Flera ljuspunkter går att skönja i Stockholms ekonomi när konjunkturindikatorn för andra kvartalet 2009 stärks från -23 till -13. Ljuspunkterna finns i att antalet uppsägningar av personal förväntas bli lägre framöver, att handeln visar på ljusare siffror och att den för Stockholms ekonomi så viktiga uppdragsverksamheten, där företagstjänster ingår, stärks. Trots de ljusa tecknen...
Årets Stockholmskonjunktur inleddes med att rekordmånga företag sade upp personal. Hur ser jobbutvecklingen ut för resten av året? Vilka branscher i Stockholms tjänsteintensiva ekonomi har tagit mest stryk? Går det att se några tecken på vändningar i konjunkturen?
Årets Stockholmskonjunktur inleddes med att rekordmånga företag sade upp personal. Hur ser jobbutvecklingen ut för resten av året? Vilka branscher i Stockholms tjänsteintensiva ekonomi har tagit mest stryk? Går det att se några tecken på vändningar i konjunkturen?
Att 75 procent av Stockholmarna åker kollektivt till jobbet beror i hög grad på att Stockholm har ett utbyggt tunnelbanenät. Tunnelbanan står för hälften av alla kollektiva resor eller en miljon resor per arbetsdag. Mot den bakgrunden – och dagens klimatdebatt – är det anmärkningsvärt att Stockholms planering för de närmaste 12 åren är kliniskt rensad från nya satsningar på tunnelbanan.
Stockholms Handelskammare välkomnar SKB:s beslut att förlägga det kommande svenska slutförvaret till Forsmark, då detta visat sig vara det säkraste alternativet.
Fyrtiotalisterna är färdiga för att gå i pension, hundratusentals personer försvinner därmed från arbetsmarknaden varje år. När de nya pensionärerna drar till golfbanor och sandstränder försvinner värdefulla kunskaper. Och företagen har inga svar på hur erfarenheterna ska kunna bevaras. Vilka som ska fylla tomrummet är en av de svåraste utmaningarna som politikerna står inför. Höj pensionsåldern..
Över hälften av landets företag planerar att öka antalet anställda fram till år 2015. Endast sex procent planerar att minska. Bland Stockholmsföretagen är siffrorna än mer positiva, 69 procent av företagen planerar en ökning. Det visar en undersökning, utförd av Skop, som presenteras i samband med dagens Stockholmsmöte. Stockholmsmötet är...
Finansminister Anders Borg talar på Stockholms Handelskammares årsmöte om hur regeringen hanterar följderna av den ekonomiska krisen och om den ekonomiska politiken framöver. Handelskammarens stadsmiljöpris delas ut av Prinsessan Christina Fru Magnuson till ”det projekt som på bästa sätt bidragit till förskönande eller förbättring av Stockholms stadsmiljö.”
Det nya året har börjat med att rekordmånga företag har sagt upp folk. Enligt prognoserna förväntas utvecklingen fortsätta. Situationen för näringslivet i Stockholms län är nu värre än den var efter det att IT-bubblan sprack. Även branscher som tidigare har stått emot konjunkturnedgången drabbas nu av lågkonjunkturen.
Redan förra året visade några branscher rekordlåga konjunktursiffror. Hur långt ytterligare har Stockholmkonjunkturen sjunkit? Hur påverkas en tjänsteintensiv arbetsmarknad som Stockholm av krisen? Kan vi se några ljusningar eller positiva signaler? En ny analys av Stockholms konjunkturläge, framtida jobbsituation, hot och möjligheter presenteras av Stockholms Handelskammare...
Redan förra året visade några branscher rekordlåga konjunktursiffror. Hur långt ytterligare har Stockholmkonjunkturen sjunkit? Hur påverkas en tjänsteintensiv arbetsmarknad som Stockholm av krisen? Kan vi se några ljusningar eller positiva signaler?
Stockholmsregionen är Sveriges ekonomiska motor och har stor betydelse för landets tillväxt. Men lågkonjunkturen slår hårt mot företagen och företagarna. Kan man se nya möjligheter i krisen? Hur kan företagen dra nytta av krisen för att effektivisera sig och stärka sin konkurrenskraft för framtiden?
I den ekonomiska krisen har i princip samtliga världens regeringar lagt fram olika krispaket, där ny infrastruktur är bärande för att stimulera jobben och tillväxten. Men den svenska regeringens krisåtgärder saknar i princip infrastruktursatsningar. I en internationell jämförelse har Sverige en bottennotering.
För i princip samtliga regeringar, som den senaste tiden har presenterat krispaket, har satsningar på infrastruktur varit en bärande del. Hur står sig Sverige i det avseendet i den internationella konkurrensen? Hur ser Reinfeldts satsningar ut om de jämförs med Obamas eller Sarkozys? En ny rapport jämför olika regeringars krispaket och vad de innehåller.
Det skulle vara lönsamt med fler kvinnor i bolagens styrelser och ledningsgrupper menar Ruter Dams VD, Gunilla Arhén. På en Handelskammarlunch utvecklar Arhén, som bland annat skrivit sex böcker om ledarskap, hur företagen bättre tillvaratar kvinnors kompetens.
Det skulle vara lönsamt med fler kvinnor i bolagens styrelser och ledningsgrupper menar Ruter Dams VD, Gunilla Arhén. På en Handelskammarlunch utvecklar Arhén, som bland annat skrivit sex böcker om ledarskap, hur företagen bättre tillvaratar kvinnors kompetens.
För i princip samtliga regeringar, som den senaste tiden har presenterat krispaket, har satsningar på infrastruktur varit en bärande del. Hur står sig Sverige i det avseendet i den internationella konkurrensen? Hur ser Reinfeldts satsningar ut om de jämförs med Obamas eller Sarkozys?
Den Europeiska Handelskammaren, Eurochambers, vars ledning i dag träffar statsminister Fredrik Reinfeldt, stöttar Sveriges prioriteringar inför höstens EU-ordförandeskap. Organisationen understryker vikten av mer insatser för att öka konkurrenskraften och frihandeln. Eurochambers ställer sig också bakom EU:s östersjöstrategi som Sverige har varit drivande bakom.
På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som är viktig att behålla för att kunna konkurrera både lokalt och globalt. Företagen anger Lagen om anställningsskydd som en av de främsta anledningarna till detta.
Under nuvarande kris har mycket fokus lagts på varsel och uppsägningar. Men hur ser företagens behov av att rekrytera ut på ett och fem års sikt? Vilka faktorer har störst påverkan på företagens möjligheter att rekrytera arbetskraft? Vilka politiska reformer skulle ge resultat? Hur ser företagen på att rekrytera personer med utländsk bakgrund och att öka mångfalden?