Stockholmskonjunkturen är fortsatt stark trots nationella och internationella nedgångar. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar visserligen från 29 till 22 under årets andra kvartal, men det vägs upp av rekordsiffror för nya jobb. Noteringen för företagens nyanställningar är den högsta under 2000-talet. Det visar den Stockholmsbarometer som presenteras av Stockholms Handelskammare i dag.
Trots oron på finansmarknaden och nedreviderade prognoser från företagen under slutet av 2007 var Stockholmskonjunkturen fortfarande stark under början av 2008. Samtidigt är bristen på kompetent arbetskraft ett ständigt orosmoln för många viktiga branscher. Frågan är hur länge Stockholm kan visa upp starka konjunktursiffror och fortsatta nyanställningar i företagen...
Trots oron på finansmarknaden och nedreviderade prognoser från företagen under slutet av 2007 var Stockholmskonjunkturen fortfarande stark under början av 2008. Samtidigt är bristen på kompetent arbetskraft ett ständigt orosmoln för många viktiga branscher. Frågan är hur länge Stockholm kan visa upp starka konjunktursiffror och fortsatta nyanställningar i företagen. Får Stockholms högkonjunktur...
Ett nära samarbete mellan Handelskamrarna och Exportrådet ger större möjligheter att hjälpa svenska företag på utlandsmarknaderna.Handelskamrarna i Svenska Handelskammarförbundet och Sveriges Exportråd manifesterar nu sitt samarbete för att kunna erbjuda ännu bättre support till svenska företag i deras internationella affärer.Hjälpen ges i form av riktade insatser för företagens kompetensutvecklin
Inför regeringens infrastrukturproposition i höst kräver Stockholm och Göteborg gemensamt rejäla satsningar för att säkra framtidens tillväxt och utveckling i de båda regionerna. I ett unikt samarbete samlas nu de politiska ledningarna tillsammans med representanter för näringslivet i både Göteborg och Stockholm om behovet av ny infrastruktur...
Idag träffas över 200 företagsledare och politiker från hela Stockholmsregionen i Stockholms stadshus för att diskutera hur regionen ska kunna stärka sin internationella konkurrenskraft och utvecklas till en storstadsregion i världsklass.
Kultursponsringen i Sverige är förhållandevis blygsam. Den uppgår till cirka 100 miljoner kronor per år. En av förklaringarna är att stora delar av kultursponsringen är belagd med en straffskatt, eftersom det finns en risk att den inte blir avdragsgill för företagen. Merparten av den begränsade sponsring som förekommer går till de stora kulturinstitutionerna. De företag som sponsrar...
Kunskaperna om kultursponsringens omfattning i Sverige är begränsade. Hur stor är egentligen sponsringen? Hur står sig detta jämfört med andra länder? Vilken typ av företag är det som sponsrar kultur? Vilka sponsras? Vad tycker kultursektorn om sponsring? Hur ser näringslivet på sponsring?
För många företag i Stockholm är bristen på rätt kompetens ett stort problem. Samtidigt som företagen är i skriande behov av ny personal är det också viktigt att undvika kostsamma och tidskrävande felrekryteringar. Vad kontrollerar egentligen en personalrekryterare hos de kandidater som söker ett jobb? Vilka kriterier används? Vad kan man egentligen få reda på...
För många företag i Stockholm är bristen på rätt kompetens ett stort problem. Samtidigt som företagen är i skriande behov av ny personal är det också viktigt att undvika kostsamma och tidskrävande felrekryteringar. Vad kontrollerar egentligen en personalrekryterare hos de kandidater som söker ett jobb? Vilka kriterier används? Vad kan man egentligen få reda på...
Fildelningsdebatten har varit intensiv under senare tid - men har den handlat om rätt saker? Hur påverkar hur avtal och upphovsrätten påverkar dagens situation? Det är också viktigt att debattera en reformering av upphovsrätten, i ljuset av teknik- och marknadsutveckling. Stockholms Handelskammare inbjuder till ett seminarium för att diskutera upphovsrätten och dess betydelse...
Den senaste tidens oro på de finansiella marknaderna till följd av bland annat den amerikanska sub-primekrisen såg i de tidigare prognoserna ut att påverka stockholmskonjunkturen negativt. Företagen reviderade också ner sina prognoser för nyanställningar. Men det verkliga utfallet visar att företagen fortsatt nyanställer i hög grad i Stockholm. Stockholmsbarometern visar också...
Stockholmskonjunkturen var stark under 2007. Mot slutet av året syntes dock flera orosmoln som påverkade utvecklingen. Den globala finanskrisen satte sina spår i förväntningarna inför 2008 och företagens prognoser för nya jobb reviderades ner betydligt. En ny analys av Stockholms konjunkturläge, framtida jobbsituation, hot och möjligheter presenteras av Stockholms Handelskammare...
Stockholmskonjunkturen var stark under 2007. Mot slutet av året syntes dock flera orosmoln som påverkade utvecklingen. Den globala finanskrisen satte sina spår i förväntningarna inför 2008 och företagens prognoser för nya jobb reviderades ner betydligt. En ny analys av Stockholms konjunkturläge, framtida jobbsituation, hot och möjligheter presenteras i Stockholmsbarometern för kvartal 1, 2008.
Finansmarknaden i Sverige sysselsätter cirka två procent av befolkningen men står för över fem procent av BNP. Det är därmed en av Stockholms viktigaste sektorer. Årets Finansmarknadsdag tar upp temat ”Hur skapar vi en finansmarknad i världsklass.” De viktigaste aktörerna inom finanssektorn träffas på den årliga dagen för att diskutera framtiden för Finansplats Stockholm.
Finansplats Stockholm och andra finanscentra konkurrerar på en global marknad. Vad avgör om kapital och kompetens flyttar till ett visst finanscentrum? Hur ska vi skapa en konkurrenskraftig europeisk finansmarknad? I anslutning till storhertigens av Luxemburgs statsbesök i Sverige arrangeras ett seminarium på temat ”What makes financial centres attractive”.
Vad betyder en växande Arlandaregion för företagens tillväxtmöjligheter i hela Sverige? Företag är oerhört beroende av bra transporter, fungerande arbetspendling och närhet till nationella och internationella marknader. Därför är flygplatsregionen med dess infrastruktur central för näringslivets utveckling i den växande Mälardalen.
Sveriges infrastrukturskuld är minst 200 miljarder kronor. Det är betydligt viktigare för hela vårt lands utveckling att betala av den skulden än statsskulden. Sverige har som glest befolkat land större behov av bra infrastruktur än många av våra konkurrentländer. Men vi har ändå satsat betydligt mindre på infrastrukturen. Om Sverige hade satsat lika mycket som övriga Europa de senaste 25 åren...
Den svenska infrastrukturen är så eftersatt att det är relevant att tala om en infrastrukturskuld parallellt med statsskulden. Ett glesbefolkat land som Sverige måste satsa mer än konkurrerande länder på infrastruktur snarare än mindre, vilket är fallet i dag. Sverige har halkat efter omvärlden delvis pga att dagens samhällsekonomiska kalkyler undervärderar nyttan av investeringar i infrastruktur.
Den svenska infrastrukturen är så eftersatt att det är relevant att tala om en infrastrukturskuld parallellt med statsskulden. Ett glesbefolkat land som Sverige måste satsa mer än konkurrerande länder på infrastruktur snarare än mindre, vilket är fallet i dag. Sverige har halkat efter omvärlden delvis pga att dagens samhällsekonomiska kalkyler undervärderar nyttan av investeringar i infrastruktur.