Gå direkt till innehåll
Återbrukets skylt av återbrukat material blev årets skylt. Foto: Anders Boberg
Återbrukets skylt av återbrukat material blev årets skylt. Foto: Anders Boberg

Nyhet -

Ljus framtid för ljusreklam trots pandemiutmaningar

Hållbarhet, pandemitider och bygglov - det är tre viktiga ämnen för ljusreklambranschen. Men trots att pandemin fått verksamheten att svaja verkar reklamskyltens ställning vara ohotad.

Av Martina Nyhlin

–Många tycker att skyltar tillför enormt mycket till stadsmiljön. Tänk bara på Stomatol-skylten i Stockholm! Och företag som har råd och lyckas skapa bra skyltar får väldigt stor framgång, säger Mikael Castanius, vd för Ljusreklamförbundet.

En bra skylt är ovärdelig för de flesta företag. Förutom att skylten leder kunder rätt och tydliggör företagets placering är skylten en möjlighet att lyfta fram ett varumärke och skapa en stämning kring företaget. Att som restaurang eller butik ha rätt skylt kan vara ett sätt att locka rätt kundgrupp och Sveriges skylttillverkare normalt mycket att göra med att tillverka deras skyltar. En viktig fråga för Ljusreklamförbundet är därför att förenkla processen för att bygglov för skyltar.

–Där är vi bekymrade och det har blivit värre under pandemin. Det tar väldigt lång tid att få tillstånd, och tillståndsprocesser är ganska obehagliga att vänta på. Vilken kommun du tillhör blir konkurrensfördel eller konkurrensnackdel eftersom väldigt många kommuner inte håller de tider de säger och inte lämnar besked inom tre veckor. Det är otroligt frustrerande. Det ska inte vara så att kommunen spelar roll, säger Mikael Castanius.

Pandemin har också försvårat för många företag eftersom många restauranger och företag fått färre kunder vilket ofta lett till att skyltinvesteringar stoppats. Men en del företag har förstås kunnat satsa ändå.

– Det senaste året har varit en jobbig period men det har tillkommit ett antal medlemsföretag, så det satsas också. Vi ser också nya koncept där man utvecklar skyltningen med ny teknik, säger Mikael Castanius.

Att många företag som tillverkar ljusreklam också kunnat erbjuda hela uteserveringskoncept har också visat sig fungera bra i pandemitider.

– Att kunna leasa hela uteserveringen med möbler och allt tillsammans med skyltarna har varit guld eftersom företagen inte behövt dra på sig några kostnader i dessa tider, säger Mikael Castanius, som tror att den här typen av koncept är framtiden.

Årets skylt

Ljusreklamförbundet har idag ett 60-tal medlemmar och Mikael Castanius blev vd för förbundet för tre år sedan. Han är vd för Belysningsbranschen och när Ljusreklamförbundet införlivades i Belysningsbranschen blev han vd även för detta. När han tog över startade också tävlingen Årets skylt upp igen. 2021 prisades till exempel restaurang Tennstopets rekonstruerade skylt och bilföretaget Polestars skyltkoncept som båda tillverkades av FocusNeo.

– Tävlingen har funnits i lite olika omgångar och i olika utformningar genom åren och ibland har det varit uppehåll. Men sedan jag tog över har vi haft den intregrerad med Ljusdagen som är belysningsbranschens stora fest, säger han.

Viveca Rosenkrantz är arkitekt på Fojab arkitekter och med i juryn som väljer ut Årets skylt. Hon är ansvarig för Fojabs arbete med ljusdesign och jobbar aktivt för bättre ljusdesign i vår bebyggda miljö. Att Ljusreklamförbundet har fått sitt eget pris tror hon är mycket bra för branschen.

– Många gånger tänker man inte på - eller hanterar i alla fall inte i planeringsprocessen - det faktum att planera ljuset exteriört och ta hänsyn till ett betydande ljustillskott på skyltarna. Jag tycker det är väldigt intressant att ljuskyltarna nu har kommit in med sitt pris under hatten i belysningbranschen, för det är ju belysning det också! säger hon.

Juryn har ett antal kriterier som de går på när de väljer årets bästa skyltar. Men det som förenar de vinnande skyltarna är förutom att de är väl genomförda också att de lyckats med sin viktiga uppgift - att kommunicera ett budskap.

– Alla vinnare kommunicerar väl de ska representera, säger hon.

Ljuspriset är ett viktigt pris och det finns många duktiga skyltmakare som lyckats tämja den bångstyriga ljuskälla som LED är.

– Så har det varit för oss alla LED är lite speciellt. LED är rätt så ljusstarkt, och kan bli lite stickigt om man inte hanterar det väl. Sedan är det också väldigt mycket en designfråga - det gäller att få rätt ljus på rätt plats och rätt skylt på rätt plats. Skyltarna är betydande del av stadsmiljön, de finns där hela tiden och kan vara mer eller mindre lyckade så klart. Men de har också sin egen speciella vintagevärld och historia, det är därför vi också har pris för bästa restaurerade skylt. Det behövdes för nya och restaurerade skyltar går inte att jämföra.

Polestar vann årets skyltkoncept. Foto: Focusneo

Återbruk

Ett företag som också vann i Årets skylt var Accus som tillverkade en skylt till Återbruket - ett miljöinitiativ i Stockholm där Stockholmarna kan laga och fixa saker och lämna och hämta second hand-prylar. För att hylla återbrukstemat gjordes skylten självklart av återbrukat material.

– Vi tillverkade nya bokstäver av återbrukad plåt och själva LED-belysningen tog vi från en nyproducerad skylt som aldrig blivit använd, säger André Zandelin, vd på Accus.

Många oroar sig för garantier när det gäller återbrukat material, men det var inga problem här.

– LED-belysningen var inte ens gammal. Det här blev ju som en ny skylt kan man säga. Så vi kunde sälja den och erbjuda garantier som vanligt. Men även om vi skulle använda LED som hade suttit uppe i ett eller två år, så är det så att LED håller väldigt många år, säger han.

Företaget har under ett antal år jobbat för att göra sin verksamhet mer hållbar. De använder redan en del återvunnen akryl och naturmaterial som trä och då var steget till återbruk ganska kort.

– Vi tar redan hand om själva återtaget av skyltar internt, vi sparar skyltar och skickar inte dem automatiskt för återvinning. Många skyltar tas ner långt före de slutar fungera eftersom företag byter namn eller flyttar eller läggs ner. På så sätt kan vi ofta fånga upp material som aluminium, belysning och stativ och det ger möjligheter till återbruk, säger André Zandelin.

Hållbarhetsarbetet har också lett till att Accus fick pris som Årets förebyggare på Återvinningsgalan 2021.

– Det fick vi för vårt sätt att designa bort avfall redan när vi konstruerar skyltar, säger André Zandelin.

Om ljusreklamskylttillverkare som jobbar med företags varumärken kan hitta sätt att börja återbruka och vara cirkulära då kan förhoppningsvis många andra branscher inspireras att göra samma sak, tror André Zandelin.

–Nu är det dessutom så att det är många branscher som har svårt att få tag på komponenter. De ökar incitamentet för att tänka mer cirkulärt. Vi måste tänka smartare och se begagnade produkter och komponenter som en tillgång, inte som avfall, säger han.

Som företag kan Accus göra mycket men det blir ännu bättre när även kunden vill beställa med hållbarhet i fokus.

– Fler måste börja kravställa hållbarhetsaspekter. Och framför allt tänka till kring vad ett skyltbyte innebär. Att man kanske ibland i större utsträckning kan återbruka nåt man har, allt måste inte följa en nysatt profil, utan man kan hitta en bra mix. Så man tillåter sig själv att implementera ny grafisk profil men också ansvarsfullt och positivt ta tillvara på det man redan har, säger han.

//

Ljusreklamförbundet

Ljusreklamförbundet har ca 80 medlemmar

Förbundets uppgift är att medverka till ett effektivare anpassat skyltbestånd. De vill också informera allmänhet och användare om estetiska, tekniska och andra designmässiga faktorer som påverkar ljusreklamens förmåga att kommunicera med åskådarna.

VD: Mikael Castanius.


Mikael Castanius, vd Ljusreklamförbundet. Bild: El- och belysningsföretagen i Sverige AB

//

https://www.svenskbyggtidning....

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Jan Åström

Jan Åström

Presskontakt Chefredaktör/Projektledning Sverige 070-4809715 Linkedin E-tidningar

We bring projects to stories

Stordåhd Kommunikations verksamhet innefattar tidskriftsutgivning jämte digitala medier inom branscherna bygg- och fastighet, infrastruktur, energi och industri.

Stordåhd Kommunikation AB
Sveavägen 159
113 46 Stockholm