projekt. Bakom projektet står curatorn Hannah Zafiropoulos och konstnären Olivia Plender.
Hösten 2013 samlades Kiev-borna på Självständighetstorget i protest mot ett uteblivet avtal som skulle ha gjort Ukraina mer självständigt i förhållande till Ryssland. Protesterna eskalerade till sammandrabbningar med flera dödsoffer. I sin videoinstallation, visad på Tensta konsthall, uppenbarar konstnären Tanja Muravskaja genom intervjuer de subtila sprickor som uppstått rakt igenom familjer.
De samiska konstnärerna spelade en framträdande roll i den dramatiska Alta-konflikten (1978 – 1982) i norra Norge. Under parollen ”Låt älven leva!” mobiliserades protester mot en förödande omställning av Alta-älven. Aktionen växte fram utifrån en bred solidaritetsrörelse – såväl det samiska som det norska och internationella. Utställningen presenterar ett fyrtiotal konstnärers arbeten.
För fyra år sedan grundade Tensta konsthall ett jurybedömt textpris för unga från Stockholms förorter som aviseras i slutet av året. Nu är årets vinnare klara och de kommer från Kista, Huddinge, Handen och Norsborg. Sorg, historia, ilska och väntan sätter tonen för de fyra textförfattarna.
Över fyra hundra metallglänsande fritt svävande exotiska fiskar intar Tensta konsthall. Det är Philippe Parrenos My Room is Another Fishbowl som även visades på Tate Modern i London för två år sedan. Det okontrollerbara, det organiskt cykliska och upplevelsen av förundran står i fokus i årets sista utställningsöppning som även blir chefen Maria Linds sista som chef för konsthallen.
Efter åtta år är det dags för en ny chef för tjugoårsjubilerande Tensta konsthall. Cecilia Widenheim, som efter styrelsens rekryteringsprocess, utsetts som efterträdare till Maria Lind, kommer närmast från Malmö konstmuseum. Hennes intention är att även fortsättningsvis främja konsthallens roll både som lokal mötesplats och för att presentera angelägna konstnärskap och program.
De dödas återuppståndelse, energiflöden i rymden och drömmar om universum blir viktiga beståndsdelar i höstens utställning Kosmism. Anton Vidokle iscensätter den svindlande kopplingen mellan en rysk-ortodox 1800-talsfilosofs visioner om återuppståndelse, rymdens energiflöden, kapitalistiska och socialistiska eruptioner i historien och samtidens besatthet av artificiell intelligens och rymdresor.
Tensta konsthalls ambition är att vara en institution med en given plats i lokalsamhället. Samtidigt vill Tensta Konsthall vara en institution med ett konstprogram på internationell toppnivå, en självklar destination för konstpubliken. Här ligger konsthallens särskilda fokus å ena sidan på samarbeten av skilda slag och å andra sidan på intensifierad och nytänkande konstförmedling.
Konstförmedling har generellt sett, även internationellt, hamnat lite i bakvattnet och det är viktigt att den ges möjlighet till utveckling i samma utsträckning som konsten. En central aspekt i konsthallens förmedlingsarbete är att det utgår från samtidskonsten, och att det utvecklas med bibehållen respekt och integritet för såväl konsten som publiken. Det innebär t ex att varje förmedlingsdel måste skräddarsys i förhållande till konsten och till de individer och grupper som man vill ha ett utbyte med, vilket kräver mycket tid och energi.
