Gå direkt till innehåll
Cirkulär ekonomi driver fram innovationer, arbetstillfällen och möjligheter som inte syns på radarn än, menar Amanda Borneke, specialist inom cirkulär ekonomi hos Sweco. Bild: Anna W Thorbjörnsson
Cirkulär ekonomi driver fram innovationer, arbetstillfällen och möjligheter som inte syns på radarn än, menar Amanda Borneke, specialist inom cirkulär ekonomi hos Sweco. Bild: Anna W Thorbjörnsson

Nyhet -

Byt mentalitet – återbruka!

Återbruk har äntligen nått byggsektorn. Fram till för något år sedan var det legio att kasta bort, och bara bygga med nytt material och nya produkter. Målet bör i stället vara att återbruka så mycket som möjligt. Förutsättningarna ökar att lösa problemen med sinande naturresurser. Och – visar det sig vid närmare eftertanke – återbruk kan bidra mycket till att lösa vår tids stora hållbarhetsutmaningar.

AV Kjell-Arne Larsson

Så vad väntar vi på? Hur ska vi få riktig fart på återbruket?

–Jag insåg för några år sedan att i stället för att man i byggbranschen betraktade rivning som ”end of life”, skulle det bli ”beginning of life”, ett tänkande som driver cirkulärt beteende, säger Amanda Borneke, specialist inom cirkulär ekonomi hos Sweco.

Mot bakgrund av att en stad i storlek med Paris måste byggas varje vecka de kommande 30 åren för att matcha den globala befolkningstillväxten, enligt beräkningar från Sweco, måste vi hushålla med naturresurser. Återbruk och återvinning är nödvändigt i globalt perspektiv, annars klarar vi oss inte.

–Återbruk är ett konkret sätt att i praktiken bidra till att nå miljömål och visioner om bland annat klimatneutralitet, menar Amanda Borneke.

Cirkulariteten i Sverige är endast 3,4 procent (Circularity Gap Report Sweden), inräknat alla verksamhetssektorer. Motsvarande siffra globalt är 8,6 procent.

–Det finns varken tekniska, politiska eller legala hinder för återbruk. Så varför görs det inte mer? Största hindret är mentaliteten. Ovanan att återbruka. I byggbranschen är många oroliga för kvaliteten på återbrukade material och produkter, fortsätter Amanda Borneke.

Återbruksinvestering

Flera företag, bland andra Sweco, gör återbruksinventeringar och har tagit fram metoder för provning och kvalitetssäkring. Ett av många exempel är tegel. Tegelstenar testas och klassificeras. Prima vara kan användas som om de vore nya, de med sämre kvalitet i lägen där kraven är lägre, och de sämsta kan malas ner för återvinning. Vissa återbrukade produkter är i flera fall möjliga att CE-märka. Frågan om garantier går att lösa.

–Bra återbruksprojekt behöver duktiga personer i nyckelpositioner, hos beställare, konsulter och byggentreprenörer, anser också Amanda Borneke.

Det kan röra sig om hållbarhetschefer, projektledare, projekteringsledare, miljösamordnare med flera. Numera finns konsulter med specialinriktningar, som exempelvis återbruksinventerare, återbruksledare och återbruksarkitekter.

Mot bakgrund av att en stad i storlek med Paris måste byggas varje vecka de kommande 30 åren för att matcha den globala befolkningstillväxten, enligt beräkningar från Sweco, måste vi hushålla med naturresurser. Återbruk och återvinning är nödvändigt i globalt perspektiv, annars klarar vi oss inte. Bild: GlobalP

Alla parter har nytta av de lokala nätverk som vuxit upp. Till Centrum för cirkulärt byggande hör Återbruk Väst, GodaHus (Kalmar, Kronoberg och Blekinge län), Dala återbyggdepå, LFM30, Uppsala klimatprotokoll, Nätverket för hållbart byggande i kallt klimat (Umeå) och Föreningen hållbart byggande i Värmland.

Återbruksmarknader etableras på olika håll i landet och med olika basis. Marknaden i stort har ännu inte mognat och det kan vara svårt att få tag på de produkter som önskas och i tillräcklig mängd. En så kallad återbrukssamordnare kan hjälpa till med detta, samordnaren är en länk mellan vad som demonteras och vad som efterfrågas.

Nu måste fler hoppa på återbrukståget! Lagstiftningen driver faktiskt på. Så här skriver Naturvårdsverket om lagar och regler:

Lagar och regler

Vid en materialinventering identifieras byggprodukter som kan återanvändas samt vilka typer av avfall som kan uppstå vid rivningen inklusive farliga ämnen i material och komponenter. Resultatet av inventeringen är ett viktigt underlag vid framtagande av kontrollplanen enligt PBL (2010:900) och för att uppfylla kraven i kontrollplanen måste man:

  • identifiera vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand
  • vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra:
  • Materialåtervinning av hög kvalitet och
  • Avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen

    Vid rivning ska redovisning göras i bilaga till kontrollplanen för det rivningslov som måste sökas. Detta har gällt från 1 aug 2020.

    –Nya lagtexten blev en kickstart för byggbranschen. Jag har sett detta tydligt i rivningsprojekt som vi är engagerade i, berättar Amanda Borneke.

    Vem tar sedan ansvar för hanteringen av det som ska återbrukas respektive återvinnas? Det kan vara en personresurs internt hos beställaren eller en återbrukssamordnare som anlitas från ett konsultföretag. Alternativt delegeras det hela till rivningsfirman.

    –Så den nya förordningen sedan ett par år driver på. Det är också glädjande med hyresgästers inställning till återbruk. Vi har gjort en enkät bland 3000 personer som visar att människor gärna vill bo i en byggnad som hushållar med resurser, som är billigare, energisnålare och klimatsmartare. Återbruk bidrar till ekonomisk och ekologisk hållbarhet, och vi har visat att det också förbättrar social hållbarhet, avslutar Amanda Borneke, specialist inom cirkulär ekonomi hos Sweco.

    Att kasta gamla mentaliteter, kavla upp ärmarna och välkomna nya arbetssätt är dock förutsättningar för att nå dit.

    //

    Artikeln ovan kommer att vara en del av innehållet i kommande nummer av Grönt Samhällsbyggande (4:2022).

    //

    https://www.grontsamhallsbygga...

    https://issuu.com/b2bnyheter.s...

    Relaterade länkar

    Ämnen

    Kategorier

    Kontakter

    Jan Åström

    Jan Åström

    Presskontakt Chefredaktör/Projektledning Sverige 070-4809715 Linkedin E-tidningar

    We bring projects to stories

    Stordåhd Kommunikations verksamhet innefattar tidskriftsutgivning jämte digitala medier inom branscherna bygg- och fastighet, infrastruktur, energi och industri.

    Stordåhd Kommunikation AB
    Sveavägen 159
    113 46 Stockholm