Nya numret av Nordiska Projekt ute nu!

Marginalprissättningen på koldioxidutsläpp som leder till klimatomställning

Svensk tillverkningsindustri har minskat sina koldioxidutsläpp med 31 procent sedan 1990. Ungefär två tredjedelar beror på teknikutveckling och en tredjedel på att andelen verksamheter med lägre utsläpp har ökat. Det visar nationalekonomerna Gustav Martinsson och Per Strömberg i en ny SNS-rapport. Enligt deras analyser är det den marginalkostnad som företagen har på koldioxidutsläpp som är avgörande för om det lönar sig för dem att investera i klimatomställning, inte hur stora skattebetalningarna är.

Martinsson och Strömberg har sammanställt en unik databas av koldioxidutsläppen i den svenska tillverkningsindustrin sedan 1990 och beräknar marginalkostnaden för samtliga företag och år. De visar att en ökning av marginalprissättningen på koldioxidutsläpp med 1 procent medför att utsläppen per omsatt krona i företagen minskar med 3,4 procent. Koldioxidskatten infördes i Sverige år 1991, och år 2005 sjösattes EU:s system för handel med utsläppsrätter. Den svenska beskattningen har förändrats flera gånger under resans gång och reglerna för vilka företag och anläggningar som ingår i EU:s system har också varierat. Under perioden före EU ETS ledde konstruktionen av den svenska skatten till att företag med högst utsläpp av koldioxid hade den lägsta marginalkostnaden för att släppa ut.

Dessa företag hade begränsade incitament att investera i klimatomställning, samtidigt som de betalade betydande belopp i koldioxidskatt eftersom deras utsläpp var stora. Det här kan orsaka konkurrensproblem så de stora utsläpparna fick därför både rabatter och undantag. Rapporten bidrar med viktiga lärdomar om hur en effektiv koldioxidskatt bör utformas – i Sverige såväl som globalt. En avgörande slutsats är att det inte är storleken på skattebetalningarna som har betydelse. De har begränsad påverkan på företagens incitament att minska sina utsläpp och leder samtidigt till en betydande kostnadsökning och konkurrensnackdel för de största utsläpparna. Det är marginalskatten som avgör om en investering i klimatomställning lönar sig för företagen och som därmed får stor påverkan på om de kommer välja att ställa om.

I aktuellt nummer av Nordiska Projekt kan man läsa om 8,9 miljoner kronor till nytt forskningsprojekt inom metalliska material, flera investeringar vid Nordic Paper Bäckhammar och reningsverket i Sölvesborg som mångdubblar reningskapaciteten. Ett avloppsreningsverk som driver på för en långsiktig cirkulär ekonomi och en ny styr- och övervakning av panna p4 i draken.

//

God läsning,

Jan Åström

//

https://www.nordiskaprojekt.se/

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs/nordiska-projekt-5-2020