Nyhet -
Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan – med fokus på EPD:er
Vinnova, Energimyndigheten och Formas stöder bland annat ”Strategiska innovationsområden”. Ett av sjutton program inom dessa utgörs av Smart Built Environment som tar ett samlat grepp på den digitalisering som krävs för hållbart byggande.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Smart Built Environment har ambitionen att bli en katalysator för nya tekniska möjligheter, digitalisering och de affärsmodeller som behövs för att klara dagens utmaningar gällande miljö och klimat. Programmet har satt upp mål till 2030:
• 40 % minskad miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv för nybyggnad och renovering
• 33 % minskning av total tid från planering till färdigställande, för nybyggnad och renovering
• 33 % minskning av totala byggkostnaderna
• Fler nya värdekedjor och affärsmodeller med livscykelperspektiv, plattformar samt nya konstellationer av aktörer
Ett av projekten inom Smart Built Environment är ”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan”. Det leddes av IVL och samverkan skedde med Sustainable Innovation, HBV, eBVD Norden och EttElva Arkitekter. Bakgrunden var att mycket av hållbarhetsarbetet i dagens byggbransch sker analogt. Digitalisering är nödvändig för att bland annat kunna agera mer proaktivt.
– Arbete med att ställa miljökrav på byggmaterial bör effektiviseras betydligt. Byggprocessen i dag är fortfarande mycket analog, vilket medför att arbetet med klimateffektivare och mer resurseffektiva byggnadsverk inte når sin fulla potential. I stället för att arbetet fokuseras på att göra smarta materialval, ta fram bättre konstruktioner och utveckla innovativa lösningar så används i dag tiden till att i efterhand dokumentera och samla information om byggnadens miljöprestanda, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL och en av författarna till projektets slutrapport.
– Med hjälp av lösningarna som togs fram i vårt projekt kan vi bidra till att tid frigörs för att arbeta mer strukturerat och agera hållbart tidigt i byggprojekt, fortsätter Johanna Andersson.
”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” har redovisat tre delprojekt:
• EPD-verktyg. IVL har utvecklat ett verktyg för att på ett förenklat sätt ta fram EPD:er. Verktyget åstadkommer en maskinläsbar digital EPD, som möjliggör digitalisering av arbetet med leverantörspecifika klimatdeklarationer hos byggmaterialtillverkare och vidare i värdekedjan.
• Miljökrav i upphandling. Projektet har tagit fram underlag för hur HBV och därmed allmännyttan kan arbeta med miljö- och klimatdeklarationer när de ställer krav på leverantörer.
• Klimatberäkning av återbruk. IVL har tagit fram en handledning för hur klimatnytta från återbruk av byggprodukter kan beräknas kopplat till gällande standarder och med hjälp av digitala verktyg.
Kraftigt ökad efterfrågan på EPD:er
Det är framförallt det nya lagkravet på klimatdeklarationer för byggnader som är bakgrunden till att branschen i dag i allt högre utsträckning efterfrågar miljö- och klimatdata. Klimatpåverkan kan beräknas exempelvis med Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM 1.0. Detta har utvecklats av IVL och har redan använts flera år. Det är möjligt att beräkna klimatbelastningen bland annat som kilo CO2e per kvadratmeter och för hela den byggnad som byggherren planerar att uppföra. Lagkravet för en byggnads klimatpåverkan begränsas för närvarande till de mest betydande byggdelarna, det vill säga stomme, icke bärande mellanväggar och klimatskärm. (Boverket utreder nu hur man skulle kunna införa gränsvärde kopplat till detta och då ska sannolikt alla byggdelars klimatpåverkan beräknas, samt en kompletterande beräkning som omfattar en hel livscykel.)
Som indata för respektive byggmaterial kan BM använda generiska data som publiceras av Boverket eller någon annan databas som exempelvis Trafikverkets klimatdatabas. Dessa finns redan inbyggda i BM. Generiska innebär att de är medelvärden för de material som förekommer allmänt på marknaden. Boverket har sedan lagt på ungefär 25 procent på detta medelvärde för att skapa incitament för att istället använda specifika klimatdata för just de material/produkter som väljs för deras bygge. I BM går det att byta ut generiska data mot specifika data.
Det är här som EPD:er får stor betydelse. EPD betyder Environmental Product Declaration (miljövarudeklaration). En sådan visar miljödata för en specifik produkt som är tillgänglig på marknaden. Mot bakgrund av kravet på klimatdeklarationer, men även granskad och verifierad miljöinformation i övrigt, från aktörer i hela värdekedjan, ökar behovet av EPD:er kraftigt och allt fler leverantörer av byggmaterial tar också fram EPD:er för sina produkter.
Framtagande och utformning av en EPD följer standarder, framförallt EN 15804+A2 som gäller för byggprodukter. Förutom klimatpåverkan visar en EPD sex övriga miljöpåverkanskategorier (klimatpåverkan, försurning, övergödning med mera) och har sammanlagt ett trettiotal miljöindikatorer. En EPD är en mer eller mindre heltäckande miljödeklaration.
Billigare och lättare att ta fram EPD:er
EPD:er är också viktiga instrument vid upphandling. Hänvisning till EPD:er eller krav på att anbudsgivarna använder EPD:er för att kalkylera miljö- och klimatbelastning blir ett allt vanligare inslag i förfrågningsunderlag.
Hittills har det varit omständligt och dyrt att ta fram EPD:er. Med undantag av de allra största aktörerna på byggmarknaden har samtliga varit hänvisade till konsulter. Alla våra stora konsultföretag har experter som behärskar EPD:er och kan göra de livscykelanalyser med avancerade LCA-verktyg som lägger grunden för de data som redovisas i EPD:er. Det finns också nischade konsulter med denna inriktning. IVL arbetar förutom med att utveckla nya verktyg och digitala lösningar, även som konsult åt aktörer som behöver ta fram EPD:er.
Den som beställer en EPD måste dessutom anlita en tredje part för granskning och verifiering av beräkningarna, samt välja en programoperatör som publicerar den godkända EPD:n. Vem som helst kan sedan ta del av innehållet. EPD:er publiceras bland annat av IVL:s dotterbolag EPD International på www.environdec.com och av EPD Norge på www.epd-norge.no. EPD:er för flertalet byggprodukter finns på www.eco-platform.org.
Hittills har vi berört granskade och verifierade EPD:er. De benämns EPD typ III. En EPD som är egendeklarerad av leverantören benämns EPD typ II.
För företag som har många produkter är det extremt dyrt att ta fram en EPD för varje enskild produkt. Särskilt bekymmersamt är det när produkterna är unika, till exempel glaspartier, som levereras i unika exemplar. Inom projektet ”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” har IVL tagit fram ett EPD-verktyg som kan underlätta framtagandet och sänka kostnaderna.
EPD-verktyget har en generell grundkonfiguration. Det går att anpassa för en viss sektor av byggmaterialleverantörer (betong, fönster, isolering etc.), ett visst företag med ett ganska enhetligt produktsortiment, för standard katalogprodukter eller för en ”familj” av produkter.
- Med vårt verktyg blir det mycket enklare och man behöver inte vara specialist för att ta fram en EPD, säger Martin Erlandsson, expert på livscykelanalys hos IVL och adjungerad professor på KTH. EPD-verktyget anpassas exempelvis för en viss produktgrupp och används sedan av flera företag. Det går att få verktyget certifierat så att företagen kan skicka EPD:erna direkt för publicering, där granskningen av dem har ersatts av en så kallad systemverifiering.
- För en leverantör blir det som nämnts mycket dyrt att låta ta fram EPD:er för varje specifik produkt och kanske varje specifik leverans. Då kan leverantören ta fram en EPD för ”familjen av produkter” eller produkttypen som registreras hos en programoperatör. Detta blir en ursprunglig EPD (EPD-mor) och leverantören använder sedan ett EPD-verktyg för att ta fram EPD:er (EPD-döttrar) för de liknande produkter som levereras. Med denna struktur på arbetet får slutkunden bästa möjliga miljödata på just det som levereras.
- Vår handledning är avsedd för projektörer och för byggare som behöver göra klimatberäkningar vid återbruk, berättar Johanna Andersson. Precis som vid arbete med livscykelanalyser i övrigt kan man behöva stöd från en LCA-expert eller annan expert. Om tillgången till egna personresurser är god kan det sedan bli möjligt att klara beräkningarna på egen hand.
EPD:er kan med dessa verktyg således tas fram av företagen helt utan konsulter, men erfarenheten visar att många väljer att ta hjälp av IVL eller andra konsulter ändå, då detta är intern kunskap som måste byggas upp i företaget i ett inledande skede.
IVL:s EPD-verktyg gör sina beräkningar baserade på LCA-data från digitala EPD:er eller digitala LCA-data exporterade med formatet ILCD+EPD. Den färdiga EPD:n kan sedan exporteras vidare digitalt i värdekedjan med samma format på ett maskinläsbart sätt eller som pdf.
Mor och dotter
Martin Erlandsson nämner ytterligare användningsområden med EPD-verktyg.
– Jag tror mycket på EPD-kalkylverktyg som väg in i det digitala sättet att jobba, menar Martin Erlandsson.
Även för unika leveranser
Med EPD-verktyget går det att ta fram EPD:er för produkter som nästan alltid är unika, exempelvis glaspartier, stommar och motsvarande. Sådana EPD:er är endast intressanta för den specifika leveransen och något behov finns inte att publicera dem. Både dessa EPD:er och dotter-EPD:er är av typ II. Dotter-EPD:er kan inte publiceras hos programoperatörerna, men däremot i databaser såsom Byggsektorns resurshubb eller skickas direkt till kund om deklarationen är unik för en leverans.
Det EPD-verktyg som IVL har utvecklat kan anpassas till vilken produkt som helst. Verktyget återanvänder kod och funktioner från andra IVL-verktyg:
• Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM
• Byggsektorns resurshubb. En informationsdatabas för generiska och specifika byggprodukter, inklusive ett öppet resursregister för alla byggresurser som används under en byggnads livscykel.
Tekniskt sett är EPD-verktyget uppbyggt av två delar, där LCA-beräkningarna görs baserade på samma plattform som Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM. Användarna styr denna ”beräkningsmotor” via gränssnitt som finns som en del av Byggsektorns resurshubb, ett gränssnitt som IVL benämner EPD Generator. BM och Resurshubben kommunicerar med varandra via en webbtjänst och användaren uppfattar inte att det är två verktyg i ett.
Byggsektorns resurshubb
”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” har också utvecklat en plattform för digital produktinformation, närmare bestämt hur en informationsdatabas kan byggas upp för att kommunicera produktdata från olika tillverkare. En generell struktur har implementerats i Byggsektorns resurshubb. Det blir möjligt för en materialleverantör att digitalt via en webbtjänst få ut produktinformation. Hubbens struktur gör det möjligt att komma åt både EPD:er och i princip mycket annat såsom kemikalieinformation baserat på Basta-registrering samt allmän miljöinformation genom egen-deklarationen eBVD och den lagstadgade prestandadeklarationen som är en del av CE-märkningen för byggprodukter.
Klimatberäkning vid återbruk
Återbruk ger ofta miljömässiga fördelar då det kan ersätta nytillverkning av produkter och således minska uttaget av naturresurser, och dessutom minska de utsläpp som sker vid resursutvinning, tillverkning och avfallshantering. Studier visar också på stora ekonomiska möjligheter ifall materialresurser som finns i den befintliga bebyggelsen tas tillvara.
Om vi begränsar oss till klimatpåverkan, hur stor är då klimatpåverkan vid återbruk? I många sammanhang sätts klimatpåverkan för en återvunnen byggdel till noll, eftersom den del som återanvänds redan har ”debiterats” sin klimatpåverkan i klimatberäkningar som gäller det ”tidigare livet”. Detta perspektiv måste emellertid problematiserats. Vi vill kanske veta hur stor klimatpåverkan en återbrukad byggdel har i förhållande till en nyinköpt. Då framträder en oftast en klimatvinst med valet av den återbrukade delen. Dessutom, även en återbrukad del ger viss klimatpåverkan efter sitt ”tidigare liv”, under vägen från sin tidigare till den aktuella platsen. Det handlar om energi- och resursförbrukning under transport, lagring och rekonditionering.
Återbrukets klimateffekter kan beräknas på olika sätt beroende på vilka frågor man vill ha svar på. Två vanliga tillämpningar är:
• Rapportering av klimateffekter i specifika projekt eller organisationer, exempelvis vid klimatdeklaration för en byggnad eller hållbarhetsrapportering för ett företag.
• Utvärdering av samhällseffekterna av att gå från linjära flöden till cirkulära (återbruk), vilket då visar vilken klimatbesparingspotential det finns i återbruk.
Den handledning som tagits fram inom ”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” fokuserar på den första punkten.
Alla i byggbranschen som arbetar med klimatberäkningar och klimatdeklarationer är bekanta med Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM. Detta baseras på livscykelanalys LCA och är utformat enligt standarden för beräkning av byggnaders miljöprestanda EN 15978.
Handledningen beskriver:
• Introduktion till EN 15978
• Hur du klimatberäknar produkter som återbrukas, kopplat till den studerade byggnadens livscykel, exempelvis vid ny- och ombyggnation
• Hur du klimatberäknar produkter som tillgängliggörs för återbruk kopplat till en annan byggnads livscykel, exempelvis vid ombyggnation eller rivning
Handledningen visar också hur klimatberäkning för återbruk görs i BM. Vi är förtrogna med att detta verktyg har en databas med generiska klimatdata. Dessa kan i exempelvis ett byggnadsprojekt – när valen av produkter väl är gjorda – ersättas med reella data från EPD:er. Det nya är att även data för vissa återbrukade resurser nu har lagts in i BM:s klimatdatabas.
Projektet ”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” utkom med sin slutrapport i början av året. Handledningen ligger också klar.
Sekundära effekter
Slutrapporten blickar också framåt, mot bakgrund av preciseringar som kommer att efterfrågas. Som nämnts uppstår klimatpåverkan vid återbruk, på grund av transporter, lagerhållning och rekonditionering. I vissa fall kan den återbrukade produkten – när det rör sig om aktiva produkter – ge andra drifteffekter än motsvarande ny produkt. Exempelvis kan en gammal WC-stol förbruka mer vatten än en ny.
Framtida behov kopplade till BM handlar bland annat om att inkludera fler resurser i verktyget, som är aktuella vid rekonditionering, för att enklare möjliggöra beräkning av denna process. Dessutom finns behov att inkludera information i resultatrapporten från BM om vilken klimatbesparing som är uppnådd tack vare återbruk samt hur stor andel av en byggdel som är återbrukad.
Konceptet skulle också kunna inriktas på att underlätta utvärdering av återbrukets sekundära effekter, som förutom exempelvis rekonditionering, även kan innefatta effekter i driftskedet.
Referenser:
Slutrapporten ”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” Smart Built Environment. Rapport U7-2019-08
Handledningen ”Återbrukets klimateffekter vid byggnation” IVL. Rapport C 562
//
För dig som behöver ta fram en EPD (Environmental Product Declaration), om du är tillverkare av byggprodukter/material.
UTAN FÖRKUNSKAPER
¶ Ta fram grundläggande data om din produkt och dess beståndsdelar.
¶ Anlita en konsult som behärskar EPD
¶ Bestäm vilken programoperatör som ska publicera EPD:n
¶ Anlita en tredjepartsgranskare som är godkänd av programoperatören, t.ex. DNV
MED FÖRKUNSKAPER
¶ Ta fram grundläggande data om din produkt och dess beståndsdelar.
¶ Använd ett EPD-verktyg från IVL, LCA.no, One Click eller motsvarande. Konsulthjälp kan behövas, men på sikt kan du själv använda verktyget.
¶ Bestäm vilken programoperatör som ska publicera EPD:n
¶ Anlita en tredjepartsgranskare som är godkänd av programoperatören, t.ex. DNV
//
