Gå direkt till innehåll
Att använda drönare i anläggningsjobb kan spara både tid och pengar.
Att använda drönare i anläggningsjobb kan spara både tid och pengar.

Nyhet -

Drönare spar tid och pengar – Enklare att förstå ritningar och modeller

Intresset för att använda drönare i anläggningsbranschen ökar. Det spar tid och pengar samt ökar säkerheten. Det förenklar även kommunikationen kring ritningar och modeller. Men man måste sätta sig in i hur den nya tekniken fungerar, annars kan det bli dyra misstag.


Av Lars-Olof Tandberg

Att använda drönare i anläggningsjobb kan spara både tid och pengar. Tekniken är relativt enkel att lära sig och även mindre företag kan använda den. Vill man inte göra det går det att anlita konsulter som utför flygning och mätning. Behandlingen av insamlade data går det även att få hjälp med.
Ett av de företag som utför mätningar med hjälp av drönare är Peab Air. Företaget jobbar främst åt moderbolaget Peab, men gör även jobb åt andra kunder. Dessutom utbildar företaget drönarpiloter.
– Vi utbildar framför allt mättekniker, platschefer och arbetsledare i företagen. Därefter kan de utföra flygningarna och sedan gör vi det specialiserade efterarbetet i våra datorer, säger Hugo Hammarstrand är ansvarig på Peab Air.

Ger säkrare arbetsmiljö
Han anser att en stor fördel med drönare är säkerheten.
– När du tar fram 3D-modeller för att göra inmätningar sker det ofta på svåråtkomliga ställen. Det kan vara en bergskärning där man inte vill riskera att ha personal klättrande. Då kan du i stället skicka upp en drönare för att göra mätningarna.
Dessutom är en drönare mer effektiv än en människa. Den täcker stora områden på relativt kort tid.
– Det som med traditionell mätning tar en dag kan du med drönare göra på tjugo minuter för flygningen och någon timme framför datorn. För exempelvis en täktägare innebär det bättre och snabbare kontroll eftersom du kan inventera täkten oftare, konstaterar Hugo Hammarstrand.

Enklare kommunikation
Att använda drönare för att ta fram 3D-modeller förenklar kommunikationen kring modellerna. Om man arbetar traditionellt med CAD-filer kan det vara svårt att förstå vad man ser om man inte har specialkunskaper. Vid mätning med en drönare kan du samtidigt ta ett så kallat foto över det aktuella området.
– Sedan lägger man 3D-modellen ovanpå fotot och skapar en så kallad digital tvilling. Då får man verkligheten som bakgrund och det blir enklare att tyda modellen och förstå sammanhang.
På så sätt får alla tillgång till samma data och modellen kan användas som diskussionsunderlag för alla inblandade i ett projekt.
– Om man flyger längs arbetsområdet en gång per vecka så har du alltid ett färskt underlag att diskutera kring. Det kan användas vid byggmöten och alla kan se vad man pratar om, säger Hugo Hammarstrand.
Ett annat exempel är vid arbete i spårmiljö. Då krävs det tillstånd och utbildning för att få vistas på spårområdet.
– Dessutom tar det tid om alla inblandade ska ut och promenera runt. Med en drönare krävs det endast en utbildad person med tillstånd som filmar området.
Att ha en digital tvilling är även bra då modellen ska analyseras.
– Om man enbart använder modellen och det till exempel står en pickup mitt i täkten kan den misstas för en grushög. Tack vare fotot syns det att det är en pickup.

Viktigt att lära sig tekniken
Hugo Hammarstrand menar att alla kan använda den nya tekniken med drönare. Men om man ska investera i egen utrustning eller om man ska anlita konsulter som gör jobbet beror till viss del på företagets storlek.
– Att flyga och samla in data kan de flesta lära sig. Själva drönare kostar cirka 20 000 kronor. Det behövs även GPS-utrustning för inpassning av modell mot verkligheten. Har man inte redan en sådan får man räkna med ytterligare drygt hundra tusen kronor. Sedan måste man veta var man får flyga, men det kan man läsa sig till.
Nästa steg kallas fotogrammetri. Det är att med hjälp av de foton drönaren tagit generera punktmoln och framställa 3D-modeller, ortofoton med mera. Här krävs det mer specialkunskaper.
– Det kan vara farligt om man inte vet vad man håller på med. Om du till exempel använder drönare för att räkna på ett anläggningsjobb, och tar fram mängder för schakt och fyll. Då måste du förstå tekniken och kunna kontrollera och verifiera att datan verkligen stämmer. Det kan bli en stor förlust om man räknar fel där. Att jobba med drönare är inte jätteavancerat, men man bör ha koll på vad som händer och varför, understryker Hugo Hammarstrand.

Kräver manuell kontroll
Han tycker att företag som funderar på att skaffa egen utrustning för mätning med drönare bör fundera på om man har tillräckligt med jobb för att göra detta själv i stället för att ta in en konsult. Man ska också tänka på att mätning med drönare även kräver traditionell mätteknik, till exempel inmätning med GPS. En 3D-modell som tagits fram med drönare måste kontrolleras så att det är rätt koordinater. Det sker genom att mäta in kontrollpunkter med handburen GPS.
På stora infraprojekt börjar det bli vanligt att man vill ha tätare uppdateringar. Det är även vanligt med krav från beställare att det ska tas flygbilder kontinuerligt på projekten.
– Det kan vara bra att ta en bild av arbetsområdet innan projektet startar. Vid en eventuell tvist med beställaren finns det då bildbevis på hur området såg ut innan. Då blir det enklare att se om entreprenören skadat något. Om man tar bilder månadsvis blir det även dokumenterat hur det såg ut vid vissa tidpunkter. Det blir en trygghet för båda parter. Ingen vill ju sitta i konflikter.
Skanning, mätning och fotografi med drönare är en relativt ny teknik. Som ofta med ny teknik ligger det i människans natur att vilja använda det nya till det mesta.
– Här tror jag det är viktigt att ställa några kontrollfrågor innan man börjar flyga. Går tekniken att använda i det här projektet? Är det en effektiv metod? Tjänar vi något på att använda den nya tekniken? Användandet av drönare ersätter inte alla tidigare metoder, det är ett av flera verktyg för mättekniker, konstaterar Hugo Hammarstrand.

//

https://www.dagensinfrastruktur.se/

Ämnen

Taggar

Presskontakt

Jan Åström

Jan Åström

Presskontakt Chefredaktör / Projektledning 0704809715

We bring projects to stories

Stordåhd Kommunikations verksamhet innefattar tidskriftsutgivning jämte digitala medier inom branscherna bygg- och fastighet, infrastruktur, energi och industri.

Stordåhd Kommunikation AB
Sveavägen 159
113 46 Stockholm