Nyhet -
Vi vill höja tempot i fordonsindustrin
DEBATT. 54 procent av svenska nyregistreringar är laddbara personbilar, inklusive 33 procent som är rena elbilar. En mycket snabb utveckling. Men utrullningen av laddinfrastruktur måste gå snabbare och förenklas för både personbilar och tunga fordon, skriver Mattias Bergman och Svante Axelsson.
Inför klimatmötet i Glasgow är fordonsindustrin beredd att flytta fram målen för elektrifiering av fordonsflottan och därmed också göra det möjligt att överträffa det nationella klimatmålet för transportsektorn.
De globala utsläppen av växthusgaser har senaste året ökat med nästan 5 procent enligt beräkningar från IEA. Alla är eniga om att omställningen mot ett mer hållbart samhälle måste gå snabbare och förhoppningarna är stora på FN:s klimatmöte i Skottland nästa månad där många viktiga beslut krävs för att vända trenden. FN:s generalsekreterare António Guterres har konstaterat att länder och företag gör alldeles för lite för att vi ska ha någon chans att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader.
Sverige har världens mest ambitiösa klimatmål för transportsektorn där utsläppen av växthusgaser ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Utsläppen har hittills (2019) minskat med 20 procent genom samverkan mellan politiken och näringslivet, men fordonsindustrin är otålig och vill nu utmana andra aktörer för att i praktiken tidigarelägga det nationella målet.
Bil Sweden, som representerar både de svenska fordonstillverkarna och flertalet importörer av personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar och bussar, har tillsammans med Fossilfritt Sverige arbetat fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som lämnades över till regeringen 2020. Där visade vi upp olika scenarier för branschens utveckling och antog målet att 80 procent av alla nya bilar 2030 ska vara laddbara och att 50 procent av nya tunga lastbilar ska vara ellastbilar vid samma tidpunkt.
Under många år har fordonstillverkarna satsat många miljarder på att utveckla fordon med lägre klimatpåverkan både vid produktion och användning. Industrin har ställt om såväl sina egna som sina leverantörers produktionsanläggningar. Utöver dessa investeringar i ny teknik sker en stor utveckling av nya affärsmodeller där fordon kan nyttjas effektivare genom delningstjänster och en högre transporteffektivitet.
Några exempel från branschen:
* De svenska fordonstillverkarna AB Volvo, Scania och Volvo Cars driver på den globala omställningen mot elektrifiering. Volvo Cars har som enda europeiska biltillverkare meddelat att de avser sälja endast rena elfordon på alla sina marknader senast 2030.
* 100 procent av alla nya tunga lastbilar, 85 procent av bussarna och stor andel nya personbilar kan gå på olika former av biodrivmedel.
* AB Volvo, Scania, MAN, Renault samt Daimler meddelade i juli att de tillsammans investerar 500 miljoner Euro för att bygga och driva 1700 laddpunkter inom EU för batteridrivna tunga lastbilar och långfärdsbussar.
* Volvo Cars och Northvolt meddelade i juni att de bildar ett joint venture för att utveckla och producera hållbara batterier till nästa generation eldrivna personbilar från Volvo och Polestar.
Det är en historisk omställning som pågår inom fordonsindustrin där förbränningsmotorn byts ut mot eldrivna fordon med batterier eller bränsleceller. Det som skiljer den här omställningen mot tidigare är att ett helt nytt ekosystem måste till. Finns det inte tillräckligt utbyggd infrastruktur för laddning av el, vätgas eller biodrivmedel så köper inga kunder personbilar eller lastbilar och bussar som drivs av el, vätgas eller biodrivmedel. Finns inte effektiva styrmedel på plats som underlättar för kunderna att ta klivet mot ny teknik eller nya attraktiva affärsmodeller, så går omställningen för långsamt. Alla pusselbitar i det nya ekosystemet som nu växer fram behöver komma på plats och gå i takt för att omställningstakten ska kunna höjas.
Regeringen har gjort flera viktiga satsningar de senaste åren som har bidragit till omställningen i Sverige. Bonus-malus-systemet som ger rabatt till elbilar, premien för ellastbilar och elbussar, reduktionsplikten, skatteundantag för höginblandat biodrivmedel och biogas samt satsningar på laddinfrastruktur har bidragit till att ge Sverige en av tätpositionerna när det gäller både elektrifiering och biodrivmedelsanvändning.
Genom Elektrifieringskommissionen och elektrifieringsstrategin har man haft en bra dialog med näringslivet och den samfinansierade satsningen på fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI), är utmärkt.
I september var 54 procent av nyregistreringarna laddbara personbilar, inklusive 33 procent som var rena elbilar. Även för tunga fordon går utvecklingen fort, exempelvis står elbussar för en stor del av den upphandlade kollektivtrafiken.
Med denna snabba utveckling i ryggen och med den akuta klimatkris som världen befinner sig i ser vi nu både möjligheten och nödvändigheten av att tidigarelägga målen från färdplanerna med några år. Exakt hur många år det kan handla om beror i stor utsträckning på i vilken grad politiken kan leverera nödvändiga beslut. Det måste gå snabbare och den långsiktiga planen och dess komponenter måste bli tydligare.
Vi ser tre områden där regeringen måste agera:
* Utrullningen av laddinfrastruktur måste gå snabbare och förenklas för både personbilar och tunga fordon. Det behövs publika laddpunkter för personbilar längst med våra landsvägar med max tio mils mellanrum i hela landet. Senast 2024 vill vi att det byggs 200 laddplatser för tunga lastbilar längs hela stomvägnätet.
* Sverige behöver, i likhet med Tyskland, söka undantag från EU:s regelverk som möjliggör statligt stöd med över 50 procent för laddinfrastruktur i glesbygd och ger möjlighet att delfinansiera laddpunkter vid logistikcenter för lastbilar.
* Varje dag införs flera beslut som påverkar fordonsmarknaden med för kort framförhållning, samtidigt som de ändras flera gånger varje mandatperiod. Effektiva styrmedel måste kommuniceras i tid så att industrisektorer, enskilda företag och konsumenter hinner planera och genomföra fossilfria fordonsinköp.
Sverige har världens mest ambitiösa klimatmål för vägtransportsektorn och en fordonsindustri som är beredd att höja tempot. Sverige kan redan vid klimatmötet i Glasgow visa vägen för omvärlden hur vi ställer om samtidigt som konkurrenskraften ökar. Denna nya logik är kanske vårt viktigaste bidrag till klimatförhandlingarna.
Mattias Bergman, vd, Bil Sweden
Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
//
