Nyhet -
BASTA-dagen – inriktning på giftfrihet och digitala data
Årets BASTA-dag genomfördes i november. I hållbarhetens tecken var konferensen digital och på distans, precis som under 2020–2021. Fokus var giftfrihet, helt i enlighet med andemeningen i att använda BASTA som materialbedömningssystem. Angelägna ämnen var också återbruk och digitalisering.
AV Kjell-Arne Larsson
Dagen bjöd på presentatörer från IVL – som är den ena huvudmannen och delägaren av BASTA – och presentatörer från Kemikalieinspektionen och Boverket. BASTA:s nya vd Pehr Hård svarade själv för flera av de tunga inslagen under dagen. Vi fick också höra erfarenheter från en leverantör som använder BASTA, nämligen Lindab.
Vi finns till för er och är anpassbara. Så vänd er till oss med alla idéer, uppmanar Pehr Hård, vd för BASTA.
Kommande kemikalielagstiftning
Konferensen inleddes med att Urban Boije af Gennäs, som är utredare på Kemikalieinspektionen, berättade om väntade nyheter vad gäller kemikalielagstiftning. Regeländringar och nya regelverk är en följd av EU:s kemikaliestrategi som har sin upprinnelse i EU:s Green Deal. Vad gäller byggmaterial och byggnader får kemikaliestrategin inverkan på bland annat CLP – Förordningen om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier. Här väntas nya faroklasser för bland annat hormonstörande ämnen samt persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen. Beträffande REACH – Förordningen om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemikalier – väntas regelförstärkningar. När det gäller Ekodesigndirektivet ska detta ersättas av ESPR – Förordning om ekodesign för hållbara produkter.
–Förslag till reviderad CLP väntas nu i fjärde kvartalet. Rådsförhandlingarna om ändringarna i CLP blir en viktig fråga i Sveriges EU-ordförandeskap under första halvåret 2023, säger Urban Boije af Gennäs. Och förslag till ny REACH väntas under Q4 nästa år.
För byggbranschen är det också bra att hålla ögonen på SSbD – Safe and Sustainable by Design – gällande säkra och hållbara kemikalier, samt SRIP – Strategic Research and Innovation Plan för Safe and Sustainable Chemicals and Materials. Kommissionen har under 2022 publicerat dokument och rapporter som beskriver dessa initiativ.
Förslag till reviderad CLP väntas nu i fjärde kvartalet, berättar Urban Boije af Gennäs, utredare på Kemikalieinspektionen. Bild: KEMI
Byggproduktförordningen CPR
Sara Elfving som är utredare på Boverket gav en lägesbeskrivning av arbetet med EU:s nya byggproduktförordning – CPR. I denna reglerar EU krav på att produkters egenskaper ska bedömas och beskrivas och hur detta ska göras. Sedan ställer respektive nation upp byggregler för den färdiga byggnaden. Förslag till ny CPR kom i mars i år, samtidigt med den tidigare nämnda ESPR. Nyheter i CPR är bland annat att det kan ställas krav på miljö- och klimatpåverkan som ska spegla ESPR, samt återbruk med fokus på resurshushållning. Dessutom ökade digitala möjligheter till förmedling av information, exempelvis genom införande av produktpass och en EU-databas för byggprodukter.
–Detta är förslag och vi vet idag inte vad som kommer att spikas, säger Sara Elfving.
För närvarande pågår hos EU också CPR Acquis – ett arbete som ser över de harmoniserade standarder som finns för byggprodukter. Målet är tekniskt uppdaterade standarder som möter nationernas behov av information om byggprodukters väsentliga egenskaper.
Sara Elfving som är utredare på Boverket gav en lägesbeskrivning av arbetet med EU:s nya byggproduktförordning – CPR. Bild: Boverket
CCBuild stödjer och flaggar för återbruk
Carina Loh Lindholm från IVL är koordinator och ledare för CCBuild, en samverkansarena för återbruk. Antalet parter i CCBuild:s nätverk överstiger idag ett hundra och antalet ökar stadigt.
–CCBuild stöttar cirkulära principer, baserade på EU:s avfallshierarki, med avfallsminimering som högsta prioritet där man använder, bevarar och återanvänder befintliga resurser i första hand, följt av materialåtervinning, berättar Carina Loh Lindholm.
I Sverige uppstår årligen 14,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall. Endast 296000 ton av detta materialåtervinns. Potentialen för återbruk har i en tidigare studie uppskattas till cirka 900000 ton, med en möjlighet att nå minskade utsläpp av 1,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Målgrupperna för CCBuild är fastighetsägare, arkitekter, andra konsulter, det offentliga, entreprenörer, materialleverantörer och lokala nätverk. Inom samverkansarenan finns nätverk med partners och arbetsgrupper som tillsammans bygger upp kunskap och erfarenheter. CCBuild:s digitala tjänster omfattar en produktbank med värdeanalys, inventeringsapp och marknadsplats.
CCBuild stöttar cirkulära principer, baserade på EU:s avfallshierarki, berättar Carina Loh Lindholm, koordinator och ledare för CCBuild. Bild: IVL
Guider
CCBuild tillhandahåller en kunskapsbank med guider, bland annat ”Återbruksguiden för installationer”, framtagen av teknikkonsulten Bengt Dahlgren i samarbete med CCBuild, och ”Byggåterbruksguiden – vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder”, framtagen av IVL. Guiden omfattar produktgrupper som golv, fasader, fönster, dörrar, med mera. Emojies markerar ”Inga problem att återanvända i driftsfasen”, ”Utvärdering behövs” respektive ”Ska inte återanvändas, innehåller farliga ämnen”. Förklaringar och tips på handhavande ges för varje produkt, exempelvis för takpannor/taktegel.
Notera att före 1 augusti 2020 var det lagkrav på att inventera rivningsmaterial, men då enbart med hänsyn till farligt avfall. Därefter är det lagkrav på att inventera både avseende farligt avfall och vad som kan återanvändas respektive återvinnas. Med hjälp av CCBuild-appen går det att inventera och märka sina produkter. Dessa kan läggas ut på CCBuilds marknadsplats eller erbjudas internt inom det egna företaget eller organisationen.
–Marknaden behöver breddas, säger Carina Loh Lindholm. Idag är det svårt att hitta efterfrågade varor och i tillräcklig mängd. Det är lättare att återbruka i egna ombyggnationer och renoveringar. Men med CCBuild:s marknadsplats synliggörs resurserna och det är viktigt att så många som möjligt går med.
Egen produktbank
Användare till CCBuild kan också följa upp sitt återbruk och synliggöra värden i de varor man har registrerat i sin egen produktbank – såsom inventerade mängder, potentiell klimatbesparing med återbruk och ekonomiskt värde.
–Var med och bidra och använd den outnyttjade potentialen i återbruk till mer cirkulära flöden, uppmanade Carina Loh Lindholm och avslutade med några rekommendationer.
• Efterfråga återbruk, cirkulära material och resurssnåla arbetssätt
• Bidra till ökat utbud av både cirkulära tjänster och varor
• Dela erfarenheter
• Delta i samarbetet inom CCBuild
En nyhet i BASTA som främjar återbruk är att det går att välja återbrukade varor från CCBuild:s marknadsplats och lägga till dem i BASTA:s loggbok, mer om detta senare.
–Återbruk har en otrolig potential och är ett tydligt exempel på hur digitalisering förenklar och är en möjliggörare, kommenterade konferensens moderator Jonas Sondal, projektledare på IVL.
Taxonomin och BASTA
Pehr Hård berättade om EU-Taxonomin och hur den kopplar till byggprodukter. Taxonomin har tagits fram mot bakgrund av Parisavtalet och FN:s globala mål.
–Taxonomin ska bland annat hjälpa investerare att se vilka investeringar som är hållbara, berättade Pehr Hård. Otydlighet i redovisning av hållbarhet ska förhindras och grönmålning motverkas.
Många kommer att påverkas av och dra fördelar av taxonomin, bland annat de som söker gröna lån. Företag över en viss storlek måste göra miljöplaner och dessutom redovisa vad som har uppnåtts.
Vad gäller materialbedömning är det tre aktiviteter inom sektorn bygg- och fastighetsverksamhet som kopplar till materialkrav:
• Uppförande av nya byggnader
• Renovering av befintliga byggnader
• Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning
För var och en av dessa måste de uppfylla DNSH (Do No Significant Harm) avseende ”Förebyggande och begränsning av miljöförorening” och för de två förstnämnda krav enligt Annex C & Emissioner. Dessa krav berör bland annat kvicksilver, ämnen som bryter ner ozonskiktet, formaldehyd och carcinogena flyktiga organiska ämnen.
Hos BASTA:s kansli har man jämfört kraven enligt Taxonomin med kriterierna enligt BASTA-systemet. Detta är inte helt lätt eftersom BASTA fokuserar på ämnenas egenskaper, medan Taxonomin fokuserar på listor såsom REACH- och POPS-förordningarna.
–Taxonomin är inte helt färdig och publicerad än. Vi följer bland annat emissionskriterierna och lägger till de delar som behövs i vårt system. BASTA kommer att visa vilka artiklar som klarar taxonomin, och då oavsett betyg i BASTA-systemet, avslutar Pehr Hård.
Databaser, flöden av data och användning av data
Troels Hansen, som är vd för Logiq Finfo, reflekterade kring möjligheterna med och kvaliteten på logistikinformation och hållbarhetsinformation för produkter, då i anslutning till databasen Finfo.
De två typerna av information är inte synkroniserade med varandra. Logistikinformation är mogen masterdata, som utgår från GTIN eller annan artikelidentitet. Mogen data här är en förutsättning för affärskritiska processer, som korrekta beställningar och rätt betalning. Hållbarhetsinformation är omogen masterdata, exempelvis med databaser utan artikelidentifikation och icke-maskinläsbara format. All data är därmed inte tillgänglig för automatisering. Fritt flöde av korrekta data mellan hundratals aktörer och mellan databaser är idag bara en dröm eller hägring.
–Men kraven på hållbarhetsinformation ökar och automatisering är nödvändig. Hållbarhetsvärlden måste därför börja tänka användning av data, inte bara samling av data, ansåg Troels Hansen.
Kraven på hållbarhetsinformation ökar och automatisering är nödvändig, anser Troels Hansen, vd för Logiq Finfo.
Funktioner i BASTA:s loggbok och informationsinhämtning
Loggbokstjänsten gör det möjligt att hålla ordning på sina produktval och att efter avslutat projekt ha en pålitlig loggbok som visar vad som har byggts in i byggnaden.
–Avsikten med att använda loggboken är att få koll på alla artiklar och deras mängder, menade Pehr Hård. Med loggbokstjänsten hanteras alla produkter, även de som inte når uppsatta mål, då man alltså måste göra en avvikelsehantering, och även detta klarar tjänsten.
Han visade i vilken mån BASTA:s loggbok uppfyller kraven för loggbok och utfasning av farliga ämnen i certifieringssystemen Miljöbyggnad och BREEAM-SE, samt beträffande loggbok i Svanen. Exempelvis i BREEAM-SE klarar loggbokstjänsten alla kriterienivåer i indikatorområdet ’Farliga ämnen’. För Svanen klaras exempelvis kravet på ’Produktlista och loggbok över byggnaden’ om eBVD finns för samtliga artiklar.
–BASTA:s loggbokstjänst har försetts med nya och bättre integrationer. Det går att hämta data från FINFO och integrationen är bättre med eBVD, fortsätter Pehr Hård. Numera är det också möjligt att plocka återbrukade artiklar från CCBuild. Vi har också gjort en färdig exportmall för att mata data från loggboken till Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM.
Det finns dessutom planer på att – i likhet med Byggvarubedömningen – visa vilka produkter som är helt klara för Miljöbyggnad samt dessutom att linjera med EU:s Taxonomi.
Nyheter och framtida aktiviteter
Presentationen om BASTA:s loggbokstjänst innefattade en hel del nyheter. Pehr Hård bjöd slutligen på ytterligare nyheter och blickar mot framtiden.
BASTA har nu kompletterats med kriterier för cirkularitet. Det som ska redovisas är främst andel cirkulerat material (återanvänt, återvunnet) och förberedelse för nästa användningsfas (återbruk, materialåtervinning).
–Idag är bara 3,4 procent av Sveriges resursanvändning cirkulär. Det är viktigt att ta vara på de material vi redan har och dessutom förbereda för att de val vi gör idag av nya material tar höjd för att kunna användas igen så småningom, anser Pehr Hård.
I december 2021 tillkom produktkategorin elektronik i BASTA. Elektronik är komplexa produkter där spårning av alla ingående komponenter är besvärlig. BASTA har tagit fram en modell för godtagbar redovisning av materialinnehållet.
BASTA-online är en öppen databas som används av många institutioner och företag. Efterfrågan är stor på API:er och BASTA har mött upp denna efterfrågan och förbättrar ständigt tekniken. Att mer eller mindre sömlöst koppla samman olika databaser och system med kvalitetssäkrad information, sparar administration och öppnar helt nya möjligheter.
–Vi ser ökat intresse för data om kriterieuppfyllnad, exempelvis med avseende på ämnen i kandidatlistan, cirkularitet, förnybarhet och EPD:er. Vi finns till för er och är anpassbara. Så vänd er till oss med alla idéer, uppmanade avslutningsvis Pehr Hård.
Verktyg för hållbar samhällsbyggnad
BASTA-dagen avslutades med en presentation av de ”verktyg” som IVL erbjuder till byggbranschen. Jeanette Green som är gruppchef för affärsområde utveckling och kommersialisering hos IVL, hade ”Tillsammans för ett hållbart byggande” som rubrik på sin presentation. Hon berättade om eBVD – elektroniska byggvarudeklarationer – och deras koppling till BASTA, hållbarhetsmärkningen Möbelfakta som är ett samarbete mellan IVL och Trä och Möbelföretagen, Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM, loggboken i BASTA och hur artiklar och material från CCBuild kan kopplas till BASTA:s loggbok och hur BASTA:s loggbok kan exporteras till BM för en klimatberäkning av byggnaden.
Till sammanhanget hör också EPD:er – Environmental Product Declarations – som visar klimatdata och andra miljödata. Det IVL-ägda företaget EPD International fungerar som programoperatör för EPD:er, det vill säga dessa kan publiceras hos EPD International. IVL utvecklar även ett EPD-verktyg som kan användas för familjer av produkter, produkter som är så likartade att användaren/tillverkaren utifrån ett ”grundrecept” kan ta fram EPD:er för varje enskild artikel, utan att behöva göra LCA-beräkningarna från grunden igen.
–Utvecklingen av EPD-verktyget pågår fortfarande och vi har inget standardpaket, men alla som funderar på att de kan ha användning för ett sådant verktyg kan kontakta oss, säger Jeanette Green.
Beträffande Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM baserar detta sina klimatkalkyler på data från den så kallade Resurshubben som innehåller data från bland annat EPD:er, Boverkets klimatdatabas, Trafikverkets klimatkalkyl och Finlands klimatdatabas.
–Idag täcker beräkningarna i BM in byggproduktionen, det vill säga modul A1–5, men möjligheterna kommer att vidgas allteftersom vi får en samsyn för hur kalkylerna ska utföras för hela livscykeln, berättar Jeanette Green.
Hennes budskap sammanfattades slutligen i fem punkter:
• Använd det befintliga som redan är tillverkat (CCBuild)
• Fasa ut farliga ämnen genom kontroll av byggmaterial samt loggbok för spårbarhet (BASTA, eBVD)
• Uppfyll lagkrav om klimatdeklaration för byggnader (BM, Resurshubben)
• Minska klimatpåverkan från nya byggmaterial (BM, CCBuild)
• Digitalisera
Det står klart att ytterligare digitalisering behövs för obrutet flöde mellan databaser, andra datakällor och digitala verktyg. Branschen önskar bland mycket annat digitala följesedlar som utgör verifikat på vilken produkt som har levererats, i vilka mängder och vad den innehåller.
Idag täcker Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM in byggproduktionen, det vill säga modul A1–5, men möjligheterna kommer att vidgas allteftersom vi får en samsyn för hur kalkylerna ska utföras för hela livscykeln, berättar Jeanette Green från IVL.
FAKTA BASTA-systemets betygsnivåer
BASTA Begränsar utfasnings- och riskminskningsämnen.
BETA Begränsar utfasningsämnen.
BETA till BASTA För kemiska produkter som förändras när de byggs in. De klarar systemets BETA-nivå vid leverans men BASTA-nivån när de byggts in.
DEKLARERAD För produkter som inte klarar BASTA eller BETA men där det finns fullständig kunskap om produkternas kemiska innehåll.
DEKLARERAD till BASTA
För kemiska produkter som förändras när de byggs in. De klarar systemets DEKLARERAD-nivå vid leverans men BASTA-nivån när de byggts in.
//
