Nyhet -
Bedömningssystemet BASTA – allt viktigare stöd för användaren
Årets BASTA-dag genomfördes återigen som ett fysiskt arrangemang, och platsen var Stockholm. Huvudsakliga teman denna gång var farliga kemikalier och digitalisering. Det stod också klart att miljökraven på produkter kommer från allt fler håll och att BASTA innebär stöd åt flertalet av kravställarna samt åt produktleverantörerna.
AV KJELL-ARNE LARSSON
– Vår vision är att byggprodukter är så fria som möjligt från farliga kemikalier, är baserade på förnybara resurser och att produkterna går att återbruka eller återvinna, inledde Pehr Hård som är vd för BASTA. Vi hjälper branschen genom att sätta bedömningskriterier och sprida kunskap. All information finns öppen för att ni ska kunna göra bra produktval.
För närvarande är cirka 200000 artiklar bedömda och har fått klassningen BASTA, BETA eller DEKLARERAD. Ungefär 500 företag är anslutna till BASTA-systemet. Trovärdigheten hos BASTA vilar på dess vetenskapliga råd och på kriterierna som täcker sex olika områden:
• Hälso- och miljöfarlighet
• Organisation (formella krav och kvalitetskrav på det producerande företaget)
• Cirkularitet
• Förnybarhet
• Miljöeffekter
• Emissioner & tester
Data om respektive produkt samlas på artikelkort (nu cirka 200000). Under 2023 omarbetades artikelkorten från grunden. De finns nu på både svenska och engelska. Varje artikelkort har en egen webbadress, vilket gör det möjligt att ta sidans länk, skicka denna, och vips följer all information med. Denna omfattar BASTA:s bedömning gentemot alla kriterier och koppling till eBVD för produkten, samt till dess EPD om en sådan finns.
En rad yrkesgrupper i byggprocessens olika skeden och i förvaltningen använder artikeldata: vid projektering, i bygghandeln, inköpssystem, dokumentation/loggning, fastighetsdrift och avveckling/demontering.
BASTA tillhandahåller smidiga verktyg:
• Offentlig söktjänst där alla som behöver information får den
• API som möjliggör att tanka hem data till sitt egna system
• Loggboken, där projektets produktval dokumenteras
För byggprojekt som tillämpar BIM med 3D-modell kan det vara önskvärt att förse modellen med data som kommer via API, alternativt för de som bara använder loggbok, att via API exportera data till denna.
Ännu mer användbara artikelsidor
Artikelsidan visar också de valfria kriterierna cirkularitet, förnybarhet, miljöeffekter, emissioner och tester. På sidan anges också (i relevanta fall) kriterieuppfyllnadens relation till Trafikverkets krav samt hur produkten förhåller sig till PRIO-verktyget beträffande riskminskningsämnen och utfasningsämnen. Nedtill på artikelsidorna går det också att se relationen till certifieringssystemen Miljöbyggnad och BREEAM. Klarar den produkt som du överväger att välja, exempelvis Miljöbyggnad nivå Silver eller rentav Guld för en viss indikator? Eller ger produkten en viss poäng i BREEAM?
– Vi försöker att till varje produkt koppla information om vad den klarar, exempelvis om den klarar EU:s Taxonomi. Det ska inte alla användare behöva kontrollera i detalj, det är bättre att vi gör det. Taxonomin har olika krav beroende på om en produkt används inne eller utomhus och den uppdelningen kommer vi att följa.
Det är mycket annat som ställer krav på artikelinformation:
• CSRD
• Ecodesign for Sustainable Products Regulation ESPR
• Byggproduktförordningen
• Digitala produktpass
En intressant fråga är hur BASTA ska anpassas till EU:s kommande krav på produktpass. En svensk forskningsansökan gällande digitala produktpass har just beviljats. Inom projektet, som hör till Smart Built och med IVL som projektledare, kommer ett konkret förslag att arbetas fram.
Vad kommer att hända inom BASTA under 2025? Utvecklingen av bedömningskriterierna är ett kontinuerligt arbete som fortsätter. Dessutom kommer artikelkorten att vässas ytterligare. BASTA:s mission är att samla information och koppla ihop den, användaren ska inte behöva söka på flera ställen.
Möjliga alternativ till PFAS
PFAS är en grupp fluorerade ämnen med stor spridning i miljön och i organismer. Ämnena används bland annat i brandskum, vid tillverkning av isoleringsmaterial, i vattenavvisande behandling, i produkter som motverkar korrosion; både i konsumentprodukter och industriellt. PFAS kallas ”evighetskemikalier” eftersom de bryts ner mycket långsamt i miljön.
Romain Figuière från Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms Universitet berättade om arbetet med att använda The ZeroPM alternative assessment database i sökandet efter alternativ till PFAS. Med hjälp av databasen sammanställdes en lista över de olika användningsområdena för PFAS, som uppgick till 18 totalt. Databasen innehåller information om funktionen för PFAS-kemikalier inom varje användningsområde. Utifrån information i databasen skapades en lista över tänkbara PFAS-alternativ, där deras eventuella farliga egenskaper beskrevs tillsammans med funktionella begränsningar och tillgänglighet på marknaden.
Alternativ identifierades med hjälp av ChemSec Marketplace och med hänsyn till begränsningar enligt REACH-förordningen. I stora drag blev resultatet att för ungefär en fjärdedel av användningsområdena fanns alternativ till PFAS, vilket betyder att PFAS inom dessa områden kan fasas ut. Medskicket från Romain Figuière var att databasen kan användas som ett första steg mot substitution, men att det fortfarande krävs grundlig utvärdering av alternativen, samt att beakta flera möjliga alternativ för att inte låsa sig vid ett val som man senare ångrar. Hans råd till oss i byggbranschen var att ställa krav på våra leverantörer. Vi vill aldrig mer ha PFAS.
BASTA som hjälpmedel i produktutvecklingen
Cecilia Cederek som är hållbarhetsspecialist hos Lindab och Matilda Nielsen som är hållbarhetskoordinator på samma företag, berättade om företagets arbete för hållbarhet och hur BASTA används som del i produktstrategin.
Lindab arbetar för att ge sitt bidrag till hållbara byggnader, minska klimatpåverkan hos kunderna och själva driva en hållbar verksamhet. Företaget har nyligen fått sina klimatmål godkända av Science Based Targets Initiative.
– Det är viktigt att vi kan erbjuda hållbara produkter. Kunderna ska veta att vi har koll på kemikalieinnehåll och klimatpåverkan, säger Cecilia Cederek. Bland annat bidrar vi till att kunderna kan miljöcertifiera sina byggen.
Processen i produktutvecklingen har flera steg, där ett av dem är insamling av underlag, främst data från underleverantörer inför en bedömningssammanställning. Sedan görs analys av data bland annat genom att komponenter och ämnen kontrolleras gentemot BASTA:s kriterier.
När Lindab utvecklar produkter är viktiga aspekter cirkulär design; design för återbruk/återvinning, andel återvunnet innehåll och minimering av resurser, tillsammans med energieffektivisering, minimera negativ påverkan på hälsa och miljö, samt lågt klimatavtryck. Egenskaper och innehåll hos produkter följs upp gentemot REACH, RoHS med flera regelverk.
– Genom att följa BASTA:s kriterier säkerställer vi att vi uppfyller kundkrav, samt att vi följer svensk och europeisk lagstiftning om kemikalier. BASTA fungerar som ett bra stöd i vår produktutveckling, där det dessutom är viktigt att fortsätta använda BASTA allt eftersom kraven skärps, säger Matilda Nielsen.
Till de färdiga produkterna tar Lindab fram EPD:er och eBVD:er. Produkterna registreras i Byggvarubedömningen och i BASTA, där företaget har närmare 39000 artiklar.
De fördelar som Lindab ser med systemet:
• Systematiskt och tidseffektivt arbetssätt
• Full transparens i processer och data
• Riskminimering
• Äganderätt av data
• Automatisering och digitalisering
• Särskilda kriterier för elektronik
Att produkterna finns i BASTA och Byggvarubedömningen underlättar för kunderna när de står inför alternativa produktval.
– Till de färdiga produkterna tar vi fram EPD:er och eBVD:er. Produkterna registreras i Byggvarubedömningen och i BASTA, där vi har närmare 39000 artiklar, berättar Cecilia Cederek, Lindab.
Mer eller mindre cirkulära golv
Johan Björling som är Manager Sustainability & Technical Services för Forbo Flooring Systems i Norden, gav en bakgrund till hållbarhet och företagets arbete inte minst för att öka cirkulariteten. Han hänvisade inledningsvis till Johan Rockströms beskrivning av de planetära gränserna samt EU:s direktiv och lagar i form av exempelvis Taxonomin, Byggproduktförordningen, Ecodesignförordningen, Direktivet om byggnaders energiprestanda och kemikalielagstiftning.
– EU-direktiven sätter bra press på storföretagen, och leverantörerna måste följa efter, menar Johan Björling.
Att få till produkter som i hög grad är cirkulära kräver ansträngningar inom hela produktcykeln. Cirkularitet börjar på ritbordet; vilka råvaror som väljs, hur vi skapar återvinningsbarhet och renoveringsbarhet. Vilket golvsystem som väljs av kunderna påverkar utsläpp av CO2 mycket. Forbos Marmoleum 2,5 mm linoleumgolv är klimatpositivt. Med andra golvtyper på marknaden är CO2-påverkan högre, för att vara högst hos gummigolv med cirka 9 kg CO2e per kvadratmeter.
Vid tillverkningen av golven kan val göras av energikälla och hur stor del av innehållet som är återvunnet, samt hur spill hanteras. Vid installation uppstår också spillmaterial som vi tar tillbaka och skickar till fabriken för att göra nya golv. När golvet har tjänat ut (för den användaren) är frågan om det ska återbrukas eller återvinnas. Har man valt löslagda golv finns möjlighet till återbruk, vilket är det klart mest hållbara alternativet. Väljs materialåtervinning blir cirkeln sluten och vi befinner oss åter på ritbordet, eller så har vi nästa varv klart för oss.
Forbo tillverkar bland annat cirkulära vinylgolv med återvunnet innehåll och låg klimatpåverkan. Det finns en omfattande löslagd kollektion av golv som är enkla att riva ut och återbruka. Företaget har också textilplattor med låg klimatpåverkan och med 75 procent innehåll av återvunnet material. För båda de nämnda golven används 100 procent förnybar energi vid tillverkningen.
Vid produktutveckling kontrollerar företaget innehåll och egenskaper gentemot REACH-förordningen och i första hand BASTA-kriterier och därefter Byggvarubedömningens kriterier. Idag har Forbo mer än 60 EPD:er, och säkerhetsdatablad tas fram för alla produkter. I de fall man använder andra leverantörer begärs leverantörsintyg. Det är alltid viktigt att redovisa emissionsvärden.
För hantering av klimatdata och bedömning har Forbo en framtidsbild, att från företagets PIM-system via API exportera data till BASTA och att sedan kunder och tjänsteleverantörer tankar ner allt som behövs från BASTA.
– Vi har börjat i liten skala med detta, om vi får det att fungera i full skala blir det bra inte minst för byggentreprenörer och fastighetsbolag som har stora behov av klimatdata och data om cirkularitet, säger Johan Björling.
– EU-direktiven sätter bra press på storföretagen, och leverantörerna måste följa efter, menar Johan Björling, Manager Sustainability & Technical Services för Forbo Flooring Systems i Norden.
Mer återbruk
IVL:s dotterbolag CCBuild har en viktig roll för ökat återbruk. Carina Loh Lindholm som är verksamhetsledare för CCBuild berättade om hur man arbetar för att underlätta bedömningen av farliga ämnen i cirkulerat material. Idag finns cirka 180 aktörer anslutna till CCBuild, allt från fastighetsbolag och byggentreprenörer till arkitekter och andra konsulter.
Byggbranschen bör resursminimera, återbruka och om det är inte möjligt, spara resurser genom att återvinna.
– Renovera och uppgradera de byggnader som redan finns. Gör det möjligt att demontera och montera produkter. Gynna handel av återbrukat inom och mellan organisationer. Med hög grad av cirkularitet blir klimatnyttan stor, menar Carina Loh Lindholm.
CCBuild prioriterar fortsatt användning av produkter genom återbruk, både internt och genom handel. Vidare vill man öka återvinningen av material som inte går att återbruka och öka andelen cirkulerat material i nyproducerade varor.
CCBuild har produktbank och marknadsplats. De kan användas på flera sätt:
• Egna produkthubbar/digitala produktbanker
• Inventerar i rivnings- och ombyggnadsprojekt
• Avyttrar varor på CCBuilds marknadsplats
• Söker varor i egna produktbanker o/e på publik marknadsplats
Produkter som inventeras i CCBuild får en värdeanalys av klimatbesparing (kg CO2e), ekonomiskt värde på återbrukade produkter (kr) och mängd (ton). Totalt i produktbanken finns idag 1,2 miljoner produktenheter till ett värde av över 800 miljoner kronor. Detta har inventerats med avsikten att det ska återbrukas, men givetvis är potentialen för återbruk i byggbranschen mycket större.
Före ombyggnader/rivningar ska byggnaden inventeras. Inventeringen kan ha olika ambitionsnivå, översiktlig eller detaljerad. Det är den som inventerar som lägger in produktinformationen. Den ska omfatta:
• Artikelidentitet, i bästa fall ursprungliga artikelidentiteten
• Dimensioner
• Produktspecifika tekniska egenskapskrav
• Brandklass
• Akustiska egenskaper
• Bedömning av estetiskt och funktionellt skick
Etc.
Här behöver även innehåll av farliga ämnen beaktas. Helst ska man ha en miljöinventering som ger eftersökt information. Miljöinventeringar utförs av proffs på vilka farliga ämnen som kan finnas i byggnader och byggprodukter från olika tidsperioder. Vid bedömning av farliga ämnen är det viktigt att veta vilken kravnivå man avser att uppfylla: handlar det om att se ifall det finns produkter som idag ses som farligt avfall, och som inte bör eller får cirkuleras med hänsyn till lagkrav? Eller ska man uppfylla högre beställarkrav, till exempel att man ska klara BASTA:s kriterier eller krav i en miljöcertifiering?
– Många inventeringar har bristande produktinformation. Vi försöker stärka detta och ha fokus på metodik, säger Carina Loh Lindholm. En av höstens nätverksträffar i CCBuild hade fokus just på inventeringsmetodik för att höja kunskapsnivån kring detta, vi ger också halvdagsutbildningar på detta tema.
För den som använder BASTA:s loggbok går det att lägga till produkter från CCBuild i loggboken. Genom en digital integration mellan CCBuild och BASTA är det smidigt och kräver minimal administration av användaren av BASTA:s loggbok. Dessutom är det möjligt att i BASTA:s publika databas registrera produkter för återbruk, även om ingen gjort det än. En utmaning är att det krävs redovisning av 100 procent av innehållet. BASTA och CCBuild arbetar tillsammans för hur man kan stärka möjligheterna att redovisa information om både återbrukade och nya produkter med hög andel återvunnen råvara, där innehållet av ingående ämnen kanske inte heller är helt känt till 100 procent.
Hur ska man vid återbruk hantera frågor om eventuellt farligt kemiskt innehåll? En god vägledning ges av de guider och handböcker som har getts ut. IVL och Avfall Sverige exempelvis står bakom ”BYGGÅTERBRUKSGUIDEN – En vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder” som listar vilka farliga ämnen som kan finnas i byggprodukter från olika tidsperioder. Guiden nås på CCBuilds kunskapsbank, där man även hittar andra kunskapsstöd och vägledningar relaterade till återbruk och cirkulärt byggande.
– Renovera och uppgradera de byggnader som redan finns. Gör det möjligt att demontera och montera produkter, säger Carina Loh Lindholm, verksamhetsledare för CCBuild.
Miljödata i byggmaterialhandeln
Varför är Beijer Byggmaterial så intresserade av miljödata och hur används den för att underlätta för yrkeskunder? Om detta berättade Alexandra Rosenqvist, företagets miljö- och hållbarhetschef.
– Är man stor ska man ta ansvar. Vi vill vara en partner som kunderna kan lita på och vi vill se hållbara projekt framöver, säger Alexandra Rosenqvist.
Beijer har 70000 artiklar i lager och 700000 lagerförda. Det är mer än 900 datapunkter per artikel, och sammantaget blir det 630 miljoner datapunkter. Det är svårigheter att besvara en så enkel fråga som ”Vi vill ha säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter vi köper, bladen får vara högst 2 år gamla”. Här krävs ett fält som berättar om det är en kemisk produkt eller inte. Därefter måste man hitta ett giltigt säkerhetsdatablad med datum som dessutom är högst 2 år. Således många punkter att kolla.
En annan kund vill kanske veta om alla inköpta produkter klarar Miljöbyggnad. Första problemet är att Miljöbyggnads kriterier styrs av BSAB-koder och här behöver Beijer mappa mot dem. Respektive indikator ska stämmas av mot betygsnivån (brons, silver eller guld). Vidare ska produkten finnas i den plattform kunden använder som loggbok. Dessutom måste emissionskrav och uppfyllnad hanteras separat.
– Vi måste ha digitala flöden, automatiskt uppdaterande, som går för sig själv. När kund får behov av viss information måste vi filtrera data utifrån frågan. Sedan är ett problem att mycket data vi får till oss inte är korrekta, berättar Alexandra Rosenqvist.
– Vi är mer digitala nu än någonsin. Utmaningen är att kundernas krav på information ser mycket olika ut och vi måste erbjuda en rad lösningar.
BASTA är till stor hjälp. Via API kan Beijer registrera data i BASTA och få tillbaka data med ytterligare information.
– Vi ska vara en partner som kunderna kan lita på, och vi vill se hållbara projekt framöver, säger Alexandra Rosenqvist, miljö- och hållbarhetschef hos Beijer Byggmaterial.
Digitala följesedlar
Byggbranschen behöver digitala följesedlar med inkluderad information om klimatpåverkan och andra miljödata. Ett tillvägagångssätt utvecklas i projektet Miljödata NU som leds av Byggföretagen. Rikard Larsson, som är vd för BEAst, berättade om bakgrunden och projektets tredje genomförandeetapp. BEAst är en ideell förening som utvecklar digital kommunikation för byggbranschen. Arbetet fokuserar på inköp och logistik.
Bakgrunden är ökande krav på miljörapportering, klimatdata till Boverkets klimatdeklaration och Trafikverkets ELSA samt krav från kunder. Idag saknas ett enhetligt sätt att skicka data. Boverkets krav (för klimatdeklaration) är att 50 procent av klimatpåverkan ska verifieras med information om byggprodukter, mängder, Boverks-ID och EPD:er för specifik klimatpåverkan. Boverket har en ganska vid definition på verifikat, det kan räcka med följesedlar, men det finns en standard för vad dessa ska innehålla.
Byggföretagens Miljödata NU kravställer digitala följesedlar för produkter och material, även relaterat till transporter. Följesedlar skapas enligt BEAst Supply 4.0, som är ett branschspecifikt implementeringsstöd av Peppol. BEAst är en anvisning, inte ett dataprogram.
Följesedlarna ska skickas via nätverket Peppol. Peppol baseras på en ISO-standard och introducerades av EU 2008, det används idag inom hela EU och i flera kontinenter. Svenska myndigheter ställer sedan 2019 krav på att använda Peppol för fakturor, detta gäller generellt, inte enbart för byggbranschen. Det underlättar att byggbranschen nu använder ett kommunikationsnätverk som redan är på plats. Så förbered er gärna för att kunna skicka respektive ta emot miljödata via Peppol-nätverket!
Utformningen av följesedlarna för byggbranschen är för närvarande inriktade på klimatpåverkan, men kan utvecklas till att ta med även andra miljödata.
Avslutningsord
– Något som kom igen många gånger idag var behovet att sammanställa data till användbar information och få ut den, och få detta att fungera hela vägen. BASTA ser hela tiden till branschnyttan. Vi har inget annat mål än att göra byggbranschen hållbar.
Med dessa ord avslutades dagen av BASTA:s vd Pehr Hård.
//
