Gå direkt till innehåll
– Företag och människor i branschen måste förstå varandras behov och hur man ska behandla varandra. Det måste ske på en övergripande nivå och inte enbart i varje enskilt byggprojekt, säger Per Vedin, ordförande i Svenska Bergteknikföreningen.
– Företag och människor i branschen måste förstå varandras behov och hur man ska behandla varandra. Det måste ske på en övergripande nivå och inte enbart i varje enskilt byggprojekt, säger Per Vedin, ordförande i Svenska Bergteknikföreningen.

Nyhet -

Svenska Bergteknikföreningen vill ena branschens aktörer

Den viktigaste frågan för Sveriges bergbyggare i dag är miljöomställningen. Utvecklingen av maskiner och metoder drivs av gruvföretagen och anläggningsbranschen kan dra fördel av framstegen. Svenska Bergteknikföreningen vill vara en neutral part i den utvecklingen genom att erbjuda en plattform för dialog mellan branschens aktörer.

Av Lars-Olof Tandberg

– För bara några år sedan var branschen mer försiktig vad gällde klimatanpassning. Nu har värderingarna ändrats och alla är överens om att vi ska anpassa oss och att vi ska rädda klimatet. Det är i dag en del av allas verksamhet, säger Per Vedin som är ordförande i Svenska Bergteknikföreningen.

Han påpekar att miljöarbetet inom bergbyggande och bergteknik främst drivs av de stora gruvföretagen som LKAB, Boliden och Lundin Mining.

– Alla beställare av stora infrastrukturprojekt är styrda av reglerna kring offentlig upphandling, vilket gör att de inte har så stora möjligheter att ställa specifika krav på maskiner och metoder. I dag är det i stället gruvbolagen som driver utvecklingen genom att ställa krav på maskintillverkarna att utveckla miljövänliga maskiner i gruvorna. Sedan drar anläggningsbranschen nytta av det i sina projekt.

Samlar branschen

Här har Svenska Bergteknikföreningen har en unik position att koppla samman branschens aktörer. Föreningens medlemmar är främst företag som arbetar inom gruv- och anläggningssektorn.

– Våra medlemmar är beställare, projektörer, konsulter, entreprenörer och maskintillverkare som alla arbetar med bergarbete och gruvverksamhet. Det gör att vi kan arbeta enbart med teknik och inte blanda in politik eller arbetsgivarfrågor, påpekar Per Vedin.

Han konstaterar att den hårda konkurrensen i anläggningsbranschen med många nya aktörer, varav en del kommer från andra länder, gör att beställare och entreprenörer sällan har tid att sitta ner och ha en dialog om hur de kan jobba smartare och bättre.

– Där vill vi i Svenska Bergteknikföreningen ta initiativet och vara en neutral part i anläggningsbranschen utan att välja sida. Vi kan samla stora offentliga och privata företag men även mindre företag i branschen, så att allas synpunkter kommer fram. Vad är viktigt för branschen, vad fungerar inte i dag och vad kan vi göra framåt, säger Per Vedin.

Svenska Bergteknikförening arrangerar årligen Bergdagarna, där forskning och utveckling presenteras samtidigt som branschen får en chans att mötas. Bild: Svenska Bergteknikföreningen

Forskning och utveckling

Han är övertygad om att dessa diskussioner pågår men att det saknas ett forum där branschen kan samlas och få ökad förståelse för varandra.

– Det handlar inte bara om teknik och metoder, företag och människor i branschen måste förstå varandras behov och hur man ska behandla varandra. Det måste ske på en övergripande nivå och inte enbart i varje enskilt byggprojekt.

När det gäller forskning och utveckling har Svenska Bergteknikföreningen ett nära samarbete med stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo).

– Vi har valt att inte svara på remisser. Skulle vi göra det finns risken att alla medlemmar inte kan ställa sig bakom, eftersom de ibland har motstående intressen. Vi har delat upp det så att BeFo står för forskningen och sedan sprider vi resultaten, i första hand på Bergdagarna. Men självklart kan vi komma med förslag på vad vi tycker är viktigt. BeFo lyssnar aktivt på oss, säger Per Vedin.

Hårdmetallkommittén

Historien om Svenska Bergteknikföreningen började i mitten på 1900-talet då det saknades ett forum för kunskapsutbyte för branschen inom bergsprängning. Flera stora företagen startade 1946 ett samarbete för att utveckla hårdmetallskär för bergborrning, Hårdmetallkommittén.

Efter en tid insåg man att det behövdes ett forum för kunskapsutbyte för hela bergsprängningsbranschen. Hårdmetallkommittén bytte därför 1957 namn till Bergsprängningskommittén. I den omfattades all teknik som behövdes för undermarksbyggande i berg.

Bergsprängningskommittén bytte 2017 namn till Svenska Bergteknikföreningen för att ytterligare bredda verksamheten och samarbetet med andra branschorganisationer.

World Tunnel Congress

Svenska Bergteknikförenings huvuduppgift är att varje år arrangera Bergdagarna. Där hålls föreläsningar om pågående bergarbeten, tekniska nyheter, innovationer, marknadsutveckling och forskningsprojekt.

– Det är även ett tillfälle för bergbranschen att mötas fysiskt. Entreprenörer möter konsulter, gruvfolk möter anläggare och man kan ta de där diskussionerna som det annars sällan blir tid till.

En kommande stor händelse är att Svenska Bergteknikföreningen utsetts att stå som värd för världens största kongress för tunnel- och undermarksbyggande, World Tunnel Congress, 2025. Det blir första gången den anordnas i Sverige.

Föreningen har också varit med och tagit fram en barnbok som berättar om hur tunnelbyggande går till. Den har erbjudits till Sveriges alla förskolor och har hittills tryckts i 16 000 exemplar.

– I dag är det gruvbolagen som driver utvecklingen genom att ställa krav på maskintillverkarna att utveckla miljövänliga maskiner. Sedan drar anläggningsbranschen nytta av det i sina projekt, säger Per Vedin, ordförande i Svenska Bergteknikföreningen. Bild: Boliden

Certifiering och sprängkort

Svenska Bergteknikföreningens verksamhet har de senaste åren gått från att enbart arrangera Bergdagarna till att bidra på flera områden. År 2020 blev föreningen huvudman för certifiering av bergarbetare.

– Det innebär att vi godkänner utbildare som utbildar i bultsättning, sprutbetong och berginjektering. När någon gått en utbildning är det sedan vi som utfärdar certifikat, förklarar Per Vedin.

Sedan 2021 är föreningen även utfärdare av certifikatet sprängkort klass A. Den som vill bli certifierad går en grundkurs hos en utbildare och ska sedan göra ett års praktik tillsammans med en erfaren sprängare, innan sprängkortet kan sökas.

– Innan vi tog på oss ansvaret var inte yrket sprängarbas formellt beskrivet. Idag är vi ansvariga för och utfärdare av yrkeskvalifikationen Sprängarbas Klass A som är godkänd av Myndigheten för yrkeshögskolan (MyH). Det här är viktigt för att öka stoltheten i branschen. Sprängkortet blir ett bevis på att innehavaren vet vad som gäller när hen söker tillstånd för sprängarbeten eller för inköp av explosiva varor. Ett bevis på att hen kan utföra sprängningar på ett säkert sätt.

//

Fakta/ Per Vedin

Per Vedin är sedan 2020 ordförande i Svenska Bergteknikföreningen. Till vardags är han chef för enheten Projektstyrning i Norrbotniabanan hos Trafikverket. Per är utbildad civilingenjör i Väg- och vattenbyggnad på LTU och har även bakgrund som entreprenör

//

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Jan Åström

Jan Åström

Presskontakt Chefredaktör/Projektledning Sverige 070-4809715 Linkedin E-tidningar

We bring projects to stories

Stordåhd Kommunikations verksamhet innefattar tidskriftsutgivning jämte digitala medier inom branscherna bygg- och fastighet, infrastruktur, energi och industri.

Stordåhd Kommunikation AB
Sveavägen 159
113 46 Stockholm