Fildelningsdebatten har varit intensiv under senare tid - men har den handlat om rätt saker? Hur påverkar hur avtal och upphovsrätten påverkar dagens situation? Det är också viktigt att debattera en reformering av upphovsrätten, i ljuset av teknik- och marknadsutveckling. Stockholms Handelskammare inbjuder till ett seminarium för att diskutera upphovsrätten och dess betydelse...
Den senaste tidens oro på de finansiella marknaderna till följd av bland annat den amerikanska sub-primekrisen såg i de tidigare prognoserna ut att påverka stockholmskonjunkturen negativt. Företagen reviderade också ner sina prognoser för nyanställningar. Men det verkliga utfallet visar att företagen fortsatt nyanställer i hög grad i Stockholm. Stockholmsbarometern visar också...
Stockholmskonjunkturen var stark under 2007. Mot slutet av året syntes dock flera orosmoln som påverkade utvecklingen. Den globala finanskrisen satte sina spår i förväntningarna inför 2008 och företagens prognoser för nya jobb reviderades ner betydligt. En ny analys av Stockholms konjunkturläge, framtida jobbsituation, hot och möjligheter presenteras av Stockholms Handelskammare...
Stockholmskonjunkturen var stark under 2007. Mot slutet av året syntes dock flera orosmoln som påverkade utvecklingen. Den globala finanskrisen satte sina spår i förväntningarna inför 2008 och företagens prognoser för nya jobb reviderades ner betydligt. En ny analys av Stockholms konjunkturläge, framtida jobbsituation, hot och möjligheter presenteras i Stockholmsbarometern för kvartal 1, 2008.
I dagsläget finns det stora påbörjade och planerade ombyggnationer av köpcentra som t ex Forum Nacka, Täby- och Mörby Centrum och kommande projekt som Mall of Scandinavia i Solna. Riskerar vi att få en överetablerad marknad? Vilka är i så fall vinnare och förlorare? Hur ser framtiden ut och vad avgör vilka som överlever i den hårda konkurrensen?
Finansmarknaden i Sverige sysselsätter cirka två procent av befolkningen men står för över fem procent av BNP. Det är därmed en av Stockholms viktigaste sektorer. Årets Finansmarknadsdag tar upp temat ”Hur skapar vi en finansmarknad i världsklass.” De viktigaste aktörerna inom finanssektorn träffas på den årliga dagen för att diskutera framtiden för Finansplats Stockholm.
Finansplats Stockholm och andra finanscentra konkurrerar på en global marknad. Vad avgör om kapital och kompetens flyttar till ett visst finanscentrum? Hur ska vi skapa en konkurrenskraftig europeisk finansmarknad? I anslutning till storhertigens av Luxemburgs statsbesök i Sverige arrangeras ett seminarium på temat ”What makes financial centres attractive”.
Finansplats Stockholm och andra finanscentra konkurrerar på en global marknad. Vad avgör om kapital och kompetens flyttar till ett visst finanscentrum? Hur ska vi skapa en konkurrenskraftig europeisk finansmarknad? I anslutning till storhertigens av Luxemburgs statsbesök till Sverige arrangeras ett seminarium på temat ”What makes financial centres attractive”.
Vad betyder en växande Arlandaregion för företagens tillväxtmöjligheter i hela Sverige? Företag är oerhört beroende av bra transporter, fungerande arbetspendling och närhet till nationella och internationella marknader. Därför är flygplatsregionen med dess infrastruktur central för näringslivets utveckling i den växande Mälardalen.
Sveriges infrastrukturskuld är minst 200 miljarder kronor. Det är betydligt viktigare för hela vårt lands utveckling att betala av den skulden än statsskulden. Sverige har som glest befolkat land större behov av bra infrastruktur än många av våra konkurrentländer. Men vi har ändå satsat betydligt mindre på infrastrukturen. Om Sverige hade satsat lika mycket som övriga Europa de senaste 25 åren...
Den svenska infrastrukturen är så eftersatt att det är relevant att tala om en infrastrukturskuld parallellt med statsskulden. Ett glesbefolkat land som Sverige måste satsa mer än konkurrerande länder på infrastruktur snarare än mindre, vilket är fallet i dag. Sverige har halkat efter omvärlden delvis pga att dagens samhällsekonomiska kalkyler undervärderar nyttan av investeringar i infrastruktur.
Den svenska infrastrukturen är så eftersatt att det är relevant att tala om en infrastrukturskuld parallellt med statsskulden. Ett glesbefolkat land som Sverige måste satsa mer än konkurrerande länder på infrastruktur snarare än mindre, vilket är fallet i dag. Sverige har halkat efter omvärlden delvis pga att dagens samhällsekonomiska kalkyler undervärderar nyttan av investeringar i infrastruktur.