Möjligheten att få ett kontaktförbud varierar stort beroende på var du bor. Detta visar en ny rapport från Stiftelsen Tryggare Sverige. Vad beror den stora skillnaden på och vilka konsekvenser får detta? Debatt mellan Magnus Lindgren, generalsekreterare Tryggare Sverige och Marianne Ny, överåklagare Åklagarmyndigheten i GTB. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5195217
Jämställdhetsutskottet i Europaparlamentet har tagit fram ett förslag som syftar till att ge de som drabbats av brott samma skydd och stöd i hela EU.
Under våren har Stiftelsen Tryggare Sverige, tillsammans med en rad experter, granskat Polisorganisationskommitténs förslag och i dag inger vi vårt remissvar där vi avråder från att organisera polisen i en nationell polismyndighet. Istället föreslår vi bland annat att det tillsätts en ny parlamentarisk utredning som fångar upp de synpunkter som kommer in under remissrundan.
Ekot rapporterar att ”Polisen struntar i grundläggande åtgärder” gällande bostadsinbrott. Eva Karlsson vid polisen i Skaraborg betonar vikten av att klara upp bostadsinbrott ”inte bara för vår del, utan framförallt för målsägandens del eftersom det är ett väldigt integritetskränkande brott”. Tryggare Sverige instämmer helt och hoppas att fler Polismyndigheter i Sverige har samma inställning.
Så var då denna Almedalsvecka till ända. Som vanligt större än någonsin, med rekordet 400 arrangemang under samma timme. En del av charmen är utbudet; från situationen för burhöns till förutsättningarna för en nationell polis (inga jämförelser i övrigt). Här kommer en kort betraktelse om burhöns, gratisätarorganisationer och fulknep!
Stiftelsen Tryggare Sverige presenterar i dag sitt remissvar på Polisorganisationsutredningens (SOU 2012:13) förslag. I korthet avstyrker vi utredningens förslag att lägga all makt i rikspolischefens händer. Vi avstyrker även förslaget att lägga den faktiska omorganisationen av polisen i en persons händer. Därutöver föreslår vi att möjligheten att inrätta en brottsutredningsmyndighet bör utredas.
Med anledning av Polisorganisationsutredningens förslag om en nationell polis bjuder den oberoende Stiftelsen Tryggare Sverige in till ett frukostseminarium om framtidens polis den 5 juli, kl. 08.00-09.30 på Högskolan Gotland (sal D24). Seminariet direktsänds via www.tryggaresverige.org/almedalen. Vid seminariet kommer Stiftelsen Tryggare Sveriges remissvar till utredningen att presenteras.
Under den senaste tiden har frågor kring brott och trygghet diskuterats flitigt i den allmänna debatten, bl.a. till följd av skjutningarna i ett område i Malmö. Hela Malmö har därefter utpekats som en otrygg stad. Men stämmer det? En undersökning i de 15 stadsdelar som regeringen valt ut att ingå i satsningen URBAN15 visar att Tensta i Stockholm tillhör ett av de mest utsatta områden i Sverige.
Stiftelsen Tryggare Sverige redovisar idag ett antal förslag för att öka tryggheten i kollektivtrafiken. Det handlar bl.a om att tillsätta en nationell samordnare med uppgift att hålla ihop trygghetsarbetet, men också om att utveckla de lokala samverkansavtalen till att även omfatta frågor om trygghet i kollektivtrafiken. Förslagen presenteras i en ny rapport med namn Trygghet i kollektivtrafiken.
Den 1 oktober 2011 ersattes lagen om besöksförbud med en ny lag, lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). En första uppföljande granskning av den nya lagen visar att det fortfarande råder stora geografiska skillnader när det kommer till beslut om kontaktförbud, vilket i praktiken innebär att det är slumpen som styr om en brottsdrabbad får skydd.
Enligt de mål som Svensk Kollektivtrafik har satt upp ska antalet resor med allmänna kommunikationer i Sverige fördubblas fram till 2020. Det förutsätter en kollektivtrafik som upplevs som trygg av resenärer och anställda. För att undersöka hur tryggheten uppfattas ur ett resenärperspektiv har Stiftelsen Tryggare Sverige genomfört en kartläggning av tryggheten i kollektivtrafiken.
Under våren 2012 har Stiftelsen Tryggare Sverige genomfört en första uppföljning av den nya lagen om kontaktförbud. Resultaten visar att det är stora skillnader mellan landets 32 åklagarkammare när det gäller andelen beviljade kontaktförbud. Vid åklagarkammaren i Norrköping beviljas t.ex. hela 52% av ansökningarna om kontaktförbud, motsvarande siffra för åklagarkammaren i Eskilstuna är endast 18%.