Över hälften av landets företag planerar att öka antalet anställda fram till år 2015. Endast sex procent planerar att minska. Bland Stockholmsföretagen är siffrorna än mer positiva, 69 procent av företagen planerar en ökning. Det visar en undersökning, utförd av Skop, som presenteras i samband med dagens Stockholmsmöte. Stockholmsmötet är...
Finansminister Anders Borg talar på Stockholms Handelskammares årsmöte om hur regeringen hanterar följderna av den ekonomiska krisen och om den ekonomiska politiken framöver. Handelskammarens stadsmiljöpris delas ut av Prinsessan Christina Fru Magnuson till ”det projekt som på bästa sätt bidragit till förskönande eller förbättring av Stockholms stadsmiljö.”
Det nya året har börjat med att rekordmånga företag har sagt upp folk. Enligt prognoserna förväntas utvecklingen fortsätta. Situationen för näringslivet i Stockholms län är nu värre än den var efter det att IT-bubblan sprack. Även branscher som tidigare har stått emot konjunkturnedgången drabbas nu av lågkonjunkturen.
Redan förra året visade några branscher rekordlåga konjunktursiffror. Hur långt ytterligare har Stockholmkonjunkturen sjunkit? Hur påverkas en tjänsteintensiv arbetsmarknad som Stockholm av krisen? Kan vi se några ljusningar eller positiva signaler? En ny analys av Stockholms konjunkturläge, framtida jobbsituation, hot och möjligheter presenteras av Stockholms Handelskammare...
Redan förra året visade några branscher rekordlåga konjunktursiffror. Hur långt ytterligare har Stockholmkonjunkturen sjunkit? Hur påverkas en tjänsteintensiv arbetsmarknad som Stockholm av krisen? Kan vi se några ljusningar eller positiva signaler?
Stockholmsregionen är Sveriges ekonomiska motor och har stor betydelse för landets tillväxt. Men lågkonjunkturen slår hårt mot företagen och företagarna. Kan man se nya möjligheter i krisen? Hur kan företagen dra nytta av krisen för att effektivisera sig och stärka sin konkurrenskraft för framtiden?
I den ekonomiska krisen har i princip samtliga världens regeringar lagt fram olika krispaket, där ny infrastruktur är bärande för att stimulera jobben och tillväxten. Men den svenska regeringens krisåtgärder saknar i princip infrastruktursatsningar. I en internationell jämförelse har Sverige en bottennotering.
För i princip samtliga regeringar, som den senaste tiden har presenterat krispaket, har satsningar på infrastruktur varit en bärande del. Hur står sig Sverige i det avseendet i den internationella konkurrensen? Hur ser Reinfeldts satsningar ut om de jämförs med Obamas eller Sarkozys? En ny rapport jämför olika regeringars krispaket och vad de innehåller.
Det skulle vara lönsamt med fler kvinnor i bolagens styrelser och ledningsgrupper menar Ruter Dams VD, Gunilla Arhén. På en Handelskammarlunch utvecklar Arhén, som bland annat skrivit sex böcker om ledarskap, hur företagen bättre tillvaratar kvinnors kompetens.
Det skulle vara lönsamt med fler kvinnor i bolagens styrelser och ledningsgrupper menar Ruter Dams VD, Gunilla Arhén. På en Handelskammarlunch utvecklar Arhén, som bland annat skrivit sex böcker om ledarskap, hur företagen bättre tillvaratar kvinnors kompetens.
För i princip samtliga regeringar, som den senaste tiden har presenterat krispaket, har satsningar på infrastruktur varit en bärande del. Hur står sig Sverige i det avseendet i den internationella konkurrensen? Hur ser Reinfeldts satsningar ut om de jämförs med Obamas eller Sarkozys?
Den Europeiska Handelskammaren, Eurochambers, vars ledning i dag träffar statsminister Fredrik Reinfeldt, stöttar Sveriges prioriteringar inför höstens EU-ordförandeskap. Organisationen understryker vikten av mer insatser för att öka konkurrenskraften och frihandeln. Eurochambers ställer sig också bakom EU:s östersjöstrategi som Sverige har varit drivande bakom.
På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som är viktig att behålla för att kunna konkurrera både lokalt och globalt. Företagen anger Lagen om anställningsskydd som en av de främsta anledningarna till detta.
Under nuvarande kris har mycket fokus lagts på varsel och uppsägningar. Men hur ser företagens behov av att rekrytera ut på ett och fem års sikt? Vilka faktorer har störst påverkan på företagens möjligheter att rekrytera arbetskraft? Vilka politiska reformer skulle ge resultat? Hur ser företagen på att rekrytera personer med utländsk bakgrund och att öka mångfalden?
Stockholms Handelskammare avstyrker i sitt remisvar spelutredningens förslag om skyldigheter för Internetleverantörer att blockera kommunikation till vissa IP-adresser eller domännamn. Såväl regeringen som utredaren borde aldrig ens ha tagit upp förslaget. Det är inte förenligt med yttrandefriheten.
Under nuvarande kris har mycket fokus lagts på varsel och uppsägningar. Men hur ser företagens behov av att rekrytera ut på ett och fem års sikt? Vilka faktorer har störst påverkan på företagens möjligheter att rekrytera arbetskraft? Vilka politiska reformer skulle ge resultat? Hur ser företagen på att rekrytera personer med utländsk bakgrund och att öka mångfalden?
1000 elever deltog i kvalificeringsomgången till tävlingen om Uppsala läns bästa matematikhögstadium 2009. Det vinnande laget tog hela 42 av 45 möjliga poäng och dessutom kan Eriksbergsskolan stoltsera med en av två elever, Jesper Schwartz hade alla rätt på provet.
En löneökning på 4 procent före skatt kan bli så låg som 2,6 procent efter skatt. Inför årets löneförhandlingar riskerar därför många att bli lurade. Jobbskatteavdraget har förändrat inkomstskatten rejält, men också gjort skattesystemet betydligt mer svårbegripligt. Numera är effekterna av en inkomstförändring svåra att förutse.
Det är i sig ett demokratiskt problem att det svenska skattesystemet för inkomster blivit så komplicerat att det krävs en expert för att förstå det. Än värre är att skattesystemet också lurar inkomsttagarna, som ofta inte vet hur mycket skatt de betalar eller vad en löneökning egentligen är värd, efter skatt. De senaste åren har skattesystemet genomgripande förändrats. Vilka effekter har det fått
Det är i sig ett demokratiskt problem att det svenska skattesystemet för inkomster blivit så komplicerat att det krävs en expert för att förstå det. Än värre är att skattesystemet också lurar inkomsttagarna, som ofta inte vet hur mycket skatt de betalar eller vad en löneökning egentligen är värd, efter skatt.