Kloka Listan och Stockholmsmodellen går på export

Stockholms läns läkemedelskommitté och avdelningen Stöd för Evidensbaserad Medicin anordnade under tre dagar i september en kurs i samarbete med Klinisk farmakologi, Karolinska Institutet  "Interface Management of Pharmacotherapy". Tjugoåtta deltagare från 19 länder var i Stockholm för att lära sig mer om Stockholmsmodellen för rationell läkemedelsanvändning.

Kursen inleddes med en internationell jämförelse av olika sätt för att stimulera till en god och ändamålsenlig läkemedelsförskrivning.  Därefter gjordes en djupdykning i framgångsfaktorer i Stockholmsmodellen för klok läkemedelsbehandling som blivit ett välkänt begrepp. Det omfattar Stockholms läns läkemedelskommittés arbete med att värdera och rekommendera läkemedel i Kloka Listan, att fortbilda och sprida kunskaper om läkemedel till länets alla förskrivare och att erbjuda kunskaper via dator i patientmötet. Samarbetet mellan olika experter från såväl sjukhusvård, primärvård, klinisk farmakologi och farmaceutisk expertis, med en tydlig jävspolicy, ger obundna och kvalificerade rekommendationer av läkemedel. Beslutsprocessen för rekommendationerna är transparent och sker enligt fastställda rutiner.

Att sprida evidensbaserad kunskap via en oberoende expertorganisation är inte självklart i andra länder. Här i Sverige har vi haft läkemedelskommittéer en längre tid som har det uppdraget. De flesta länder i världen har inte motsvarande organisation (DTC-Drug Therapuetic Committees) men många delar dock framtidsscenariot: Stort utbud av läkemedel, svårigheter att få gemensamma resurser att räcka till en åldrande befolkning eller fattig och sjuk befolkning. Samtidigt vill alla dra nytta av den utveckling som sker inom medicinens område i form av fler läkemedel. Att få resurserna att räcka till är en angelägen utmaning. Målet är att kunna erbjuda befolkningen de läkemedel som visat att de effektivt bidrar till minskad sjuklighet, bättre hälsa och ökad livskvalitet hos allt fler.

Arbetet med att rekommendera läkemedel vid vanliga sjukdomar i Kloka Listan, har utvecklats under mer än tio år och är idag ett starkt varumärke.  Arbetet med rekommendationerna har beskrivits vetenskapligt i en artikel som publicerades 2011 i Basic & Clinical Pharmacology & Toxicology (The ”Wise List” – A Comprehensive  Concept to Select, Communicate and Achieve Adherence to Recommendations of Essential Drugs in Ambulatory Care in Stockholm) och har rönt stort intresse från WHO och internationellt. Alla närvarande vid kursen var angelägna om att fortsätta forskningen inom området som kan sammanfattas under begreppet Interface Management of Pharmacotherapy (IMP). Alla var också rörande eniga i diskussionerna om att en oberoende expertorganisation med tydlig och transparent process vid urval av läkemedel är en förutsättning, liksom en vilja och ambition att samarbeta över gränsen mellan öppenvård, sjukhusvård och privat sjukvård i läkemedelsfrågor.

Lars L Gustafsson, professor i klinisk farmakologi vid Karolinska Institutet, tidigare ordförande för Läkemedelssakkunniga och grundare av  läkemedelsarbetet  i Stockholm, betonar det nödvändiga samarbetet mellan sjukvård och vetenskaplig expertis vid Karolinska Institutet.

- Den följsamhet vi har i länet till Kloka Listan och acceptansen av rekommendationerna hos förskrivarkåren är världsunik  säger Eva Andersén Karlsson, ordförande i Stockholms läns läkemedelskommitté. Hon säger också att vi i Sverige och Stockholm varit framgångsrika därför att vi har en lagstiftning i ryggen som kräver att alla landsting har en oberoende läkemedelskommitté, samt att det inom landstingets ledning i Stockholm alltid funnits en ambition att arbeta strategiskt med läkemedelsfrågor. Bland annat har länet redan 2004 utarbetat en så kallad Läkemedelsstrategi.

 Carl -Gustaf Elinder, vice ordförande i Stockholms läns läkemedelskommitté, professor och vid avdelningschef vid Stöd för Evidensbaserad Medicin tycker också att omständigheterna varit gynnsamma för det arbete som läkemedelskommittéerna gjort.  Nu gäller det att förvalta det vi har och utveckla verksamheten så att den anpassar sig till det vi kallar Framtidens Hälso- och Sjukvård, säger han.

Kursdeltagarna som alla arbetar inom sitt hemlands sjukvård; läkare, apotekare, hälsoekonomer och administratörer var imponerade av mottagandet, inte minst vid studiebesöken de gjorde hos flera vårdgivare i vårt län . De fick alla med sig nya kunskaper, uppslag, idéer eller konkreta förslag med sig från kursen att implementera i den egna kliniska vardagen eller sjukvårdssystemet. 

Kursen anordnades på uppdrag av WHO och med denna kurs har vi påbörjat ett internationellt erfarenhetsutbyte kring dessa viktiga frågor, säger Eva Andersén Karlsson.