75 procent av stockholmarna åker kollektivt till jobbet, vilket i hög grad beror på att Stockholm har ett utbyggt tunnelbanenät. Tunnelbanan står för hälften av alla kollektiva resor eller en miljon resor per arbetsdag. Mot den bakgrunden och dagens klimatdebatt är det dags att bygga ut tunnelbanan.
Svenska värmekameror har satts in i kampen mot svininfluensan - fast inte i Sverige. På flygplatser runt om i världen måste de resande passera värmekameror för att släppas in i landet. Visar kamerorna att någon har förhöjd kroppstemperatur stoppas personen och undersöks. Feber kan innebära svininfluensa.
Stockholm måste öka sitt bostadsbyggande och investeringar i infrastruktur för att regionen ska kunna fortsätta att utvecklas samt klara sig bra i den internationella konkurrensen. Ansvaret för att bygga nya bostäder ligger till stor del på kommunerna. Från idé till färdigbyggt hus är tiden lång.
I den sista konjunkturbarometern för Stockholm under 2009 kan Handelskammaren konstatera att det har vänt inom många branscher och sektorer. Konjunkturindikatorn för tredje kvartalet 2009 stärks från -5 till 3. Situationen för näringslivet har stabiliserats och ekonomin växer igen. Ljuspunkterna finns i att uppdragsverksamheten stärks rejält och att handeln visar på ljusare siffror.
Bristen på bostäder i Stockholms län bromsar företagens utveckling och minskar tillväxten i regionen. Det låga bostadsbyggandet i flera norrortskommuner utgör ett stort problem. Det finns dock många konkreta åtgärder kommunerna kan vidta för att öka investeringar i infrastruktur- och bostadsbyggande.
För lite mer än ett år sedan tvärnitade världsekonomin. Detta har lett till att många företag i Stockholm har sagt upp personal och arbetslösheten har ökat. Huvudfrågan nu är vart konjunkturen i Stockholm tar vägen. Går det att se några tecken på vändningar i konjunkturen? Hur ser jobbutvecklingen ut för resten av året?
För lite mer än ett år sedan drabbades världsekonomin av en tvärnit. Detta har lett till att många företag i Stockholm har sagt upp personal och arbetslösheten har ökat. Huvudfrågan nu är vart konjunkturen i Stockholm tar vägen. Går det att se några tecken på vändningar i konjunkturen? Hur ser jobbutvecklingen ut för resten av året?
Det kommunala skattetutjämningsystemet är komplext, svårbegripligt och tillväxthämmande. En ny rapport från Stockholms Handelskammare avslöjar att Stockholms läns landsting och länets kommuner i realiteten betalar 14,2 miljarder i dold nettobetalning till utjämningssystemet 2009 i stället för de 178 miljoner kronor som systemet gör sken av.
Sverige brukar sägas vara en ledande IT-nation, men de svenska myndigheterna uppfyller i många fall inte ens de krav de är skyldiga att följa. Det har Handelskammarens årliga utvärdering av myndigheternas e-förvaltningsarbete visat. E-förvaltningsdelegationens betänkande är därför bra och klargörande.
Stockholms Handelskammare presenterar onsdag den 21 oktober kl 10.00 en rapport som visar hur det nuvarande skatteutjämningssystemet fungerar och hur Stockholms läns kommuner och landsting påverkas. Rapporten innehåller nya uppgifter och hittills opublicerade siffror.
Näringslivets Börskommitté (NBK), vars uppgift är att verka för god sed på den svenska aktiemarknaden, har från flera håll uppmärksammats på en brist i gällande lagregler om budplikt. Reglerna innebär i dag att den som uppnår ett aktieinnehav som representerar minst 30 procent av röstetalet i ett aktiemarknadsbolag ska lämna ett erbjudande om förvärv av resterande aktier.
NBK har tidigare i år utarbetat nya regler för offentliga uppköpserbjudanden på reglerade marknader. Reglerna ingår sedan den 1 oktober 2009 i NASDAQ OMX respektive NGM:s regelverk.
I nya numret av Handelskammartidningen kan ni läsa att Stockholm allt mer liknar internationella storstäder. Ett tecken är att kluster dyker upp. Butiker och verksamheter i samma bransch samlas på samma gata och i samma kvarter. På en gata trängs bröllopsbutikerna, på en annan optikerna och i ett område ligger bilhandlarna vägg i vägg.
Stockholms Handelskammare har länge drivit frågan om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn och krävt ett genomförande av det så kallade PSI-direktivet (Public Sector Information) i Sverige. Häromdagen lämnade Finansdepartementet ett förslag till hur PSI-direktivet ska genomföras i Sverige.
Sverige brukar sägas vara en ledande IT-nation, men de svenska myndigheterna uppfyller i många fall inte ens de krav de är skyldiga att följa. Regeringen har satt som mål att Sverige år 2010 ska återta en världsledande position inom e-förvaltningsområdet. I jämförelse med förra årets granskning har det skett förbättringar, men Mats Odell har en brant uppförsbacke.
Ansvarig minister Mats Odell har en ambitiös målsättning för offentlig e-förvaltning. Men hur bra är den i praktiken, får medborgarna och företagen en god e-service? Är vi en ledande IT-nation? Stockholms Handelskammare presenterar årets e-förvaltningsindex som rankar myndigheter och kommuner. Vilken är Sveriges bästa e-myndighet? Vilken är sämst?
Ansvarig minister Mats Odell har en ambitiös målsättning för offentlig e-förvaltning. Men hur bra är den i praktiken, får medborgarna och företagen en god e-service? Är vi en ledande IT-nation? Stockholms Handelskammare presenterar årets e-förvaltningsindex som rankar myndigheter och kommuner. Vilken är Sveriges bästa e-myndighet? Vilken är sämst?
Ansvarig minister Mats Odell har en ambitiös målsättning för offentlig e-förvaltning. Men hur bra är den i praktiken, får medborgarna och företagen en god e-service? Är vi en ledande IT-nation? Stockholms Handelskammare presenterar årets e-förvaltningsindex som rankar myndigheter och kommuner. Vilken är Sveriges bästa e-myndighet? Vilken är sämst?
Det är las, lagen om anställningsskydd som hindrar unga att få jobb. Det säger centerledaren, näringsminister Maud Olofsson i det nya numret av Handelskammartidningen. Hon går därmed emot Moderaterna med finansminister Anders Borg i spetsen som håller fast vid dagens arbetsrätt.
De spårvägsprojekt som nu planeras i Stockholm riskerar att bli så dyra att det inte kommer att finnas utrymme för några andra satsningar på kollektivtrafik för lång tid framöver. Förespråkarna för spårvagnar brukar hävda att de ger 80 procent av kapaciteten för 20 procent av kostnaden, jämfört med tunnelbana. Beräkningar visar dock att det blir ungefär det omvända...