”Det finns en fin inställning och en härlig samverkan i regionen”

Vaxholm – skärgårdens huvudstad – är en aktiv kommun i Storsthlms sammanhang. Kommunchef i Vaxholm sedan fem år tillbaka är Marie Wiklund. Vi har pratat chefsskap, privat vs offentlig verksamhet och regionalt samarbete – och vad det är som skapar stolthet över att få jobba i den kommunala världen.

Du har ju en lite annan bakgrund än många andra kommunchefer i regionen, hur kommer det kom sig att du hamnade i den här rollen?

– Jag kom in i den kommunala världen som ekonomichef i Vaxholm. Jag tyckte att det skulle vara kul att jobba med frågor i min hemkommun, att få förmånen och vara med och utveckla mitt närområde. Det hann jag göra i drygt tre år innan jag fick uppdraget att prova på som kommunchef, vilket jag nu varit i närmare fem år. Och det var ett ännu roligare uppdrag. Det blev ett helhetsansvar för verksamheterna, jag fick jobba nära våra politiker och har fått vara med i så många roliga och spännande frågor.

Kan du se några likheter mellan att vara chef i en privat verksamhet och en offentlig verksamhet?

– Absolut. Att leda en verksamhet, att styra mot mål, att nå resultat och att vara chef och ledare, det är ju mycket i de uppdragen som är lika förstås. Men den kommunala världen är lite större och uppdraget är mycket bredare än vad i alla fall jag rörde mig i tidigare. I min tidigare värld skulle vi ha bra produkter, men fokus låg på pengen och resultatet. Det första som jag hoppade in i när jag kom till kommunen var att ändra fokus från resultat till att istället se på pengar som ett medel för att nå målen. Det var en häftig förändringsresa för mig som kom från globala säljbolag med klockor som klingades i vid höga säljordrar och tydliga resultatkrav.

– Det som dessutom slår mig och gör att jag känner mig otroligt stolt över att jobba i den kommunala världen är den starka viljan och sociala ansvaret som våra medarbetare tar. Särskilt när vi hamnar i en svår situation, när en kris har uppstått, då är det så otroligt härligt att se att det är så självklart att träda in och göra mer än vad det faktiska arbetet kräver. Att gå in och mildra effekterna för utsatta invånare, att gå in utanför arbetstid, att göra det lilla extra. Det finns ett stort socialt patos i vår verksamhet som jag verkligen är glad för. Vi är inte bara ett företag, vi är verkligen en del av samhället. Det tycker jag är ett stort mervärde som jag verkligen uppskattar.

Vad är aktuellt i Vaxholm just nu?

– Det är full fart, Vaxholm växer. Gamla regementet på Rindö omvandlas till bostäder, på centrala Vaxön pågår byggnationer och på Resarö pågår flera projekt, utöver det sker löpande omvandling av sommarbostäder. Sedan har vi en hel del nya investeringar av verksamhetslokaler; en ny högstadieskola invigdes i höstas, ytterligare en skola är på gång och nya förskolor och ett SÄBO ligger i planeringen. Vi jobbar mycket med miljöfrågor, bland annat förverkligar vi vår blåplan, slutför införande av matkompostering och bygger ut VA för att medverka till ett renare Östersjön. In house har vi otroligt spännande digitaliseringsplaner för 2018, som vi har döpt till digitaliseringens år. Vi inför en e-tjänsteplattform, till den ska vi koppla e-blanketter, kundtjänstsystem och medborgarportal. Jag har en stor förhoppning om att det ska bli enklare, bättre och ge ökad tillgänglighet för våra invånare och företagare.

Vaxholm är ju lite av en perifer kommun, hur påverkar det er roll i regionen?

– Vi jobbar på att inte se oss vara i ytterkant. Idag säger Norrköping, Eskilstuna och Gävle att de är en del av Stockholmsregionen, men då är ju verkligen Vaxholm det. Jag tycker att det finns en fin inställning och en härlig samverkan i regionen, oavsett placering eller kommunstorlek. Som liten kommun ska vi utföra samma uppgifter som en stor, men naturligtvis i mindre volym, så för att klara bredden och kvaliteten är samverkan självklar.

Vilka regionala utvecklingsfrågor anser du är viktiga att prioritera just nu?

• Digitaliseringen
  – Känns som en stor och viktig fråga. Vi behöver hitta gemensamma lösningar, inte bara mellan kommuner, utan också mellan landsting och kommun. Vi behöver säkra att våra system kan byta information vilket underlättar och effektiviserar vårt arbete, men som också bidrar till en enklare vardag och ökad tillgänglighet för våra företagare och invånare.
• Integrationen
  – Alla kommuner jobbar stenhårt med att lösa bostadsfrågan för nyanlända. Likaså, för att skapa en god integration. Det är en stor utmaning för oss, och här tror jag att vi behöver prata än mer med varandra och utbyta idéer och erfarenheter.
• Hemsjukvården
  – En viktig fråga och en stark vilja för genomförande hos alla. Vi behöver dock hitta en gemensam linje tillsammans så att vi taktar.
• Gymnasiesamverkan
  – Vi vet att vi får fler ungdomar. Här behöver vi fortsätta samverka för att kunna erbjuda bra utbildningar som också är kostnadseffektiva. Vi behöver fundera på hur vi ska lösa de kommande behoven, kanske behöver vi hitta nya vägar.
• Infrastrukturfrågorna
  – Vi är alla starkt växande kommuner. Vi behöver mer kollektivtrafik – även på vattnet, och inte minst bättre och fler trafiklösningar och vägar. För att klara inflyttningen, tillväxten och lyckas med den här expansionen i hela regionen behöver vi jobba och lobba tillsammans för utökad infrastruktur. Ett väldigt långsiktigt och viktigt arbete.

Hur ser du på Storsthlms roll i ett regionalt sammanhang?

– Storsthlm är det naturliga navet. Dels för de nätverk och möten som sker mellan kommunerna, dessa är oerhört viktiga och värdefulla för sammanhållningen, för erfarenhetsutbyten och för att driva gemensamma frågor. Dels för sin viktiga funktion som företrädare för regionen i olika sammanhang – i dialog med länsstyrelse, landsting och andra regioner. Det finns en bra bredd i Storsthlms arbete, att vara drivande och operativ i olika frågor, som exempelvis i gymnasieantagningen och digitalisering mellan kommuner och kommun och landsting, till att vara en lobbyorganisation som kan föra fram regionens behov. Jag tror inte att behovet av Storsthlms funktion kommer minska, utan snarare öka allt mer med tiden.