Under kommande vecka rapporterar Stiftelsen Tryggare Sverige om olika exempel från New York när det gäller att förebygga brott och öka tryggheten. Vi besöker bland annat NYPD:s huvudkvarter samt gästar lokala polisstationer. Vi träffar professor Robert McCrie vid John Jay Collage of Criminal Justice som beskriver forskning kring polisens arbete. Se artiklar, filmer och bloggar m.m. på vår hemsida.
I USA har den anmälda brottsligheten minskat med över 80 procent under de gånga 20 åren. Trots detta har det i Sverige aldrig gjorts några djupare analyser av orsakerna. Svenska kriminologer har i svepande ordalag förklarat nedgången med den så kallade nolltoleransen. Men är det så enkelt som att polisen började ingripa mot alla brott och ordningsstörningar?
Ny informationskampanj från polisen ska få fler att anmäla brott i nära relation. Problemen inom svensk polis när det gäller hanteringen av brott i nära relationer går emellertid inte att lösa genom affichkampanjer. Det handlar istället om att exempelvis säkerställa att man genomför strukturerade hot- och riskbedömningar i samtliga ärendet som gäller brott i nära relationer.
I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. I dag, cirka 20 år senare, är bilden helt annorlunda. Den anmälda brottsligheten har minskat kraftigt sedan 1990, och minskningen verkar fortsätta. Under nästa vecka kommer därför Stiftelsen Tryggare Sverige, direkt från New York, rapportera om olika exempel när det gäller att förebygga brott och öka tryggheten.
Varje år drabbas tiotusentals personer i Sverige av brott där förövaren är en anhörig eller nära bekant. För att hjälpa de drabbade presenterar Stiftelsen Tryggare Sverige nu en praktiskt handbok med råd om vad man ska tänka på i samband med en polisanmälan, vid kontakter med socialtjänsten etc. Stiftelsen Tryggare Sverige är därför stolta över att kunna presentera en praktisk handbok för
I dag presenterar Stiftelsen Tryggare Sverige en granskning av samtliga åklagarkammares arbete när det gäller ansökningar om besöksförbud. Resultaten visar på stora skillnader mellan och inom åklagarkammarna. Det är i många stycken slumpen som styr om t.ex. en hotad kvinna får besöksförbud eller inte.
Den 1 oktober 2011 kommer lagen om besöksförbud att ersättas med en ny lag, lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). Det saknas emellertid förutsättningar för att den nya lagen ska fungera i praktiken. För att komma till rätta med detta krävs dels att åklagarna grundar sina beslut om kontaktförbud på strukturerade riskbedömningar, dels att polisen professionaliserar sitt personsäkerhetsarbete.
Stiftelsen Tryggare Sverige bjuder in till en debattkväll på Pressklubben i Stockholm. Temat är ”Den nya lagen om kontaktförbud – ett slag i luften?”. Medverkar gör bl.a. personsäkerhetsexperten Peter Strandell (Tryggare Sverige), handläggare Inka Wennerberg (Rikspolisstyrelsen) m.fl.
I går presenterade Statskontoret en ny rapport om polisens ledning och styrning. Slutsatsen är att riksdagen och regeringen inte styr polisen på ett effektivt sätt. En konsekvens av detta är svårigheter att omsätta politiska mål inom polisens organisation. Vi delar i många stycken Statskontorets analys om såväl problembild som de lösningar som krävs för att förbättra polisens arbete.
Att drabbas av brott en emotionell och chockerande händelse för de drabbade. Händelsen i sig utgör emellertid inte alltid den enda hotet mot den drabbades psykiska hälsa. Ett andra lidande kan uppstå i mötet med media. Medias representanter måste därför ha kunskap om drabbades reaktioner och behov samt väga det så kallade allmänintresset mot den drabbades behov till privatliv och värdighet.
Varje dag avstår svenskar resor i kollektivtrafiken på grund av otrygghet. Förklaringarna är bland annat låg personaltäthet på många färdmedel och stora ordningsproblem. En stor bov i dramat är också den fysiska miljön. Många hållplatser och stationer är placerade i mörka och ödsliga områden där den sociala kontrollen är låg.
Att förlora en anhörig i ett våldsbrott innebär ett stort mänskligt och psykiskt lidande. Till detta kommer också en rad praktiska problem i mötet med representanter för rättsväsendet, socialtjänst, media etc. Hundratals människor i Norge befinner sig just nu i den här situationen. Det norska samhället står inför en stor utmaning när det gäller att se till att de anhöriga får hjälp.