Nyhet -
HBV:s Hållbara dagar - Dödssynder i klimatets och hållbarhetens tjänst
”Hållbara dagar”; det var namnet och temat när Sveriges allmännyttiga bostadsbolags inköpsfunktion och ekonomiska förening – HBV – den 5-6 mars i år bjöd in medlemsföretag och leverantörer till ett hållbarhetsforum på Globe Quality Hotel i Stockholm.
Ett tvådagars event under ledning av HBV:s vd Johan Almesjö och hållbarhetsstrateg Jörgen Ågren. Där föreläsare från olika utgångspunkter och perspektiv behandlade frågor om miljö- och klimatmässig, social och ekonomisk hållbarhet.
Följt av efterföljande samtal och nätverkande för inspirerande idéutbyten. Med sikte på att inom de allmännyttiga bostadsföretagen gå vidare från ord till handling när gäller alla aspekter på hållbarhet inom byggande, förvaltning och boende.
//
Mattias Goldmann – profilerad debattör klimat och hållbarhet, före detta hållbarhetschef Sweco, av Frankrikes president dubbad till riddare för sitt klimatarbete, Årets framtidspolitiker med mera – stod på HBV:s första hållbarhetsdag den 5 mars för en lika underhållande som tänkvärd och spirituell föreläsning.
Av Thomas Andersson
– Just klimatfrågan står nu och väger om vi ska hitta en dräglig, rimlig framtid för oss själva, för våra barn, för våra medarbetare, kollegor och folk i andra delar av världen.
Så började Mattias Goldmann, via Zoom från Thailand, sitt anförande till företrädarna för inköpsorganet HBV och de allmännyttiga bostadsbolagens representanter på hållbarhetsforumet i Quality Hotel Globe
Den något oväntade utgångspunkten var sedan de ”sju dödssynderna”. Enligt Goldmann relevanta värdeord runt om i värden oavsett religiös, filosofisk eller etisk hemhörighet.
Och teman i hans bok ”Klimatsynda!”.
Där girighet, lättja, avund, lust, ilska, frosseri och stolthet förvandlas till användbara attityder och verktyg på vägen mot ett hållbart Sverige på en hållbar planet.
Goldmanns motstrategi, istället för att med skuldbeläggning som ”flygskam” och ”fy skäms” locka fram mänskliga och för hållbarheten negativa försvarsmekanismer.
Du kanske inte tänkte dig sig så noga för innan du tog flyget, men försvarar dig nu med svepskäl om tidsbrist eller nått annat.
Det kanske bara råkade bli en stadsjeep. Det var ju det man fick som tjänste- eller förmånsbil…
– För att få oss att ändra beteende är skuldbeläggande och ”skammande” helt fel väg. Då vill jag testa att vi gör något annat, vända på det. Vad händer om vi systematiskt begår de sju dödssynderna i klimatets tjänst?
Girighet
Från miljö- och klimathåll har man hela tiden, fortsatte Mattias Goldmann, utmanat girigheten och sagt att den är en del av problemet. Att man inte borde ha avkastningskrav i aktiebolag, att man kanske borde göra upp med tillväxtparadigmet.
– Hela tiden har vi sagt att girigheten är ett problem och det har den också varit. Men nu börjar vi se att det vänder.
Ett exempel som Goldmann pekade på är Larry Fink. Enligt honom ”världens girigaste man” och vd för Blackrock.
Världens största internationella investerare. Som själv hanterar mer pengar runt om i världen än vad Sverige gör. Och nu skriver att han och Blackrock steg för steg kommer att ”flytta pengarna från fossilt till förnybart, från linjärt till cirkulärt, från ineffektivt till effektivt”.
Inte för att Larry Fink har blivit ”klimatevangelist”, underströk Goldmann. Utan för att han är väldigt rädd för det som kallas ”stranded assets”.
Det vill säga ekonomiska risker i samband med klimatomställning och hållbarhetskrav, exempelvis inom byggnation och renovering.
Om hela världen, fortsatte Goldmann, menar bara lite av det som skrevs under i Parisavtalet, ja, då är det inte mycket värt att ha pengarna kvar i kol, fossil olja, fossil gas och allt det där andra vi ska bort ifrån. Och som blir mindre och mindre värt.
Medan värdet förstås ökar på det som alla ska skifta till. Vilket nu syns tydligt i stort som smått. I pensionsavkastningar och AP-fonder som flyttar sina pengar.
– Vi ser nu att girigheten börjar spela på klimats vägnar. Inte entydigt och enkom så, men här har vi något som vi systematiskt kan använda för klimatet. Om världens ”girigaste” och rikaste man kan göra det, ja, då tror jag att flera av oss också kan göra det!
Lättja
Lättja är den dödssynd som Mattias Goldmann påstod sig kanske ”gilla mest”. Den som genom åren knappast förknippats med klimatsmart hållbarhetsarbete. Personifierad av den där som lättjefullt bänkar sig bakom ratten på egen bil, istället för att i regnet knata iväg till hållplatsen och vänta på bussen till jobbet.
Eller hen som slänger allt skräp i en behållare, medan vi andra ersätter det som kallas producentansvar med konsumentdito. Energiskt springande och sorterande avfall mellan olika behållare och återvinningscentraler.
– Den lättjan har genom åren varit ett stort bekymmer för klimatarbetet. Nu börjar vi se att man kan använda sig av den i klimat- och hållbarhetsarbetet. Här hittar vi exempel som jag tror att vi kan överföra till er vardag, sade Mattias Goldmann till bostadsbolagens inköpare, fastighetsskötare, hållbarhetscoacher och andra på plats på Quality Hotel Globe i Stockholm
Hans favoritexempel beträffande lättja är bilpooler. Som ökar väldigt snabbt, framförallt bland yngre yrkesverksamma, generation ”XYZ millennials”.
– Men inte särskilt mycket av klimatskäl, vilket har varit en hård läxa för mig.
Betona istället, tillade Goldmann, det bekväma och lättjefulla med bilpool med parollen ”bil bara när du vill”.
– Om du delar bil istället för att äga själv då slipper du ta ansvar för besiktiga, skatta, serva, försäkra, byta till vinterdäck, fylla på spolarvätska, pumpa däcken, tanka, ladda, alla de där vardagsbekymren… Du får ihop livspusslet mycket enklare om du är en del av delningsekonomi istället för att äga själv. Eftersom en genomsnittlig bil står still 96 procent av tiden så finns det en enorm möjlighet att göra stor klimatnytta när man delar på resurserna. Lättjan spelar klimatet i händerna! Vi kan börja använda den för att påskynda omställningen!
Avund
Avunden är också i grunden en väldigt otrevlig dödssynd, konstaterade Martin Goldmann.
– Därför är avunden knepig att prata om. Men vi ser också hur den tydligt kan vara en drivkraft för omställningen.
Goldman tog HBV:s hemsida som färskt exempel. Med kartor som visar de bästa lägena för att etablera solcellspaneler, och andra kartor som visar var allmännyttans solceller de facto har monterats.
– Mång trodde säkert att de där kartorna skulle överlappa varandra… men det gör dem inte alls!
På hans fråga varför solcellerna inte alltid hamnar i bästa läget, svarade solcellsinstallatörer att det inte alltid handlar om flest sparade kilowattimmar per månad. Utan om vad som är mest avund framkallande.
– Den vanligaste frågan vi får är; kan man sätta upp dem så att grannarna ser. Kan man rent av sätta upp dem så att när grannarna kommer ut så reflekterar panelerna lite ljus i ansiktet på dem… tillade installatörerna.
Som exempel rekommenderade Goldmann ett besök på fritidsboendet och rockabilly-stället Gangviddefarm på sydöstra Gotland.
Där den ansvarige– som svar på hans fråga varför solcellerna utan undantag på alla byggnader ”helt knäppt” placerats vertikalt i norrläge – förklarade: ”För där syns de från vägen...”
– Det hade han helt rätt i. När vi använder avunden för att påskynda omställningen så får du större klimatnytta än om du är fast i den matematiska beräkningen om vad som gör störst nytta.
”Hållbara dagar”; det var namnet och temat när Sveriges allmännyttiga bostadsbolags inköpsfunktion och ekonomiska förening – HBV – den 5-6 mars i år bjöd in medlemsföretag och leverantörer till ett hållbarhetsforum på Globe Quality Hotel i Stockholm.
Lusten
Världens högst värderade biltillverkare med världens mest sålda och tillika eldrivna bil är Tesla. Som sedan dag ett enbart tillverkat elbilar och dessutom har en hög hållbarhetsprofil. Både beträffande hur man får mineraler till sina batterier och hur fabrikerna får sin el.
Det vill säga från solceller på tak och liknande.
– Men de lyfter inte fram klimatnyttan av att välja en Tesla! De lyfter fram det lustfyllda. Teslas fyra modeller du kan välja på heter ju S, 3, X, Y. Eftersom E var upptaget av Jaguar E-type har man gjort 3:an så lik ett E som möjligt För att få fram det lustfyllda budskapet…
Goldmann fortsatte med glimten i ögat på samma lustfyllda tema med att hänvisa till dejting och bildupplägg på Tinder. Som ett exempel på fruktbar koppling mellan lust och klimatnytta.
– Där ser man numera att sannolikheten att få en första träff minskar kraftigt, i hela världen, om framförallt en man, eller en kvinna, eller hen, står lutad mot en fossildriven SUV eller pickup… Däremot ökar sannolikheten om du står lutad mot en Tesla. Eller om du visar upp en aktiv livsstil, exempelvis cyklar med en golden retriever i koppel…
Men det lustfyllda är inte bara kul på det personliga planet, poängterade Goldmann för HBV:s församlade åhörare på Quality Hotel Globe.
– Det har också ett värde som något starkt pådrivande i klimatomställningen, exempelvis i fastighetssektorn och offentlig upphandling.
Ilska
Miljöaktivisters ilska och aggression mot etablissemang och makthavare för negligerad eller försummad klimatomställning har kanske inte alltid varit det bästa och effektivaste sättet att åstadkomma förändring.
Med detta sagt, utifrån egen erfarenhet, så gav Mattias Goldmann ändå ett exempel på att ilska kan användas konstruktivt i klimat- och hållbarhetsarbetet.
Som när Donald Trump på sin första dag som president sade att ”nu lämnar USA Paris-avtalet.
– Då kunde hela världen ha tänkt; jäklar, nu funkar det inte, nu är Paris-avtalet över. Det gjorde man inte. Tack vare ilskan mot denna gubbe så enades världen om att nu tusan ska vi visa Trump att det här avtalet håller!
Med följden, tillade Goldmann, att delstater som Kalifornien och New York samt globala amerikanska jättar som General Motors och andra, under parollen ”We're still in” på egen hand anslöt sig till klimatavtalet i Paris.
– Ilskan blev en fantastisk drivkraft!
Putin, invasionen i Ukraina och användning av rysk kol, olja och naturgas var ett annat exempel där han förespråkade klimatkonstruktiv ilska.
– Det här göder krigskassan. Kan vi vara lite ilskna över det så tror jag vi kan åstadkomma mer.
Podab var en av utställarna under dagarna. Bild: HBV
Frosseri
Beträffande frosseri i klimatarbetets tjänst lyfte Mattias Goldmann fram allt som vi tar för givet när gäller mat, festhögtider och kulinariska traditioner. Och vad de livsmedelsproducerande lantbrukarna påpekade med anledning av torkan för några år sedan.
– Kommer den två, tre, fyra år i rad. Då är oerhört mycket av det som vi tar för givet på julbordet, på mingelbuffén, och alla de andra högtiderna över. En gång för alla!
Det lyxiga frossandet, menade Goldmann, är ”väl vald mat som du själv har plockat ut” samt att minska matsvinnet.
– Då minskar du klimatpåverkan med en tredjedel, utan att alls ha minskat din möjlighet att välja vad du vill ha på tallriken.
Stolthet
Att Sverige – trots obetydliga 0,15 eller möjligen 0,3 procent av världens samlade utsläpp – med stor politisk enighet antog världens tuffaste klimatmål har genererat en stolthet och ett svenskt ”skyltfönster”som kan utnyttjas i klimatarbetet.
De politiska partierna hade, spekulerade Goldmann, kunnat säga att har vi så liten påverkan, ”ja då struntar vi i det här, då spelar det väl ingen roll vad vi gör”.
Istället tog de fasta på dödssynden stolthet. Men istället för ”högmod går före fall” har stolthet blivit en framgångsfaktor i klimatarbetet. Med positiva följder för exempelvis transportsektorn, exportindustrin och Scanias eldrivna bussar.
– Att vara ledande, att ha högmodet och stoltheten som drivkraft. Det funkar! Det bidrar till att vi är ledande, inte bara i klimatarbetet, utan också som litet exportberoende land, avslutade Mattias Goldmann, sin föreläsning på HBV:s Hållbara dagar på Quality Hotel Globe i Stockholm.
//
