I dag föll domen mot den 51-åriga man som tidigare i år sköt sin före detta sambo i ryggen och i ansiktet med ett avsågat hagelgevär. Mannen dömdes till 17 års fängelse av Göteborgs tingsrätt för mord. Några veckor tidigare hade kvinnan ansökt om kontaktförbud för mannen som hon var rädd för. Åklagarkammaren avslog dock ansökan och en morgon i mars i Göteborg sköts hon ihjäl av just den mannen.
Under den senaste tiden har det förts en debatt i media om näthatet där både kända och okända personer får utstå grova påhopp på bloggar och hemsidor eller andra så kallade sociala medier. Problemet med hot är detsamma också utanför nätet och dessa brott måste prioriteras på ett annat sätt än i dagsläget. Vi kräver därför att polisen tar hotbrotten på större allvar!
På Stiftelsen Tryggare Sveriges nyhetssajt (http://nyheter.tryggaresverige.org) finns i dag två läsvärda artiklar.
Sveriges Radio Ekot rapporterar att antalet anmälningar av klotter i Sverige har minskat drastiskt sedan 2009. Allt enligt siffror från Brå. Att så är fallet finns ingen anledning att tvivla på, men det intressanta är anledningen till varför antalet anmälningar har minskat. En ny kartläggning från Stiftelsen Tryggare Sverige lyfter fram klotterarbetet i Täby kommun som inspiration för andra.
Under de senast dagarna har det förts en debatt om hur effektiv lagen om kontaktförbud egentligen är. Carin Götblad, regeringens samordnare för våld i nära relationer, säger att hon vill att kontaktförbudet ska användas oftare. Problemen handlar dock snarare om ett godtycke när det gäller utfärdandet av ett kontaktörbud än att det utfärdas för få kontaktförbud.
Den 1 oktober 2011 ersattes lagen om besöksförbud med en ny lag, lagen om kontaktförbud. En granskning av den nya lagstiftningen visar på stora skillnader mellan landets 32 åklagarkammare när det gäller beviljade kontaktförbud. Även om ett kontaktförbud i sig inte förhindrar en motiverad gärningsperson att begå brott har det ett viktigt signalvärde till både den drabbade och till gärningspersonen.
I frågor om brott och brottsbekämpning har allmänheten ett starkt intresse att få veta hur myndigheterna lyckas i sitt arbete. Hur ser brottsligheten ut i Sverige? Minskar antalet anmälningar? Grips och lagförs fler gärningspersoner? Hur stor är risken att råka ut? Kort sagt, vilken är samhällseffekten av myndigheternas insatser.
För att ta del av erfarenheterna från de senaste årens brottsförebyggande arbete i Holland bjuder Stiftelsen Tryggare Sverige in till en studieresa till Amsterdam den 22-25 september. Studieresan innehåller en mängd studiebesök och föreläsningar på temat trygghet och säkerhet. Vi besöker bland annat polisen, forskare och inrikesdepartementet. Ännu finns några platser kvar!
I går dödades ännu en kvinna av en f.d. pojkvän inför ögonen på de gemensamma barnen. En kartläggning från Stiftelsen Tryggare Sverige visar att detta inte är ovanligt. Resultaten från en genomgång av polisanmälda fall av dödligt våld mot kvinnor i Sverige 2010-2011 visar att många barn är närvarande när mamman dödas eller har, liksom vid gårdagens mord i Västerås, bevittnat det inträffade.
På Stiftelsen Tryggare Sveriges nyhetssajt återfinns ett tal av polisministern Damian Green beträffande den nyligen genomförda polisreformen i Storbritannien. Talet innehåller en beskrivning av hur den engelska regeringen ser på sin polis & om nödvändigheten av att den effektiviseras. Talet innehåller också en bra beskrivning av hur systemenet med Police & crime commissioners fungerar i dagsläget.
Så var årets Almedalsvecka till ända med fler besökare än någonsin och rekord i evenemang. Enligt uppgift besöktes de cirka 2 400 seminarierna i genomsnitt av nio personer. Nästa år, valåret 2014, talar allt för att det kommer att bli ännu fler seminarier.
Stiftelsen Tryggare Sverige bjuder in till ett seminarium om socialtjänstens stöd till brottsoffer. Bakgrunden är en ny kartläggning från Socialstyrelsen som visar på stora skillnader i stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.