Nyhet -
Allmännyttans Klimat- och energikick – en verklig kick framåt
Grönt Samhällsbyggande bevakade Sveriges Allmännytta som arrangerade Klimat- och energikicken tillsammans med Stångåstaden, helt naturligt eftersom platsen var Linköping. Programmet bestod av presentationer med allt från övergripande miljöaspekter till bra referensprojekt. Det ingick också studiebesök i Gamla Linköping samt i Ebbe Park.
AV KJELL-ARNE LARSSON
År 2015 arrangerades Allmännyttans fastighetsdagar i Linköping och nu blev det samma stad igen, fast det gällde Klimat- och energikicken. Inriktningen hade givetvis tyngdpunkt på klimatfrågor, och närmare bestämt vägen dit, som stavas energieffektivisering, innovativt byggande, återbruk och cirkularitet. Vi fick också höra om flera konkreta koncept, och två av presentationerna tog upp trädens betydelse för klimatet, biologiska mångfalden och miljön i övrigt.
Hur kan cirkulär ekonomi bidra till en bostadssektor inom planetens gränser?
Fredrik Moberg har en bakgrund som biolog, och är idag författare, forskare på Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och chef för miljöorganisationen Albaeco. Hans presentation inriktade sig mycket på cirkulärt tänkande inom bygg- och fastighet, samt att härma naturen (biomimikry) för att lösa miljöproblem.
Inom planetens gränser ja, inte bara bostadssektorn utan samhället som helhet har redan överskridit de flesta av dem. Det är bara beträffande ozonskiktet, luftpartiklar och havsförsurning som vi inte klivit över. Vi har redan passerat planetens gränser för kemiska substanser, övergödning, ändrade vattenflöden, markanvändning, biologisk mångfald och klimatpåverkan. För att klara fortsatt existens räcker det således inte att enbart lösa klimatfrågan.
All biomassa på Jorden väger 1120 miljarder ton. Av detta utgör människorna endast 0,01 procent, men vi har hunnit skapa 1154 miljarder ton cement, betong, asfalt och andra material. För första gången i världshistorien väger alltså mänskligt skapat material mer än alla planetens växter, djur, svampar och mikroorganismer tillsammans.
– Om ni inte får med det gröna och blå i bygg- och stadsplaneringen kan det aldrig bli hållbart, anser forskaren Fredrik Moberg från Stockholm Resilience Center. Bild: Maria Rosenlöf
Skördebaserat tänkande
Byggsektorn har stor påverkan genom markexploatering och materialanvändning, främst av betong och metaller. Lokalresurser måste nyttjas bättre, hus måste konstrueras så att de lätt kan byggas om och lätt demonteras. Mer måste återbrukas/återvinnas. Idag är endast 1 procent av råvarorna inom bygg cirkulära. Inför i stället ett ”skördebaserat tänkande”, det vill säga betrakta byggnader som materialbanker.
– Byggsektorn och för övrigt hela samhället måste också leverera social hållbarhet, ett ”socialt golv” för alla, betonade Fredrik Moberg, och hänvisade till en ny bok ”Doughnut for Urban Development” som Stockholm Resilience Center tagit fram tillsammans med bland andra Kate Raworth.
Det räcker således inte att klara de planetära gränserna. Boken hänvisar exempelvis till att lokalt ska energi vara prisvärd och globalt ska den vara rättvis.
Fredrik Moberg har doktorerat på korallrev och senare skrivit boken ”Den uppfinningsrika planeten”. Korallrev är bara ett exempel på naturens kreativitet när det gäller att bygga resurssnålt och ta vara på allt. I ett korallrev finns inget skräp, allt återbrukas. När naturen bygger görs det långsamt men effektivt. Ett korallrev byggs upp molekyl för molekyl, och tar upp koldioxid, tills det består av i huvudsak kalciumkarbonat, samma material som är den viktigaste ingrediensen i cement. När vi människor tillverkar något så har vi haft en tendens att: slå sönder råvaror, hetta upp dem våldsamt och blanda massor av olika material. I stället kan vi härma naturen – en slags mimikry. Ett exempel är termitstackar som har inspirerat till mer energisnål luftkonditionering genom att ingenjörer har efterliknat deras system av inbyggda ventilationskanaler som gör att det hela tiden är cirka 30° inne i stacken.
Han berörde också ekosystemtjänster.
– Om ni inte får med det gröna och blå i bygg- och stadsplaneringen kan det aldrig bli hållbart, menade Fredrik Moberg.
Han visade bild på ett kanske något extremt exempel, nämligen bostadsskyskrapan Bosco Verticale i Milano. På fasaderna finns 15000 växter.
Vegetation, vatten och levande organismer i stadsmiljön ger fördelar:
• Minskar föroreningar
• Binder koldioxid
• Cirkulerar näringsämnen
• Reglerar temperatur
• Minskar buller
• Svalkar och värmer
• Minskar skadan av skyfall
• Ökar välmående
• Ökar fastighetsvärdet
Fredrik Moberg hänvisade också till skrifterna ”The Circularity Gap Report 2023”, ”Circular Materials in Infrastructure”, ”Ekosystemtjänster stadsplanering – en vägledning 2.0” och ”Betong & Burgare”.
Sveriges första energigemenskap med ”frihetskablar”
Internetentreprenören Jonas Birgersson, som numera representerar ViaEuropa, berättade om framtidens elsystem, som nästan är här redan.
Om några tiotal år sådär kommer det mesta att fungera annorlunda med produktion, distribution och debitering av el. Att vårt elbehov blir större står klar. Låt säga att det fördubblas till närmare 300 TWh per år. All el som produceras i dag distribueras i stam- och regionnät. Så kommer det inte att se ut i framtiden. Med lokalt producerad sol- och vindkraft blir också distributionen allt mer lokal. Om produktionen fördubblas behöver inte stamnätets kapacitet fördubblas. Många distributionsproblem kommer att lösas lokalt.
Jonas Birgersson har nu fokus på elsystem och elmarknad. Av lätt insedda skäl drog han paralleller med utvecklingen av internet, från Telias monopol med ”en enda teknik och ett enda koncept” till dagens fasta låga priser på telefon, TV och bredband i samma nät. Fasta låga priser kommer det förhoppningsvis att bli även för elen.
Fastigheter eller kluster av fastigheter bildar noder i ett lokalt nät som omfamnar lokal produktion (sol och vind), lagring (batterier, vätgas) och lokal distribution. Den nod som saknar el frågar de andra om någon har. De som har för mycket erbjuder andra. Om en kabel är för trång skickas elen i en annan kabel i ett omfattande lokalt nät.
Detta skapar affärsmöjligheter lokalt för fastighetsägare. De kan också hyra ut mark och takytor till dem som vill sätta upp sol- och vindkraft. Denna framtid är delvis redan här, både i Lund och i Sjöbo.
Kostnadseffektiv energirenovering i Växjö
Martin Skoglund som är energiansvarig hos Vidingehem berättade om en pågående energirenovering i kvarteret Äpplet och Päronet. Projektet genomförs under 2021–2025.
Vidingehem är anslutet till Allmännyttans klimatinitiativ. Företaget har energieffektiviserat med 16 procent sedan basåret 2007 och siktar på 30 procent till 2030.
– Vid renovering är målet när det gäller energiprestanda att understiga BBR-krav för nyproduktion, berättar Martin Skoglund. I praktiken innebär det att ungefär halvera energianvändningen.
Äpplet och Päronet djuprenoveras. Det mesta berörs utom stomme och fasad. Målet är att nå ner till högst 75 kWh/kvm och år, i specifik energianvändning. Erfarenheter från den tidigare renoveringen av kvarteret Alabastern kom till nytta för Äpplet och Päronet. Under förstudierna ingick man i LÅGAN-projektet ”Energirenovering – ett nytt affärskoncept för mindre företag”. Tänkesätt tillämpades enligt Beloks koncept Totalmetodiken, som bland annat går ut på att mindre lönsamma åtgärder kan bli möjliga om de genomförs samtidigt som mer lönsamma åtgärder, det vill säga energiberäkning och ekonomisk kalkyl görs för de sammanlagda åtgärderna.
Energistatusen före renoveringen visade användning av 127,8 kWh/kvm och år i fjärrvärme, samt 8,1 kWh/kvm och år i fastighetsel. Sammanlagt 135,9 kWh/kvm och år (BBR 24).
Energirenoveringen kan betraktas som i ett baspaket och ett finjusteringspaket.
Baspaket:
• Fönsterbyte U-värde från 2,8 till 1,1
• Ventilation F till FTX. SFP-tal 1,8. Verkningsgrad 80 %
• Tilläggsisolering 400 mm lösull på vind
• Installation av effektiva blandare
Beräkning visar att med baspaketet minskar siffran 135,9 till 77,1.
Finjusteringspaket:
1. FTX med förbättrat SFP-tal
2. Bättre fönster
3. Tilläggsisolering fönsterbröstning
4. Tilläggsisolering garage
En internränteberäkning visade att punkterna 1–3 var lönsamma, men inte punkt 4. Därför valdes 1–3 och energiprestanda minskade ytterligare, från 77,1 till 71,7 kWh/kvm och år.
– Nu har vi kunnat följa upp och energideklarera de tre byggnader som blev klara först, fortsätter Martin Skoglund.
Den specifika energin minskade från cirka 133 kWh/kvm och år, ner till 59–69 kWh/kvm och år. Primärenergin minskade från ca 99 kWh/kvm och år, till 49–56 kWh/kvm och år. Översatt till energiklasser, har byggnaderna gått från D till B (eller från C till A, enligt Boverkets remissförslag).
– Vi har därmed fått det utfall som vi önskade och detta är vad vi kan mäkta med vad gäller energieffektivisering i ett renoveringsprojekt. Resultatet efter ett år är bra och vi fortsätter följa upp. Kommer det att kunna hålla låt säga i fem år till?
En ungefärlig halvering av energianvändning tack vare den här typen av renovering är rimligt som mål och bör räcka för att leva upp till kommande krav från EU.
– Vi påverkar leverantörer och medlemmar i hållbarhetsriktning, säger Jörgen Ågren, hållbarhetsstrateg hos HBV.
HBV:s arbete
Husbyggnadsvaror HBV Förening – i dagligt tal HBV – är allmännyttans inköpsfunktion. HBV:s affärsidé är att genomföra samordnade upphandlingar av varor och tjänster kopplade till byggnation, renovering och förvaltning av fastigheter, för långsiktigt hållbara affärer.
Jörgen Ågren som är hållbarhetsstrateg hos HBV berättade om deras arbete med hållbarhet, klimat- och energifrågor. Här har HBV fyra fokusområden: cirkularitet/resurseffektivitet, klimat, hållbara leverantörskedjor och social hållbarhet (hos leverantörer). Områdena linjerar rätt bra med allmännyttans strategi för grön omställning 2023–2027 som är minskad klimatpåverkan, minskad energianvändning; klimatanpassning, biologisk mångfald, ekosystemtjänster; farliga ämnen, byggmaterial med låg miljöpåverkan; hållbarhetsrapportering, taxonomin; cirkulär ekonomi, resurshushållning, minskade avfallsmängder samt grön mobilitet.
– Våra avtal genererar ofta stora volymer och vi har närmare 200 avtal att erbjuda våra 390 medlemmar. Det gör att leverantörer kan våga investera – för att klara våra krav – om de vet att de kommer att sälja mycket på avtalet, förklarar Jörgen Ågren. Vi påverkar leverantörer och medlemmar i hållbarhetsriktning. Men om vi ställer för höga krav på leverantörer, är det risk att vi får inga eller få anbud. Men vi får heller inte vara för försiktiga.
– I våras startades HBV:s Hållbarhetsråd som är en referensgrupp för hållbarhet. Syftet med rådet är att vi ska inhämta våra medlemmars åsikter och behov samt diskutera olika frågeställningar kopplat till hållbarhet.
Många medlemmar önskar utsläppsdata i Scope 3 för olika varor. Detta är något som HBV jobbar med nu och kollar vilka data som behöver tas in i form av EPD:er, klimatdata med mera.
Allmännyttans klimatinitiativ
Magnus Ulaner från Allmännyttan och Annamaria Sandgren från IVL redogjorde för utfallet av Klimatinitiativet så här långt och agendan framåt. Ett mål är fossilfrihet 2030 och resultatet 2022 är 97,5 procent. Ett återstående problem gällande utsläpp av fossil koldioxid är plasten i den värme- och kraftvärmeproduktion som baseras på blandat avfall. Energieffektiviseringsmålet är minskning med 30 procent från 2007 till 2030, och här har -21 procent nåtts.
Allmännyttan har en ny agenda för 2023–2027, med ett kapitel om grön omställning – en agenda som utvecklas med bland annat avsikten att vidareutveckla Klimatinitiativet. Styrelsen har preciserat detta med:
• Ett eller flera mål för minskning av växthusgaser bör adderas
• Målen ska vara i linje med klimatvetenskapen
• Gälla hela värdekedjan
Nu rullar ett utvecklingsprojekt med 14 allmännyttiga företag i samverkan med IVL och Sveriges Allmännytta.
Beräkning av klimatpåverkan ska gälla hela värdekedjan. Verktyg och arbetsprocesser ska tas fram. Klimatmålen ska vara tydliga, både kort- och långsiktiga och sikta på netto noll. Definition av netto noll behövs. Det behövs även enkla riktlinjer för hur handel med utsläppsrätter och negativa utsläpp ska hanteras. En vägledning för hantering av utsläpp i Scope 3 är viktig.
För åtgärder och färdplan ska allmännyttiga bolag dela erfarenheter och goda exempel med varandra. Arbetet som pågår nu leder fram till en ny version av Klimatinitiativet.
Klimatanpassning med naturbaserade lösningar
Klimatproblemen ska lösas längs två spår, där det första är att minska utsläppen av växthusgaser och det andra att mildra verkningarna av ett förändrat klimat. För bostadsområden tänker vi i främst på översvämningar och värmepåslag. Hela 87 procent av Sveriges befolkning lever i tätorter som upptar endast 1,5 procent av landets areal. Våra stadsdelar har bland annat mot den bakgrunden blivit känsliga.
Thomas Stoll, som är gruppchef Stadsbyggnad hos IVL, berättade om den vägledning som IVL tar fram tillsammans med Sveriges Allmännytta och sex allmännyttiga bolag. Inledningsvis konstaterade han att ansvarsfrågorna är oklara. Oftast blir det fastighetsägaren (tillsammans med dess försäkringsbolag) som får ta kostnaderna för att återställa efter skador. Kommuner och länsstyrelser har mer övergripande ansvar. Kommunerna får väl ta en stor del av ansvaret för hur stadsdelar och VA-struktur utformas.
Den nämnda vägledningen ska visa på metoder för att:
• Kartlägga klimatrelaterade risker
• Kartlägga ekologiska och sociala förutsättningar
• Identifiera, utvärdera och prioritera åtgärder.
– Vad ska ni då säga till er vd? Jo, bättre att ta kostnaderna nu, än när skadan redan är skedd. Hellre proaktiv än reaktiv alltså, säger Thomas Stoll.
Vilka lösningar kan då bli aktuella för att motverka översvämningsskador och värmepåslag? Till naturbaserade lösningar hör parker/stadsträd, gröna tak och väggar, samt regnbäddar. Dessa medger reglering av dagvatten och bidrar till jämnare temperatur. Som bonus kan man få kolinlagring, biologisk mångfald, höjd vattenkvalitet samt hälsa/rekreation. Tips går också att få i Blågröna Systemguiden, bluegreencitylab.se.
IVL har också gjort en matris för att bedöma värden (stödjande, kulturella, reglerande och försörjande) av följande lösningar:
parkmiljö, gräsmattor, urbana ängar, stadsträd, perennrabatter, sedumtak, biotoptak, levande väggar, regnbädd, svackdike och damm.
Vägledningen planeras utkomma i mars eller april 2024.
Träd i klimatarbetet
Anne Heino som är teknisk specialist utemiljö hos AB Stockholmshem berättade att träd är centrala i arbete med biologisk mångfald och klimatanpassning. Träd är en viktig kolsänka.
Träd ger åtskilliga bo- och häckningsplatser för många arter insekter och fåglar, och bjuder på många ekosystemtjänster.
– Det kan finnas 3000 arter på en ek. Träd erbjuder mat på våren, exempelvis när sälgarna blommar. Och jag vill slå ett slag för inhemska trädslag, det är dessa som drar till sig svenska arter. Japanska körsbär bidrar inte till biologisk mångfald, berättade Anne Heino.
i-Tree är ett hjälpmedel för strategiskt arbete med ekosystemtjänster. Det visar kalkyler på olika nyttor från dina träd.
Bland annat så renar träden luften, förbättrar dagvattenhanteringen och anpassar stadsdelar till klimatförändringen, bidrar till matförsörjning (pollinering) och ger oss bättre hälsa och välmående.
Några tips är att städa mindre i utemiljön. Reduceras gräsmatteytorna, då minskar också buller och bensinångor från gräsklippare. Ge plats för träd när bostadsgårdar byggs eller byggs om! Flytta gärna träd i stället för att hugga ner och köpa nya. Det tar 20–30 år innan ett träd blir en viktig kolsänka. Ett träd binder 10–40 kg koldioxid varje år. IPCC pekar på detta som viktigt. Plantering/omplantering av träd kan kombineras med biokol i marken, då inlagas ännu mer kol.
– I första hand bevara träd, i andra hand flytta dem och när du planterar nya träd, var inte rädd att placera dem tätt. Landskapsarkitekter har oftast för stora CC-avstånd, menar Anne Heino.
Mimer har inrättat två hubbar med material för återbruk.
Återbruk – outnyttjad möjlighet
Kan återbruk vara lönsamt? var titeln på den presentation som Maria Eberhardsson från Mimer höll. Och svaret var definitivt ja, både i kronor och i CO2e. Avsikten med Mimers satsning som pågått sedan februari var att öka återbruket och minska avfallsmängden som en del av företagets mål att halvera sina utsläpp till 2030.
– Fastighetsteknikerna hade var sina gömmor med grejer. Det är nästan värdelöst att de står där om inte andra känner till dem. Om man inte vet att materialet finns begagnat så köper man ju nytt, säger Maria Eberhardsson, kommunikations- och hållbarhetschef hos Bostads AB Mimer.
Med hjälp av appen Palats inventerades allt som fanns. Material såsom dörrar, vitvaror, köksluckor, fönsterbrädor med mera samlades i två hubbar, en för vitvaror och en för övriga. All servicepersonal vet nu vad som finns att återbruka.
– Viktigast av allt, kolla i Palats först och handla där, innan ni eventuellt handlar nytt, säger Maria Eberhardsson och ger flera exempel på när stora besparingar har gjorts.
– Efter att projektet startat och vi såg att det fungerade satte vi ett mål för 2024 som vi tyckte var djärvt och det var 1 miljon kronor och 10 ton. Men detta mål visade sig vara i lägsta laget eftersom vi uppnådde det redan efter 9 månader under 2023, berättar Maria Eberhardsson.
Vitvaror representerar ett stort värde och Mimer har anställt två vitvarureparatörer för att reparera i stället för att slänga.
För att nyttiggöra sådant som man på sikt får över, har Mimer startat en virtuell butik på Blocket.
Negativa utsläpp
Jenny Westerberg som är seniorkonsult och forskare hos Profu berättade dels om miljöprodukter i fjärrvärmebranschen, dels om bio-CCS (Carbon Capture and Storage av biogen koldioxid).
Energiforsk, Sveriges Allmännytta och Svenska Kyrkan har finansierat projektet ”Miljöprodukter för fjärrvärme i ett systemperspektiv”. Kartläggning har gjorts av vilka miljöprodukter som förekommer. Kunder (främst kommunala fastighetsägare) och fjärrvärmeleverantörer har fått svara på frågor. De 38 produkter som hittades var i huvudsak av två typer: ursprungsmärkt/allokerad fjärrvärme (ger ingen eller liten miljönytta) och klimatkompenserad fjärrvärme (ger viss miljönytta, lägre klimatbelastning jämfört med annan fjärrvärme).
Slutsatserna är att det är liten additionalitet i produkterna (dvs. de ger ingen eller liten miljönytta) och här är varken kunder eller fjärrvärmeföretag nöjda. Undersökningen konstaterar lyckligtvis att det finns potential att utveckla miljöprodukter som ger miljönytta.
Bio-CCS
Presentationens andra del tog upp möjligheterna med bio-CCS i fjärrvärmebranschen. Negativa utsläpp som åstadkoms genom att tillämpa exempelvis avskiljning och lagring av biogen koldioxid är nödvändigt för att lösa klimatproblemet. Hur mycket alla samhällssektorer än anstränger sig kommer det att återstå växthusgasutsläpp (bland annat från jordbruk) som måste balanseras för att nå netto noll utsläpp. Sverige siktar på netto noll utsläpp 2045 och därefter negativa utsläpp. Uppvärmningssektorns färdplan är likartad, noll till 2045 och därefter kolsänka.
Det finns flera sätt att åstadkomma negativa utsläpp. Ett av dem är att fånga in koldioxid i rökgaserna från en biobränsleeldad panna – bio-CCS. Kolet som var bundet i biobränslet tas bort, transporteras (till exempelvis Norge eller Danmark) och pumpas ner djupt under havsbottnen. Tekniken att fånga in och lagra koldioxid har funnits länge. Sedan 1996 har till exempel koldioxid lagrats i Nordsjön. Det som är nytt är bland annat satsningen på bio-CCS för negativa utsläpp samt att få till hela kedjan att fånga in, transportera och lagra koldioxiden.
Sverige har bra förutsättningar för bio-CCS. Vi har stora punktkällor av biogen koldioxid som tillsammans står för ca 34 Mton.
Fjärrvärmebranschen har konkreta projektplaner för >2,5 Mton/år i negativa utsläpp till 2030 och >3,5 Mton/år till 2035. Tyvärr är tekniken dyr. Dessutom, ägare av biobränslepannor saknar ekonomiskt incitament eftersom det ännu inte finns några intäkter för negativa utsläpp. Regeringen har beslutat om ett driftstöd för bio-CCS och frivilligmarknaden kan också bli viktig.
– Nu väntar vi på att EU ska godkänna statsstödsregler innan driftstödet kan implementeras, berättar Jenny Westerberg. Sedan behövs regler för hur marknaden för negativa utsläpp ska fungera.
Sannolikt behövs en kombination av finansieringslösningar. Andra möjligheter utöver driftstöd och frivilligmarknaden kan vara investeringsstöd eller styrmedel på EU-nivå.
– Jag hoppas att Sveriges fantastiska möjlighet till bio-CCS kan realiseras, avslutar Jenny Westerberg.
Företagens klimatomställning
Att vara sista talare på en tvådagarskonferens brukar inte innebära de bästa förutsättningarna. Trots detta så utklassade Nina Ekelund alla andra, med en hänförande presentation bestående av både orosmoln och solstrålar. Problemen med klimat och miljö är djupgående, men ambitionerna att lösa dem har fått fäste hos snart sagt alla som har ledande ställningar, inte minst i näringslivet. Får sedan hoppas att vi får politikerna med oss.
Nina Ekelund är grundare av Hagainitiativet och dess generalsekreterare. Hagainitiativet utgör kraften i näringslivets omställning och visar hur näringslivet kan bidra till att nå 1,5 gradersmålet. Omsättningen hos de företag som ingår utgör 7 procent av landets BNP. Till medlemmarna hör bland andra JM, Preem, Stockholm Exergi, Lantmännen och White.
Under konferensens föregående dag kom uppgiften att den rapportering nationerna gjort på klimatområdet visade att tvärtom vad vi vill ökar utsläppen med 9 procent till 2030, med 2010 som basår. Enligt Nina Ekelund måste vi göra allt för att ändå lyckas till slut och det finns allt flera aktörer som drar åt rätt håll.
Hagainitiativet har frågat företag varför de arbetar med klimat- och miljöfrågor. Det vanligaste motivet var ”Varumärke och kundlojalitet”. Sedan ”Employer branding”, det vill säga att behålla arbetskraft och attrahera ny. Sammantaget anser företagen klimat- och miljöarbete som allt mer lönsamt. Vidare frågade man de stora bolagen om planer på att halvera sina utsläpp var tionde år. År 2020 svarade 20 procent ja, och i år svarar närmare 72 procent ja. På sikt blir det 100 procent, när EU:s styrning blir gällande. (Avser växthusgasutsläpp Scope 1+2.)
Hagainitiativet pekar ut fyra områden som avgörande för klimatomställningen:
• Effektivare energi- och resursutnyttjande
• Storskalig fossilfri elektrifiering
• De areella näringarna
• Permanenta negativa utsläpp
– Ska vi lyckas måste vi få politikerna med oss. Hagainitiativet driver på dem. Vi föreslår nio områden där näringslivet kan stärka sin konkurrenskraft, berättar Nina Ekelund.
• Visa politiskt ledarskap
• Förnybar el
• Bioekonomi och livsmedelsförsörjning
• Cirkularitet
• Effektiva tillståndsprocesser
• Grön industripolitik
• Tekniska negativa utsläpp
• Stärk Sveriges kompetens
• Skapa brett samhällsstöd
– Särskilt just nu blir det viktigt med Regeringens klimathandlingsplan som måste komma innan nyår, att den också säkerställer minskningar i närtid, fortsätter Nina Ekelund.
Hon hänvisade bland annat till EU:s lagstiftning med Fit for 55 som ska minska utsläppen med 55 procent till 2030 (1990 är basår).
– Vi har föreslagit till EU att målet 2040 bör ligga runt 90–95 procent samt att de också bör ha mål för tekniska negativa utsläpp.
– Alla, inklusive alla företag, behöver lägga en strategi för 1,5 gradersmålet. Om jag får önska en sak är det detta, säger Nina Ekelund.
– Särskilt just nu blir det viktigt med Regeringens klimathandlingsplan som måste komma innan nyår, att den också säkerställer minskningar i närtid, fortsätter Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet.
Hållbarhetsredovisningar
Förutom EU:s klimatlagar så drivs klimatarbetet bland annat av kraven på redovisningar enligt CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive. Stora företag måste från 2025 rapportera dels vad de gör för att minska utsläppen, dels vilka åtgärder de vidtar för att parera mot klimatförändringen. Ända upp i styrelserna måste ledamöterna lära sig och förstå hållbarhet. I årsrapporterna blir hållbarhet lika viktigt som ekonomi.
– Om vi läser larmrapporter och tänker negativt, tänk då på EU:s krav i Fit for 55, CSRD och inte minst att USA har världens tuffaste mål, fast de är formulerade i Inflation Reduction Act, som innebär enorma satsningar på fossilfri energi.
Sedan kan vi peka på många goda svenska exempel. JM har målet netto noll till 2030 och redovisar klimatdata varje kvartal (inte alls att jämföra med det gamla uttrycket ”kvartalsekonomi”). White arbetar med biologisk mångfald och ljusdesign. Agroetanol tillverkar fordonsbränsle och proteinfoder. Dessutom satsar företaget på fossilfria transporter till 2030. Stockholm Exergi utvecklar bio-CCS och Preem raffinaderi kommer att ha en helt klimatneutral värdekedja till 2035.
Nog finns det mörker, men det finns ljus också.
– Vi försöker med alla medel nå 1,5 gradersmålet. Även om det inte lyckas måste vi göra allt för att motverka klimatförändringen. Och till er i Allmännyttan vill jag säga, att ni har ett finfint nätverk, ta fram goda framtidsbilder och dela med varann, för goda exempel sprider sig, uppmanade avslutningsvis Nina Ekelund.
//
